Hur mycket jobbigare är döttrar än söner i tonåren?

Nja det håller jag inte med om om jag ser på mig och min bror som tonåringar: jag som flicka knulla runt ganska mycket fram till 24 ( ofta ons) min bror var mer lugn men å andra sidan hittade han på en massa annan skit - inte droger men småtjuvade sedan 10-års ålder fram till 16-17, det gick inte att lämna pengar öppet. Han var också väldigt lättpåverkad av kompisar - ofta äldre. Tyckte väldigt mkt om eld och tuttade på lite här och där untan att förstå konsekvenserna av att " göra brasa" i källaren eller röka på vinden i ett trähus - flerfamiljs hus.
Men det blev folk av honom också efter lumpen.

Jag själv var väldigt konflikträdd och bråkade aldrig med min mamma i tonåren - bråken stod min bror för som är 2 år yngre.
Vid ett tillfälle när jag gick hos en terapeut och vi kom att prata om mina tonår och relation till min mor tyckte hon det var väldigt osunt att inte ha gjort mer revolt hemma då hon ansåg det var en normal utveckling - vet inte jag. Har alltid haft en mkt god och nära relation till min mor i hela mitt liv. 

Nu har jag själv 2 vuxna barn på 35 och 38 och en av varje och ja flickan var totalt omöjlig i tonåren - rent ut sagt ett helvete varje dag fram till 19 då hon flyttade. Problemet var att hon var så uppkäftig hemma och otroligt slarvig,borta som den vänaste man kunde tänka sig och ganska ordningsam - vilket gav mig tröst i eländet. Idagär hon en ansvarsfull mamma och har mer än en gång sagt att hon idag förstår hur odräglig hon var och ger mig creed för att jag stod ut och fanns där.

Sonen har alltid varit lugn och väldigt lätt att ha att göra med. Aldrig några droger, slagsmål eller hämtning i fyllecell. Han är också pappa idag till söner och har vid något tillfälle sagt att han är glad för att slippa ha tonårstjejer - han har inte glömt sin syster revolt då han nog tyvärr led av det ganska mycket.  

Svårt att säga. Min dotter är mycket vildare än min son så jag antar att hon kommer bli jobbigare i tonåren också. Mina föräldrar har 3 barn och en av tjejerna och enda killen har revolterat ordentligt i tonåren och den andra tjejen har varit en mönsterdotter och mönsterelev. Alla är nu lika framgångsrika med bra utbildningar och bra karriärer.

Är nog svårt att avgöra, tonåringen hemma är nog ganska enkel, sköter det han ska sköta, tonårstrulig, absolut, men helt OK. Jag har kolleger med söner som inte alls är lika smidiga om man så säger.
Jag var nog inte en drömdotter, även om jag skötte mig, så var jag väldigt pubertal. sambon var väldigt vild och skötte sig inte alls.

Härligt att höra...heh! Har tre döttrar som än så länge är ganska små.

Stämmer inte på mina tonårsdöttrar. Kan väl ha lite attityd ibland, men är aldrig bråkiga eller gör något dumt. När jag var tonåring var det jag som bråkade med mamma ibland, men min bror som skolkade och rände ute på nätterna. Visst är man orolig ibland när de åker hem själva på kvällen, men det är ju detsamma för alla.

Om man nu går in på ren barnpsykologi, så är de flesta överens om att tonårsflickor revolterar mot sina mödrar och tonårspojkarna mot sina fäder. Eftersom det svenska samhället ser ut som det gör (med en majoritet av mammor som är hemma mest och sköter det praktiska med barnen), så revolterar flickorna mer än pojkarna. Pojkarna har liksom inte lika mycket att revoltera mot.
En annan grej är att flickorna har värre hormonstormar att tampas med än pojkarna i den åldern.

Utan någon som helst egen erfarenhet kan jag tycka att kraven på flickor är så mycket högre på flickor. Visst ska "alla" vara snygga och tillhöra rätt gäng men jag upplever ändå att det är flickorna som har högst krav på utseende, vara lagom sexig, klara skolan bra, ha bra rykte osv. Jag tycker att tonårstjejer bär ett tyngre ok än killarna (även om det inte är så enkelt för dem heller).

Sedan är ju klassikern att pojkar som mår dåligt vänder det utåt och förstör saker exempelvis medan tjejer vänder det inåt och skadar sig själv. Återigen finns många undantag men jag upplever att ett utåtagerande beteende kan vara lättare att se än självskadebeteende.

Har hört att det ska vara jobbigare med tonårsdöttrar. Men jag undrar stämmer det verkligen 

För min del har jag i så fall alltid tänkt mig att det snarare är tonårssöner som är jobbigare än döttrar, men jag vet inte helt säkert. Kan nog bero mycket på personlighet också skulle jag väl tro, ej bara på kön.

Tror att det är individuellt.

Det beror nog inte på kön utan på personlighet.

Ska jag titta på mig och mina 3 syskon (2 av varje) så har en av killarna varit jäkligt jobbig och en av tjejerna halvjobbig och de övriga typ inte jobbiga alls. 

Ja varierar säkert en del 

Fast många tonårstjejer är ju artiga och lugna av sig  

Kan vara så ibland men jag tror nog tonårspojkar och även unga vuxna killar 
kan vända det inåt. Många tjejer kan ju tala om det mer öppet med andra  

Tonårs tjejer är lugna är det inte så i dom flesta fallen?

Tycker att sonen är mycket svårare.Bråkig och skrikig vid sina tv-spel.Otrevlig.