• Anonym (Kvävd..)

    Jag blir kvävd..varför?

    Jag har för en tid sedan träffat en helt underbar kille, han är verkligen perfekt på alla sätt..ja nästan..Men jag klarar inte av att vara med han för mycket för jag känner mig genast kvävd. som om luften går ur mig och på grund av detta så bad jag han att flytta i dagarna och jag kände mig nästan euforiskt lycklig,lättad mm...
    varför har jag så svårt med att binda upp mig ?, han är ju underbar och jag älskar honom..
    Vi planerade giftemål och så fort dom planerna sattes i verket så mådde jag jättedåligt, fick ångest, blev sömnlös mm. Han älskar mig till döds...Men nu har han flyttat och han väntar på att jag ska ändra mig, vilket inte kommer att hända.
    denna känsla av att bli kvävd gör också att jag tappar all sexlust samt attraktion, vi har ju ett bra sexliv så vad är det som händer med mig? Vi är fortfarande ett par..men jag känner mig så lättad att vakna ensam i min säng, känner mig tillfreds, lugn och harmonisk..

    Varför, jag älskar ju min partner??

  • Svar på tråden Jag blir kvävd..varför?
  • Anonym (E)

    Hur länge har ni varit ihop och hur gamla är ni?

  • Anonym (Kvävd..)
    Anonym (E) skrev 2014-04-17 09:25:26 följande:
    Hur länge har ni varit ihop och hur gamla är ni?
    Jag är 36 och han är 22...ja det är en stor åldersskillnad..jag vet..vi har varit ihop i ca 1 år..
  • Nöjd man
    Anonym (Kvävd..) skrev 2014-04-17 09:19:35 följande:
    Jag har för en tid sedan träffat en helt underbar kille, han är verkligen perfekt på alla sätt..ja nästan..Men jag klarar inte av att vara med han för mycket för jag känner mig genast kvävd. som om luften går ur mig och på grund av detta så bad jag han att flytta i dagarna och jag kände mig nästan euforiskt lycklig,lättad mm...
    varför har jag så svårt med att binda upp mig ?, han är ju underbar och jag älskar honom..
    Vi planerade giftemål och så fort dom planerna sattes i verket så mådde jag jättedåligt, fick ångest, blev sömnlös mm. Han älskar mig till döds...Men nu har han flyttat och han väntar på att jag ska ändra mig, vilket inte kommer att hända.
    denna känsla av att bli kvävd gör också att jag tappar all sexlust samt attraktion, vi har ju ett bra sexliv så vad är det som händer med mig? Vi är fortfarande ett par..men jag känner mig så lättad att vakna ensam i min säng, känner mig tillfreds, lugn och harmonisk..

    Varför, jag älskar ju min partner??
    Låter som att du behöver mycket egentid och att få vara ensam en hel del. För andra är det tvärt om och att de kan inte vara ensamma mer än några timmar innan de blir rastlösa och söker sig till andra. 
    Själv är jag mer av att det är skönt med egentid men långt ifrån så pass som det verkar vara med dig.

    Om du haft förhållande tidigare och du känner igen symptomen att bli instängd så är det dag att du tar till dig att du är så och behöver mycket egen space. Ta upp det med din kille och se om ni kan hitta en lösning som båda kan leva med och att ni kan bygga ert förhållande så att båda mår bra.
  • Anonym (Kvävd..)
    Nöjd man skrev 2014-04-17 09:53:18 följande:
    Låter som att du behöver mycket egentid och att få vara ensam en hel del. För andra är det tvärt om och att de kan inte vara ensamma mer än några timmar innan de blir rastlösa och söker sig till andra. 
    Själv är jag mer av att det är skönt med egentid men långt ifrån så pass som det verkar vara med dig.

    Om du haft förhållande tidigare och du känner igen symptomen att bli instängd så är det dag att du tar till dig att du är så och behöver mycket egen space. Ta upp det med din kille och se om ni kan hitta en lösning som båda kan leva med och att ni kan bygga ert förhållande så att båda mår bra.
    Tack för ditt svar, joo jag behöver ha tid bara för mig, där ingen pratar eller klänger på mig, samtidigt så är jag otroligt social av mig, har vänner hemma jämt nästan och är mkt ute på stan å umgås med vänner på en fika osv.

    Jag kan självklart sakna sällskapet av andra människor i hemmet men jag får så mkt av det från mina väninnor..
    du har rätt i att mitt förflutna av fångenskap säkerligen spelar in...Min nuvarande kille vill ju vara med mig 24/7 å pussas å kramas heeela dagarna helst, han vill bara vara med mig, jag kan inte ens gå till snabb köpet å handla ngt förens det kommer ett sms, jag saknar dig.
    Som när han skulle flytta, han packade sina saker å sa, jag saknar dig redan....
    Där känner jag att luften går ur mig å jag vill bara att han ska gå..
  • SupersurasunkSara

    Ni måste ju inte bo ihop. Särbos bir allt mer vanligt vad jag har märkt just för att många behöver egentid ibland. Och för en del handlar det om att de är less på att 'mamma' sin partner

  • Anonym (Kvävd..)
    SupersurasunkSara skrev 2014-04-17 10:02:52 följande:
    Ni måste ju inte bo ihop. Särbos bir allt mer vanligt vad jag har märkt just för att många behöver egentid ibland. Och för en del handlar det om att de är less på att 'mamma' sin partner
    *skratt* Jotack, jag känner mig mer än ofta som hans mamma än partner....hans familj tycker att jag "uppfostrar" honom myket bra och att jag är det bästa som hänt honom..hm....Men är han det bästa som hänt mig?
  • Anonym (k)
    Anonym (Kvävd..) skrev 2014-04-17 09:26:45 följande:
    Jag är 36 och han är 22...ja det är en stor åldersskillnad..jag vet..vi har varit ihop i ca 1 år..
    Planera giftermål med en 22-åring när du själv är 36. Tycker det låter som om du gjorde honom en stor tjänst som gjorde slut. Låt honom vara nu. 
  • Anonym (k)
    Anonym (Kvävd..) skrev 2014-04-17 10:08:03 följande:
    *skratt* Jotack, jag känner mig mer än ofta som hans mamma än partner....hans familj tycker att jag "uppfostrar" honom myket bra och att jag är det bästa som hänt honom..hm....Men är han det bästa som hänt mig?
    Det är väl för att du i princip kunde ha varit hans mamma. 
  • SupersurasunkSara
    Anonym (Kvävd..) skrev 2014-04-17 10:08:03 följande:
    *skratt* Jotack, jag känner mig mer än ofta som hans mamma än partner....hans familj tycker att jag "uppfostrar" honom myket bra och att jag är det bästa som hänt honom..hm....Men är han det bästa som hänt mig?

    Men då är det kanske därför du känner dig kvävd? Sin man ska man inte behöva uppfostra tycker jag ju.. Även om jag vet att vissa män (och kvinnor men nu handlar det om en man här) har en del olater som de behöver bli av med.

    Här tex så har min man slutat stälal skorna direkt innanför dörren som han gjorde förut, för min skull Jag har slutat med att (hm försöker sluta..) gestikulera så mycket när vi pratar så att min hand dunkar i soffan eller sängen för det ogillar han

    Men det är ju rena döden om man ständigt måste vara på sin partner om att ta undan efter sig, dela på hemarbetet osv.
  • Anonym (Kvävd..)
    Anonym (k) skrev 2014-04-17 10:09:00 följande:
    Planera giftermål med en 22-åring när du själv är 36. Tycker det låter som om du gjorde honom en stor tjänst som gjorde slut. Låt honom vara nu. 
    Du kan ju inte vara riktigt som du ska, Du vet ju inget om vår bakgrund osv. men det finns alltid människor som du som ska döma. Han älskar mig mer än något annat och jag älskar honom, så jag ser inte varför du ska ha åsikter om ålderskillnaden. det var inte det jag frågade om heller.
Svar på tråden Jag blir kvävd..varför?