Börjar om igen.

Jag hade ägglossning för en vecka sedan. Jobbar på att inte känna efter, eftersom det är samma hormoner nästan fram till bim är det så svårt att veta...

Välkommen! Förstår hur du känner, man vill så gärna bli gravid och är samtidigt rädd för vad som kan hända. Då är det skönt att kunna prata med andra i samma situation

agneta77: Härligt! Skönt att den kom så att du kan börja om 
KeckaW. jag går också runt och säger till mig själv att inte känna efter  BIM-5 idag...

För visst går det att känna något innan, ibland, men det går också att känna en massa utan att man är gravid. Hittade bilderna nedan på clearblues hemsida (http://se.clearblue.com/menstruationscykler-och-agglossning). De visar hormonnivåerna på ett ungefär under menscykeln, det är ganska lika oavsett om man är gravid eller inte. Använder dem som motivation till att vara tålmodig och vänta, att inte lägga alltför stor vikt vid vad jag känner och inte känner 

Jomila, jättebra att du lägger in våra presentationer!

Min mens kom idag, två dagar tidig. Lite besviken men inte så mycket som jag trodde. Trots missfallen så finns ju nu hoppet om att det går, till skillnad från innan när det inte blev något alls. Nästa äl är runt den 28 januari och bim 11 februari, datum som är bra att komma ihåg men det finns mycket annat man kan fokusera på också. Vardagsmotion och bra mat är ju aldrig fel, så jag tar lite inspiration från dig Jomila!

På något sätt klarar man det, det finns mycket mer styrka inom varje människa än man tror Sen så har man dåliga dagar, riktigt usla dagar och väldigt negativa perioder. Speciellt när man kommer att tänka på all tid som har gått, alla försök... Men man kommer ibland ihåg allt som är bra och njuter lite extra av stunderna då man är lycklig. Jag har en bra period för tillfället, men tror inte den kommer vara så länge för i början av februari är mitt första bf. Det hade varit så mycket lättare att vara gravid när jag passerade det, men det kommer jag inte att vara.

Hmm... Hade tänkt att det skulle bli ett lite upplyftande inlägg. Iaf, tack KeckaW för att du ser oss som starka! Du ska se att du har mer styrka inom dig än du tror! Dessutom får man styrka från andra i samma situation, ensam är inte stark. Jag hoppas att vi alla får plus inom en snar framtid!

KeckaW och agneta77, jag har nollgradigt. Lite avundsjuk på er kyla, vintern är min favoritårstid med mörker och allt. Jag vet, alla andra tycker om våren eller sommaren, men jag har aldrig varit bra på att vara som alla andra

Klick78: Grattis! Ett plus är alltid ett plus, styrkan spelar ingen som helst roll 

Augusti82: Välkommen! Aldrig roligt att gå igenom ett missfall, men det är ibland lite lättare att veta att man inte är ensam. Det är ju så smärtsamt både fysiskt och psykiskt...Jag sjukskrev mig en vecka när jag fick mitt andra missfall (det första var under semestern), det var skönt att vara hemma när jag blödde som mest men sen behövdes något annat att tänka på. Berättade för chefen också varför jag var hemma och han sa till mig att ta den tid jag behövde.

Jag har också fått olika besked om när man kan börja, av samma läkare dessutom! Efter första missfallet sa läkaren att inget sex eller bad förrän jag hade slutat blöda pga infektionsrisk. Den gången sa ingen något om att vänta med att försöka skaffa barn. Andra gången sa den första läkaren att jag skulle vänta 3 månader! Jag gav honom en "är du dum"-blick och då började han mumla något om en månad eller två...Barnmorskan som jag fick tabletterna av däremot påpekde att man inte ska ha sex så länge man blöder, pga infektionsrisk. Sen kan man börja försöka igen när man vill, men ibland kan det vara bra att vänta en mens eller mer så att hjärtat hinner läka lite också. 

Du får hålla oss uppdaterade om hur det går och hur du mår! För mycket av det goda kan det väl aldrig bli?  Fast ibland känns det som att man är på gränsen att göra det bara för att, inte för att lusten finns där helt hundra men man vill inte missa chansen att det kan bli ett litet frö...efter alla månader är det inte så lätt att hålla balansen alla gånger... Så underbart att ni kan skämta om det!

Jag som var så lättad över att jag inte blev jätteledsen när mensen kom åkte på ett bakslag nu i veckan kan man säga. Istället för att ha pms-humör före mens och känna besvikelse när den kom så fick jag allt det efter att den var över. Suck. 

Det var ju det jag trodde, tiden fram till äl är ju den hoppfulla tiden! Men nu känns det bättre igen, så det var bara en kort dålig period


Ja, det är en tröst att veta att det går. Känns som att man då har passerat ett hinder!

Jag tror att jag har äl idag, gör inga tester men tempar så får se imorgon om jag har en stegring. Blir ingen direkt prickning denna gång, men hoppas att de små simmarna är långlivade och då finns det ju en chans.

Välkommen! Vecka 12, usch, det är jobbigt. .. hoppas du mår bättre och att det tar sig snart igen

Min äl var tre dagar sen denna gången, jag är ju väldigt regelbunden så trodde först att det var en månad utan ägglossning. Men nu finns det lite hopp igen! Däremot måste jag vänta till efter bim med att testa, för jag testar svagt även flera dagar efter bim. Måste erkänna att det är enda anledningen till att jag lyckas hålla mig ifrån att testa innan bim, så förstår varför ni andra inte lyckas hålla er

Jomila, låter skönt att koppla av och fokusera på annat. Starkt att klara det! Jag kan inte göra detsamma...