Varför frågar inte mamman mig...?

Vad är lösningen för dig då? Inte bara just den här gången men även när barnet börjat skolan? Hade ni pratat om att biomamman skulle flytta och hur vårdnaden skulle se ut innan?

mm, jag förstår dej, man vill ju inget annat än att spendera tid med sina barn! ni har inte så bra relation till varann att du kan komma till henne å spendera någon timme lr så hemma hos mamman som jag fattar? du kan inte fortsätta vara ledig varannan fredag efter nyår då om du gärna vill det?

dotterns pappa tycker ju inte att det är de roligaste att vara hemma hos oss (mej och sambon) men han kommer hit då å då för att träffa dottern ändå, vilket säger en hel del om det iaf, han är villig att komma hit å vara här även om han ibland kan tycka det är jobbigt å så.. men han gör de för dotterns skull å för han vill träffa henne!     

Dskuterat vårdnaden!? Jag var aldrig medräknad, hon flytta och tog allt med sig, jag erbjöd mig att var föräldraledig e längre period men det var en dålig lösning så något alternativ har aldrig funnits då denna väg har endast vart enkelriktad.. :(

Efter allt som har vart har ju min och mammans relation raserats men jag försöker att bygga upp den igen. Jag har gett förslag på fika hemma hos dem för att få tid ihop med dottern trots det jobbiga läget. Mammans nya kille har jag inget emot för vi har ju inget otalt med varann. Han har väl bara fått höra hennes version, vilket är synd men så blir det ju

Hur vet du att TS VALT det?Bullshit!

Är uppväxt under en tidsperiod då knappt någon kommit på växelvisboende för barn till frånskilda föräldrar.
Det fungerade bra, jag hade en bra uppväxt och bra umgänge med båda föräldrar och en massa fördelar gentemot växelvis boende.....bristande ansvar?Kan vilket stolpskott som helst räkna ut på ena handens lillfinger!

Men ni som kommer med alla möjliga konstiga lösningar och anklagelser, är ni seriösa? För det första är det väl en otroligt konstig inställning att man måste vara en dålig pappa för att barnet inte bor hos en! Visst finns dom som vill lämpa över allt ansvar på den andre föräldern men det finns också dom som har det så för BARNETS BÄSTA! Vår son bor hos mig just för att hans pappa är mån om sonens bästa. Ingen sv. Vresig pappan eller jag skulle vilja bo i en resväska och flytta vv och skulle därför aldrig begära att sonen ska behövs göra det heller. Istället får han tryggheten att ha ett hem med samma rutiner och personer hos sig samt två delaktiga föräldrar! För trots att det faktiskt blir bökigare för både pappan och mig att se till att han och sonen har möjlighet att ses och ha kontakt utöver vh då dom bor tillsammans så tycker vi att det är självklart att vi vuxna är dom som ska böka, och inte barnet! Men om mamman inte tillåter TS att ha den kontakten så är det väl hon som ska stå till svars, och inte TS? Dock är jag övertygad om att sonens pappa skulle ta sin väska och följa efter om jag tog sonen och flyttade.. Och även om det självklart inte är lätt att flytta TS så måste du ju förstå att det kan bli så här nör avståndet är stort. Ses nu så sällan kanske mamman faktiskt inte anser att dottern är trygg med att vara med dig när hon mår dåligt. Och att hon skulle vara hos farmor istället för att leka med sina kompisar och inte få kontinuitet i förskolan kan jag också förstå att mamman säger ifrån om. Inte är det väl heller dottern som ska behöva sitta i bil flera timmar för att hälsa på hos dig några timmar och sen åka hem, utan di som får hitta på nåt i dotterns stad med henne. För ni som svamlar om att tänka på barnet genom att stämma mamman, eller låta ungkraken slitas mellan två förskolor och kompiskretsar kan ju omöjligt mena att det är för barnets bästa!? Då är det väl TS som ska flytta, och inte barnet som ska behöva byta stad vv? Sluta skrika "barnets rätt till båda sina föräldrar", det innebär inte att barnet ska behöva flytta mellan sina föräldrar utan bara att barnet ska ha möjlighet till en relation med mamma och pappa.

Får man ha två dagisplatser? Är det ens lämpligt, med tanke på kompisar, lokaler, pedagoger mm?

Det är inte bara att flytta för att mamman flyttat, TS har väl annat att tänka på med, som jobb exempelvis.

Flera av er kommer med helidiotiska idéer som går ut på att strikt köra på vv-systemet trots att det mest är till nackdel för alla.

Haha, ni är så jäääävla dumma så klockorna stannar. Det är ju URTYDLIGT att pappan vill ha sin dotter mer än 4 dagar i månaden men ni galna FL-mammor vill alltid tolka det annorlunda. Så fort det är en bonusmamma eller en pappa så kommer FL-maffian och ska klanka ner och trycka ner. Helt ofattbart.

Lider med dig, TS! 

Du är helt klart för defensiv. Du får faktiskt skärpa dig så du inte tappar kontakten med ditt barn för fyra dagar i månaden är på tok på lite anser jag.
Du får helt enkelt bena ut vilka alternativ du har och framföra tydligt - gärna i mejl eller liknande så du sen har det på papper att du vill öka umgänget. Glöm allt som varit hittills och fokusera framåt. Presentera konkret utan värderingar eller anklagelser vad du vill och varför och att du har kapacitet för det.
Skiter det sig så tar du kontakt med familjerätten i din kommun och hör dig för hur du ska gå vidare.
Glöm alla fikor och sånt i detta läge. Räta på ryggen och ta ditt ansvar. Ta ingen skit!