min vän är arg för aborten

Ja, det var nog inte det smartaste att berätta detta, vissa saker bör man välja vilka man berättar det för, det har inget med "man ska kunna berätta om allt", utan respekt för andra människors liv.

Jag har lite svårt med att man måste prompt tala ut, även för de som inte kan bära förtroendet, bara för att man mår dåligt av ett val man gjort.

Däremot så tycker jag att en vänskap ska vara starkare än så, att man ska kunna tillåta sina vänner trampa i klaveret, säga fel saker och göra val man själv inte gillar eller skulle ha gjort, utan bryta, men så fungerar inte alla tyvärr och vad jag förstått så är många barnlösa extra känsliga och har svåare med att andra gör val som de inte skulle göra.

Jag hade inte berättat. Att vara ofrivilligt barnlös är en fruktansvärd sorg och då förstår jag att det måste göra väldigt ont att någon som blivit gravid tagit beslutet att ta bort barnet.

Ditt beslut påverkar inte hennes liv, du har inte utsatt henne för någonting och behöver inte ta ansvar för hennes reaktion.

Däremot har hon ju rätt till sina känslor så man kan inte direkt säga att hon inte "får" vara arg på dig (oavsett orsak)
Men hennes känslor inför din abort är inte ditt problem

Problemet här är att man som ofrivilligt barnlös ofta känner en stor frustration. Varför blir de som inte ens vill ha barn gravida? Det vore mer rättvist att vi som faktiskt vill och kan ta hand om ett barn ska få den gåvan. Tyvärr rår man inte på naturen och det är det man måste komma till insikt med.
Jag är inte säker på att hon egentligen har något emot er. Det blir bara för mycket när man blir påmind om ens egen barnlöshet och känslorna späds på ordentligt när någon väljer att ta bort det som man själv önskar mest i världen. Det hade mycket väl kunnat bli spänt mellan er om ni hade valt att behålla också. Känslorna som svallar som barnlös är svåra att hantera och alla som genomgår utredning borde egentligen erbjudas psykologkontakt. Det görs sällan nu, ibland erbjuds kontakt med kurator, men inte alltid.

Diskussionen för eller mot abort är något jag inte ens tänker befatta mig med här och nu . Och jag skulle aldrig skryta om en abort och har full förståelse för att hon inte vill sitta och diskutera saken med mig. Jag förstår inte hur det känns att inte kunna få barn. Och det är säkerligen en frustration att se andra som inte "vill bli gravid bli det. Kanske hamnar jag i samma sits en dag.Skulle göra allt för att det skulle funka för dem. Men jag anser dock att en vän som man känt hela livet inte borde välja bort mig för detta.  
Antagligen skulle jag inte berättat inser jag nu.

Men jisses vilken omogen kompis du har. Inte 17 blir hon mer gravid för att du inte skulle gjort en abort. Eller hade hon betett sig så här även om du behållt barnet? Ok att det kanske är jobbigt för henne att du blev gravid men lite band får man väll ändå sätta på sig...