Nya rön om samsovning

Vore intressant att få reda på vad det beror på.

Jag skulle gissa att allt som kan få ett barn att sova bättre är en riskfaktor för PSD

Ett barn som inte sover dör inte under sömnen, ett barn som sover djäkligt dåligt får otroligt lite djupsömn (om någon) och löper betydligt mindre risk att dö i PSD som om jag förstått det rätt inträffar under just djupsömnen.

Läste på massor när dottern (nu 9) var liten och bara ville/kunde sova på mage och om jag förstod det rätt så var faran med magläget just att barnen sov så mycket bättre och fick väldigt, väldigt mycket mer djupsömn så.

Så för att utrota PSD borde det vara så enkelt som att aldrig låta barnen somna till ordentligt. Men det bara måste ha rejält många nackdelar det också för barnen.

Barn som kan sova vettigt på rygg, själv i en spjälsäng. Fine låt dem, jag har haft ett sånt barn jag också men de övriga har inte varit så och då tycker jag man gör det man kan får att barnen ska få dräglig sömn.

Så kan det nog vara, man kan ju tycka att barnen kan vakna till lite av rörelser och ex lätt snarkning vid samsovning.

Sedan sägs det ju att om man samsover ska barnet sova med huvudet uppe i höjd med föräldrarnas huvud, utan kudde, med egen filt, på ett eget utrymme i sängen osv, så att de inte hamnar inne under föräldrarnas täcke där det blir varmt och oventilerat, men frågan är om det är så lätt att följa alla gånger. Vi har inte samsovit "med flit", men visst har det hänt att både jag och barn somnat i samband med liggamning, barnet med huvudet inne vid mitt bröst och kroppen innanför mitt täcke. Väldigt lätt hänt att man somnar till och sveper täcket över både sig själv och barn.

Nu har vi alltid haft för avsikt att lägga tillbaka barnet i dess egen säng när det ätit och någon av mig och pappan har därför oftast varit vaken till dess, men ibland har det ändå inte blivit så. Misstänker starkt att det är minst lika lätt att somna och missa "säkerhetsreglerna" om man vet att barnet ska ligga kvar i sängen hos en.

Jag har aldrig känt mig bekväm med samsovning, när barnen är små bebisar är jag rädd att råka lägga mig på dem, putta dem ur sängen, kväva dem med täcket, PSD, så jag vågar knappt somna med dem i sängen. När barnen blir lite större lägger de sig på tvären, knör ut mig på kanten, sparkar mig i ansiktet och håller på.

Vi har varan lillskrutt i ett snuggle nest med harda kanter och ventilerade sidor mellan oss i sangen, placerat sa att han ligger med huvudet vid vara huvuden och sedan lagger vi snuggle nestet ovanpa varat tacke sa att det omojligt kan aka upp over honom. Han sover pa rygg och har saklart inget tacke eller liknande. Har aven napp i munnen pa honom nar han sover samt AC som blaser friskluft i rummet samt en humidifier sa det ar bra luftuktighet.. Bade jag och maken ar sanadar som sover lugnt i samma stallning hela natten.. kan inte tanka mig att det skulle vara farligare att han sover som han gor nu an at sova helt sjalv i en spjalsang.. :/

Det beror naturligtvis på hur man samsover. Och eftersom man inte kan styra över hur folk sover så är det ju enklast att avråda helt. Så uppfattar jag det hela.

Jag och sonen samsov de första två månaderna, för att underlätta nattamning. Men det var säker samsovning det handlade om då. Vi sov på en fast madrass på golvet bredvid vår säng. Sonen hade egen gallerfilt och jag sov i samma ställning och mycket lätt. Svalt sovrum. Ingen rökning eller alkohol.

Av dem som dog så samsov 22% och 78% sov ensamma. Men visst vi säger att samsovning är farligare.

Poängen var ju jämförelsen med de som INTE dog. Där var det bara 9,6 % som samsov natten innan intervjun för studien.

Intressant. Har läst att amning minska risken för psd. Undrar de barn som samsovit ammats och om de samsovit på ett säkert sätt. Jag hade aldrig orkat med så många amningstillfällen om vi inte samsovit.

Ja, man undrar ju...
Det är så otroligt många variabler inblandade, så man kan ju inte bara nöja sig med ett enda forskningsresultat så där...

Kanske är det just alla variabler som gör samsovning komplicerat? Dvs det är kanske svårt att göra allt rätt, särskilt i sömnen, och kanske är det därför riskerna ökar. Det är vanskligt att rekommendera något om risken är stor att majoriteten utöver detta något på ett osäkert sätt.

Ja, barnen i studien ammades. 

Jag tyckte att det intressanta var att risken inte är ökad om barnet är över 3 månader, dvs även den här studien visar att barn över 3 månader som ammas och där föräldrarna inte röker eller har druckit samt inte sover tillsammans i en soffa inte löper ökad risk.

Det intressanta blir ju då VAD det är för barn just under 3 månader som kan utgöra en risk. Jag tänker spontant täcken, kuddar, att barnet ligger väldigt tätt med näsan mot förälderns mage eller liknande och när de är så små inte klarar av att reglera andningen själv. 

När man pratar om säker samsovning så är det ju inte enbart att man inte ska vara rökare och vara opåverkad av alkohol utan även vad man väljer för underlag och hur man bäddar ner barnet så att säga. Det verkar man inte ha tagit någon hänsyn till.

Intressant var också - om jag inte läst fel - att positionen när man just samsover inte utgör någon utökad risk, men däremot när barnet sover i spjälsäng. Före 3 månaders ålder så innebär enligt studien sidoläge och magläge ingen utökad risk när man samsover, men när man låter barnet sova i spjälsäng. Märkligt!? Eller har jag missuppfattat?

För mig är det också så att jag troligen hade slutat amma mycket tidigare om jag inte hade fått samsova med mina små. Hade aldrig orkat gå upp så många ggr/natt för att sedan vakna igen och lägga tillbaka barnet efter amningen. Så det känns lite som pest eller kolera. Jag skulle troligen samsova ändå om jag fick ett barn nr 3 även om jag vet att det innebär en högre risk. Man kan ändå inte skydda de små mot allting, så resonerar jag. Och att ha en fullständigt slutkörd mamma tror jag också innebär en risk för ett litet barn faktiskt.

Men man kan ju även lösa det på ett rätt smidigt sätt utan att man ökar risken. Vi har t.ex. våra barn sovandes i vanliga sängar som står helt i kloss med vår dubbelsäng. För mig innebär det att samsova och man slipper gå upp etc för amning, man rullar bara intill, men enligt studien så praktiserar vi enbart co-sleeping vilket inte utgör någon utökad risk. Det är när man delar samma säng = samma madrass som risken enligt studien ökar. 

Ja visst...eftersom man inte kan styra hur folk sover så väljer man att avråda helt. Så är man på den säkra sidan s.a.s.
Själv sov jag helt annorlunda när jag samsov med sonen, faktiskt. D.v.s. mycket lätt och ibland inte alls. Så min sömn blev ju försämrad, tyvärr. Det var därför vi bara samsov de första två månaderna, och sedan sov ju sonen ändå hela nätterna så då fick han sova bredvid oss istället.
Men sover man tungt och djupt så är det ju såklart osäkrare....