NI som valde att behålla barnet trots att pappan valde att inte närvara. Hur har det gått för er sen?

Jag tycker inte att man ska vara så orolig för att behålla ett barn trots att man är själv med det. Det finns aldrig garantier att man håller ihop trots att man är tillsammans när man skaffar barnet. Jag var inte själv med mitt första, men det kändes som det många gånger. Han hjälpte aldrig till med något under graviditeten och under dotterns första år valde han att öppna en restaurang vilket innebar att han inte var hemma mer än och sov. Under andra året var han närvarande och när dottern var 3 separerade vi och nu har vi henne varannan vecka sedan snart 1,5 år. Visst det är ju alltid lättare om man har varannan vecka, men jag tror absolut att det finns många fördelar att vara själv.
Jag är BIM +4 idag och ska testa ikväll. Pappan till det eventuella barnet vill inte ha fler barn. Han gjorde dessutom slut för snart 2 månader sen, men vi träffas ändå och har ett "öppet förhållande". Jag har redan funderat mycket på vad jag ska ta för beslut om det är pos. och jag vill behålla barnet. Jag fyller 32 och vill så gärna att min dotter ska ha ett syskon och jag tror inte jag får så många fler chanser.
Förlåt för långt svar och att det kanske inte handlade helt om vad TS frågade