Tack! Påsklovet kanske är en bra tidsram. Gissar att det kommer att gå lite trögare nu framöver, men under 70 ska jag fixa till dess. Jag hamnar ytterst sällan på bild, men fick syn på en helkroppsbild på mig när jag vägde 93, och jag kan inte riktigt tro att det är jag! Jag tycker att spegeln alltid visar samma fläskfia, oavsett vad jag väger, men att se mig 20 kilo tyngre än idag fick mig att inse att det faktiskt hänt en del!
Tisdagsvägning: 72,8 kg. -7,3 på 7 veckor, och min tanke om att viktminskningen får börja ta lite mer tid verkar funka. Det viktiga nu är att det går neråt, och inte vänder åt fel håll.
Jag tycker att jag har känt mig smårisig rätt länge nu, och kom plötsligt att tänka på att det nog var ungefär likadant sist jag gick ner i vikt. Då tappade jag femton kilo under ett sommarlov. Dvs en hel del. Och jag funderar om det kan ha att göra med att fettämne är något av en lagringsplats för sådant man fått i sig tidigare? Att man liksom får lida lite för gamla synder när man "städar ur förråden"? Dock minns jag ju också hur mycket bättre jag mådde efteråt, när jag hade gått ner, och fortsatte att äta bra. Men just under själva viktnedgången mådde jag rätt tjyvtjockt. Nån annan som upplevt nåt liknande?
Fettvävnaden ska det förstås stå, inte fettämne. Dumma rättstavningsprogram!
72,1 i morse. Bra gissar jag, med tanke på att humöret är i obalans, och mensen borde vara på gång. Har aldrig förut haft PMS, men det vore nästan befriande att ha något att skylla helgens humörsvängningar på.
Tisdagsmorgonvikt: 71,4. -0,8 senaste veckan. -8,7 sen jag startade.