akut snitt, hur föda nästa gång

Hej! En tråd för mig!

Jag blev akutsnittad mars 2010, det berodde på att min dotter mådde dåligt i magen, hjärtljuden gick ned..
Tiden efteråt snittet var hemska. Jag hade så fruktansvärt ont i mitt sår och till på köpet fick jag infektion som blödde och varade och det gjorde ju inte saken bättre. Efter 4-5 månader började jag må som vanligt igen fysiskt..

NU väntar jag mitt andra barn och är beräknad till Juli. Jag har gått på samtal på auroramottaggningen på Danderyd vilket jag tycker var jättebra. Jag är positiv och vill gärna pröva föda naturligt denna gång. Främst för att få uppleva en förlossning som inte liknade min tidigare. Jag ställer ändå in mig på att det kan komma bli snitt denna gång också. Lika bra tänker jag, inte hoppas på för mycket.

Jag är inte rädd för själva snittet/operationen, utan det som skrämmer mig mest är tiden efteråt, då jag har en kropp som verkar läka ganska dåligt och har lätt för att få infektioner. Smärtan i snittet jag hade då får mig att rysa 'än idag.. Att behöva hjälp upp och ur säng/soffa/dusch/toa. Att gå som en gammal tant när man är ute och promenerar, m.m. 

Jag ser faktiskt fram emot förlossningen denna gång med skräckblandad förtjusning =) 

Jag kan nu medela att min andra dotter har fötts. Och det blev vaginalt. Så nu har jag testat både kejsarsnitt och naturlig förlossning. Det var det häftigaste jag varit med om, och skulle lätt göra om det igen. Allting gick jättebra och jag är såå glad att jag vågade försöka föda vaginalt. Och jag mådde såå mycket bättre efteråt! Kände mig så stark, pigg och lycklig!