Gravidtråd för oss som är över 35

Insanejane, Fy vad ledsamt Hoppas verkligen att det ska gå bra för dig nu. Bra att du får ordentliga kontroller. Det är helt fruktansvärt att du inte blev trodd av vården. En i min närhet var med om liknande. Skillnaden var att de hann få ut hennes bebis i tid, men det var på håret och efteråt diagnostiserades hon med hellp fast de hade avfärdat det från början. Våran lille dog troligtvis pga att jag har en balanserad translokation på två kromosomer som kan ge en allvarlig kromosomavvikelse hos barnet. Pga detta kommer vi att göra fostervattensprov även med det här barnet. Jag är glad över att vara gravid, men det blir inte på riktigt förrän vi har fått svar på fostervattensprovet. Om vi kommer så långt. Många gånger slutar den här kromosomavvikelsen med missfall. Jag tror att man måste tillåta sig själv att vara orolig när man känner så och passa på att vara glad när det bra dagar. Har du någon kurator- eller psykolog kontakt? Jag känner att jag klarar mig bra nu, men det går lättare när vi redan har ett barn hos oss. Kram!

Välkommen hit Granada!

Det känns lite fel att klaga när jag vet att det är några som har haft det ordentligt jobbigt med illamående, men jag kan tänka mig att få lite mer. Jag mår bra när jag mår illa. Det är som en bekräftelse på att graviditeten fortskrider som den ska. Jag kan ta lite lagom illamående av er som har onödigt mycket

Leppardette, Man "måste" inte göra fostervattensprov. Riskerna för kromosomavvikelser ökar dock efter 35. Jag vet inte om jag skulle göra det om jag inte hade den här avvikelsen. Det finns en liten risk för missfall vid fostervattensprov. Nu skulle jag dock inte palla med resten av graviditeter om jag inte vet att barnet är friskt så då är det ett lätt val. Den kromosomavvikelse som jag bär på är inte förenlig med liv så det underlättar även beslutet. DS är svårare. Nu när jag är nästan 40 vet jag dock att risken är högre att det dyker upp något även på den kromosomer, så vi får vara lite förberedda även där, men man ska inte glömma att risken fortfarande är ganska liten.

Granada, Så ledsamt Nu bor du inte i Sverige, men här kan man få göra missfallsutredning efter tre missfall. Annars kan du kanske söka privat? Jag har hört att de ofta är bättre på dessa utredningar utomlands. Jag förstår tankarna om att orka försöka igen, men ta inget beslut nu. Låt sorgen ta den tid det tar och fundera senare på hur ni ska göra sedan är mitt råd. En varm kram till dig!

Seabands fungerar nog bara mot lätt stötvis illamående. Har man på sig dom hela tiden försvinner effekten. Jag tar på mig dom när jag känner illamåendet komma över mig. Sen tar jag av mig dom efter en stund. Antingen har illamåendet släppt eller så kommer det tillbaka och då tar jag på banden efter en stund igen.

Vi kommer också att köpa första bästa vagn på blocket, men vi väntar till efter ultraljud och svar på fvp. Jag drömmer om en Bugaboo Buffalo, men inser slöseriet med att köpa en sån dyr vagn för ett barn. Förra gången hade vi en Emmaljunga citycross, men den sålde vi när vi köpte en sulky. Vi hade lite dåligt med plats då.

Det är väl olika hur man är som person. Vi hade inte tänkt igenom allt så noga utan köpte när behovet kom. Det vi saknade mest var en nattlampa första natten. Det blev kolsvart och jag försökte hitta bebis och brösten Till sist gavs jag upp och tände sänglampan, men det blev väldigt ljust. Det där problemet får inte ni som får bebis i maj, juni och juli dock. Fast i och för sig bor inte alla i norrland Sen ger ju surfplattor och smartphones ett behagligt ljus nuförtiden.

Kaa, Men fy vad jobbigt du har med blödningar Skönt att bebis mår bra, men det är ju otäckt varje gång det händer. Hoppas att det är myomet som spökar. Om jag bara kunde skulle jag se till att du slipper blödningar från och med nu.

Patricia, En varm kram till dig. Så ledsamt och så jobbigt att kastas mellan hopp och förtvivlan. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du kommer tillbaka hit och att ni får gå hela vägen.