Är du också Lena i boken "Hemligheten"?

Usch, vad jobbigt. Vem kände du igen dig i mest i boken?

Hmm jag vet inte riktigt, men det gör det säkert. Vad har du för upplevelser när det gäller det? 

Det låter som definitionen av Lena i slutet, då hon nu är så rädd att bli lämnad att hon inte vågar visa sina behov eller gå in i en relation. 

Har du försökt någon gång att göra tvärtom, och att höra av dig trots att du tycker att det är jobbigt?

Jag har också ett stort trygghets- och bekräftelse behov, och känner sällan att jag duger som jag är :( 

Haha, ja, man blir ju lite lättad då man till slut hör nåt. Jag tycker att du ska göra som boken säger och göra tvärtom, dvs inte smsa. Han kommer smsa dig så småningom, vänta ut det istället så kommer det kännas mycket bättre sen! Om du smsar nu kommer du bara ångra dig sen och undra ifall du inte skulle skickat det ändå osv...

Jag tror att det ganska ofta är så att man inser att man saknar någon då det väl tar slut. Mitt senaste ex verkar känna så, men jag har inga känslor för honom längre så det är inte aktuellt för mig. Ibland kan nog lite distans hjälpa en att se vad man verkligen tycker om. 

Angående sexet känner jag visserligen också igen det där att ens egna njutning kommer i andra hand, utan man är bara fokuserad på att den andra ska ha det bra, vilket egentligen är tokigt då han såklart tänder på ifall man själv har det skönt... Men jag tror också tyvärr att det är ett rätt vanligt problem för tjejer överlag, då det är så samhället fostrat oss när det gäller skönhetsideal, porr osv. 

Boken är skriven av Egil Linge och Dan Josefsson. Såhär ser den ut: http://www.adlibris.com/se/bok/hemligheten-fran-ogonkast-till-varaktig-relation-9789127115217 

Haha vad bra! Visst känns det skönt nu att du inte hörde av sig! Men jobbet fortsätter, samma situation uppstår ju snart igen. För mig känns det faktiskt helt okej just nu, vi hördes lite igår och skämtade på sms och ska ses i helgen. Jag får helt enkelt hålla ut tills dess och se vad som händer. Fast det funkar inte för mig... Jag ringer mer än gärna, men det brukar bara bli värre... För att om jag är sur för att han inte hört av sig osv, hörs det så otroligt tydligt på min röst. Så för mig funkar det bättre då att smsa och verka glad i smset. Men hur brukar du göra när du är som Lena? Har du något annat tips? Vilka känslor får du?Jag känner igen mig i detta... Men känner även igen mig i det som Mamori skriver att man kan bli off när man inte hör nåt heller. Jag är liksom allt eller inget, antingen jättepå och vill höras hela tiden och får panik om jag inte hör av honom. Eller så blir jag helt kall och tänker "äh hans förlust, det är han som går miste om mig". Och så pendlar jag så hela tiden, vet liksom inte riktigt hur jag ska tänka eller agera... Jättejobbigt. Däremot är det just en sån grej de skriver i boken. Att i slutet här säger du ju att "det var inte den rätta". Något sådant finns inte enligt boken, utan alla kan vara den rätta men man måste styra sina handlingar så att den rätte "uppstår" eller hur jag ska förklara det. För det är lätt att skylla på att "äh, det var ändå inte rätt", när det egentligen beror på något annat. 

 

Vad skönt för dig! :) För mig har jag dock märkt att det ändå inte hjälper, jag har haft killar som ENDAST träffat mig, typ aldrig velat träffa sina kompisar eller nånting... Men ändå hittar jag något "fel", han sa inte si och så, han sa inte att han älskade mig.. osv. Trött man blir på sig själv. 

Men haha ett tips är att ge sig ut på promenad/springtur till arga låtar. Sprang över en mil igår för att jag var så sur på "min" kille hahaha.

Skönt att vi är några Lenor iaf :) Ibland känner man sig såå ensam i sina känslor, har många vänner som inte förstår min panik.

Kvinna/man spelar ingen roll då det handlar om ens anknytning så alla kan ha samma problem :)

Men ja det är så trist också när man är kär vill man ju bara vara kär och lycklig! Inte känna de där jobbiga känslorna att man ska bli lämnad när som helst. Hur är det när du bara träffar någon du precis bara blivit intresserad av då? Kan du hålla distansen då? 

Vad menar du med förlåter mer än män? Alltså..jag har nog också sagt det någon gång men risken är ju att man framstår som ett psykfall. Killen jag träffar nu har jag ju liksom träffat en endaste gång, då kan ju inte jag komma och säga att jag är rädd att han ska lämna mig, det vore ju helt sjukt. Även om det är sant. 

Konstigt det där dock att du inte känner så innan ni haft sex tex, tror du det är typiskt manligt? Om man nu ska prata om manligt och kvinnligt, inget jag gillar för övrigt.Mmm känner också igen det :(
 

Intressant... Killen jag träffar nu har jag ju inte legat med, och jag har lite tänkt att jag ska hålla på mig lite. Men det kanske inte alls är en bra "strategi" då?! (Ja, jag vet att strategier inte fungerar....men ändå)

Ja, jo så kan det nog vara. Vissa män kanske lyssnar men jag upplever att de har väldigt svårt att förstå hur man verkligen känner, trots att man förklarar. 

Haha nej jag brukar aldrig ha strategier, men jag är rätt ny på nätdejting och vet inte hur man ska göra. Annars brukar jag ligga rätt så fort. Nu är jag dock rädd att jag kommer att bli sårad om han inte hör av sig efter att vi legat. Vad tänker du om detta då? Hur ska man göra? Eller bara ta det som det kommer? 

Nä det är ju sant :) Äh, vi får se hur det blir då. Jag har nyss blivit singel så jag får väl se det positivt, kan vara lite kul att ligga med nån ny som man inte gjort på typ 4 år hehe :) Jag får ta det som det kommer helt enkelt!

Jag tror dock att det nästan kan vara en fördel för dig som man att säga sådant till tjejen, upplever du också det? För att om någon jag var intresserad av sagt till mig att de var rädda  att förlora mig hade jag bara tyckt det var gulligt och blivit glad :)