Botox och laserbehandling - går jag för långt?

Kanske men de blir ju verkligen granskade också när de trycker upp stora närbilder! Tror egentligen att de som inte "visar upp sig" kan vara mer tillfreds med sitt utseende.

Ja du... det är nog en lång historia men för att göra den kort så är det precis som jag skriver. Jag vill gärna vara med på kort. Självkänsla är något annat. När jag tittar på kort där jag är med, är det som om jag liksom lite konfunderad. Vet inte hur jag ska förklara det.. men det är inte den bilden jag har av mig själv när jag tittar mig i spegeln. Därför försöker jag väl typ övertyga mig själv om att det inte är så hemskt som jag ser det. Eftersom jag faktiskt ser att det är en glad tjej på bilden. Vet inte hur jag ska förklara det. Har nog lite problem där ;) 

Ja, du beskriver det jättebra. Precis så är det nog för mig. Jag har en dålig självkänsla och en hemsk bild av mig själv. Det är nog därför jag också gör dessa ingrepp. Blir inte nöjd och har ett dåligt självförtroende. Tror det är så många som gör ingrepp har det.

Skulle du lägga ner samma summor på terapi så att du slapp göra dessa ingrepp?

Oj, ja du skulle bara veta. Jag har gått och pratat, pratat och åter pratat hos många terapeufter. Men inget har hjälp mig. Vet inte varför jag är som jag är. Ibland känns det som om det inte finns något som skulle kunna göra så att jag vore nöjd med mig själv och livet.

Går och pratar även nu. Fast är så trött på att älta allt om och om igen för psykologer. Önskar att jag, när jag blir gammal skulle kunna "vila" och inte bry mig. Det hade varit sååå skönt.

Har du velat bli hjälpt då? Jag menar, det är ju en viss trygghet i att vara på ett visst sätt även om man inte trivs.

Ja vi får ju bara ett liv. Hur vill du se tillbaka på ditt?

Du får väl göra vad du vill, varför vill du att folk ska tycka till om det?

Det blir väldigt fult, men tycker fortfarande att det är upp till dig.

Vill att folk ska "tycka till" om det därför att jag tror att det är många som har detta "problem" eller vad du nu vill kalla det. Synd att du tycker det är fult... hur kan du säga det om du inte vet hur det såg ut innan? 

Usch ja... det är ju så. Vi har bara ett liv. Jodå, jag har velat bli hjälpt. Vet bara inte hur. Får jobba på det. 

Hoppas jag endera dagen kan vara nöjd och glad.

Hur känner du när du tex ser brännskadade människor? Vad tänker du? Får du inte känslan "jag ska inte länge beklaga mig över hur jag ser ut"? Eller ser ett inslag på nyheterna om fattiga människor i tex Afrika. Tänker du inte "livet ska inte gå ut på detta som jag håller på med."?