hur klassas detta som!?!?

Du sa nej upprepade gånger och skrek och grät. Naturligtvis var det våldtäkt. Nästa gång han vill ha analsex med dig så kräv att få sätta på honom först, skaffa en rejäl dildo och tryck till. 

Om du blöder kan det vara läge att söka upp sjukvården för en koll - då är det kirurgakuten och inte gynakuten som gäller. 

Ja, det är våldtäkt. Känner du att du kan lita på honom efter detta? Troligen inte. Ta dig en funderare på om förhållandet är värt din tid.

Och sen lät det som att du inte gillar analsex redan från början. Visst handlar sex om att ge och ta, men inte att "okej, jag gör detta jag inte gillar så får du göra något jag gillar sen."

Jag vet att det är svårt att veta vad som är rätt och fel, speciellt i ett förhållande. Ni hade sex som ni båda gått med på men så börjar han plötsligt göra saker mot dig som du inte vill och som får dig att gråta och skrika av smärta. När går gränsen, är det så illa egentligen? Det är ju så man funderar. Men det ÄR så illa och det ÄR våldtäkt och du ska inte finna dig i det. Att han sen bara skrattar åt dig visar ju verkligen vilket praktarael han är! Anmäl honom och lämna honom. Även om du aldrig kommer få honom fälls i dagens Sverige så kommer han ha en anmälan på sig om det händer igen. Och hur orkar man lämna då? Det är ju det som är det svåra. Men tänk på att även om du kan finna dig i den här behandlingen och vara olycklig så är det inte rätt att fatta samma beslut för ditt barn. DU har ansvar för ditt barn och att de denne det bästa liv du kan. Hen ska inte behöva leva med en känslolös och brutal pappa. Det är inte bara ditt liv. Var stark! Jag ska tänka på dig!

Hur länge har ni varit tillsammans TS kanske du liksom har vant dig vid honom o hans sätt att vara...fan isf, det gynnar aldrig dig själv!
Jag har varit i ett förhållande där jag så småningom efter typ tio år vaknade upp o insåg att jag på sätt o vis var beroende av min sambo...beroende kan man ju vara på många olika sätt!

Jag var mkt arbetslös o han hade jobb, jag var väl indirekt rädd att bli av med en del av min livsstil på den tiden...menmen nu bor jag själv med vår son o gräset var grönare på andra sidan!
Man måste våga att ta det avgörande steget för sin framtid!

Jag var på väg ifrån honom mentalt i säkert ett par år innan jag tog det viktiga steget för mig själv o sonen det märker jag nu i efterhand och kände att jag fick ångest inför kvällen när vi skulle lägga oss för jag ville inte ha sex o sen blev det nästan alltid en kompromiss att jag sög av honom o gick in på toan o grät efteråt!

Försök att fundera över om det är värt det TS, offra inte dig själv för honom, o nu har ni ju barn oxå, han skulle antagligen inte fundera över att göra det samma för dig!

Hade du tyckt det varit ok om din dotters man gjorde så på henne?

Han våldtog dig! Vill du leva med en våldtäktsman?

HUR kan man älska en våldtäktsman???!!!

Tycker det är lite onödigt att vissa av er har en så hård ton mot TS. Det är väl det sista hon behöver? :/ Man tänker inte alltid klart när man hamnar i sådana här jobbiga situationer och man blir väl chockad och rädd. TS behöver nog stöd och råd istället för att ställas till svars...

Försök få honom att inse vad han gjort TS. Lyssnar han inte och inte tar det på allvar är det riktigt illa :( Du måste inse själv hur han behandlar dig och förstå att du är värd så mycket bättre! Stor styrkekram!

Du må älska honom, men han älskar inte dig. Det måste du inse. Man våldtar och sedan hånar den man älskar. Du har faktiskt bara ett val för ditt och ditt barns skull. Och det är att lämna, efter detta finns det ingen återvändå.

Du må älska honom, men han älskar inte dig. Det måste du inse. Man våldtar och sedan hånar INTE den man älskar. Du har faktiskt bara ett val för ditt och ditt barns skull. Och det är att lämna, efter detta finns det ingen återvändå.

Missade visst ett mycket viktigt ord där. Ber om ursäkt för det.

Vilket jefla äckel.

Några månader efter att du lämnat honom kommer du inte sakna eller älska honom ett dugg! Kanske redan efter några veckor.