Skulle gjort en magnetröntgen av hjärnan idag...
Men fick fullständigt panik när jag skulle åka in i den där tunneln... nästa gång blir det lugnande först.
Hur har ni andra känt er som gjort detta? behöver lite pepping... :(
Det stora problemet nu är att jag måste vänta på en ny tid 
så typiskt. Om två veckor eller något sådant fanns det nya tider... då måste jag gå här hemma ändå tills dess och må dåligt
Är så besviken på mig själv just nu...
så typiskt. Om två veckor eller något sådant fanns det nya tider... då måste jag gå här hemma ändå tills dess och må dåligt 
, så den biten ordar sig alltid! Det är alltid värre med självkänslan som får sig ett törn 
, så den biten ordar sig alltid! Det är alltid värre med självkänslan som får sig ett törn 
.
.
Anonym (undrar): jag har en reumatisk sjukdom varför man ville se hur illa det var ställt med käkarna. Jag kunde öppna munnen tämligen lite och är rätt snedställd i hakan.
*proverna visade att jag INTE var sjuk i någon sjukdom!
ts jag har inga bra råd att komma med tyvärr eftersom jag själv har klaustrofobi.
men jag hade med mig en anhörig som klappade snällt på mig och så lyssnade jag på musik.
Jag har gjort en mr där hela jag låg inne i röret med fastspänt huvud. Jag har hemsk klaustrofobi men det gick faktiskt över förväntan. Mitt tips är att blunda, redan innan du åker in för då ser du aldrig hur nära du är. Det sa även personalen till mej att blunda när du åker in. O sen får man hörlurar med musik och personalen frågar med jämna mellanrum om hur du mår och om det går bra.
Är det riktigt illa så finns det en 'öppen' sådan maskin på sabbatsbergs sjukhus men då måste du få en remiss dit. Har gjort 2 mr på ca 40 minuter och tyckte att det var jobbigt. Fick tipset att blunda redan innan och inte titta på hela tiden och det tillsammans med underbar personal gjorde att jag fixade det! Kram och lycka till!
Första gången jag gjorde det var samma dag som min pappa skulle begravas och jag fick permission från sjukhuset efteråt men jag fick massor av stesolid innan de körde in mig (gjorde mr buk) men de fick inga bra bilder ändå. Sedan fick jag göra om det några dagar senare. Jag var ju inlagd dvs
Jag har gjort ett par MR, och det har vart lika läskigt varje gång.
Det jag kan rekommendera är att du pratar med sköterskorna, säger att du är väldigt rädd osv.
Sedan bör du blunda INNAN och undertiden du är inne.
Jag röntgade både huvud och rygg, så jag fick vara fastspänd med "hjälm". Men jag fick lyssna på musik i hörlurarna!
Sedan fick jag ha en liten "boll" i handen, så om jag skulle få panik eller liknande kunde jag trycka på den så avbröts hela undersökningen.
Det finns en kamera i maskinen så sköterska ser dig hela tiden.
Det låter väldigt mycket, och kan bli ganska varmt.
Hoppas du fixar detta, du kommer vara sååå stolt sedan efteråt :) !
Lycka till!
Jag har gjort 27 stycken MR Hjärna. Måste man så måste man. Är också klaustrofobisk men viljan att leva vidare har vunnit över det sjukt starka obehaget man får av att låsas fast i huvudet och skickas in i röret. Det är en vanesak också. Ta lugnande, bit ihop lite, andas och så är det klart sen.
Jag har gjort mr av hypofysen och det var på håret att jag avbröt flera gånger. Jag har oerhört svårt för trånga utrymmen och hade verkligen panik i det där röret med buren över huvudet. Försöket verkligen att inte titta men ögonen öppnade sig trots att jag försökte hålla emot och känslan var övervidrig, hela kroppen bara skrek "fly - ta dig ut". Jag lyckades dock ligga kvar. Första minuterna var värst, sen kom paniken tillbaka vid tre-fyra tillfällen. Övrig tid tyckte jag det var fruktansvärt men hade inte den där riktiga paniken.
Försök att andas med djupa, lugna andetag. Följa andetagen in genom näsan, ner i buken och ända ner mot venusberget och ut igen. Känn att magen lyfter sig hela vägen så att du vet att du får ner luft. Håll i något eller håll dig själv i händerna. Jag fick lyssna på radio eller musik men det hördes knappt för allt knakande och brummande från maskinen. Skapa en inre bild att du ligger på en strand eller annan fridfull plats och blundar. Uppehåll hjärnan med tankeverksamhet som att räkna ut tal du hittar på och liknande. Det är de grejer jag varvade med och jag höll som sagt var ut även om det var nära att jag inte gjorde det vid några tillfällen. Blir det någon mer gång kommer jag att be om lugnande.
Du behöver inte skämmas för att du inte klarade det, det var överlevnadsinstinkten som slog till och den är stark.