• Anonym (kluven)

    min styvdotter och min dotter

    Min styvdotter vill ha uppmärksamhet och närhet /kärlek av mig, hon tar det och hon får det. Många gånger mer än dottern. Sen vill min dotter ha detsamma av min man, styvdotter pappa, och tillome kallar honom pappa. Det är här råden kommer in, för styvdottern talar då om för min dotter att hon inte får kalla honom det, så min dotter blir jätte ledsen. Vi har pratat med de om det, blandannat att det är alltid vi vuxna som bestämmer vem som kallar oss vad och att dottern måste ha förståelse för att styvdottern kanske är avundsjuk på att inte få sin pappa lika mycket (varannan vecka). Men samtidigt att styvdottern inte styr sin pappa eller dotterns känslor. Nu har det uppdagas igen och dottern blir alltmer respektlös mot min man, pushar bort honom osv. Har fått lite ilska gentemot honom och även mig. Hon ser sin styvpappa som sin pappa, så detta tär på henne. Min man tar det på allvar han har pratat med sin dotter, men han verkar inte vilja se att det återkommer. Mycket i hans frånvaro, hans dotter spelar jätte oskyldig i hans närvaro sen hör och ser jag massor när han inte är hemma, så detta sker ju inte när han eller vi hör. Det är min 6-åring (styvdottern är 8) som allså säger detta i situationer hon känner att hon törs dela det med oss. Skulle vi fråga styvdottern skulle hon neka, men min man säger att vi ska prata med henne. Jag menar jag säger till min dotter hela tiden "du måste dela" och "ha förståelse" osv. Hur går vi nu tillväga för att få slut på detta en gång för alla, och säg inte "skilj er" för vi planerar att vara gifta resten av livet ut.

  • Svar på tråden min styvdotter och min dotter
  • Iam

    Att ha ett ägandebehov av sina föräldrar och sina bonusföräldrar behöver inte alls vara ett tecken på dåligt mående. Barn är individer och har personligheter med olika starka och svaga drag. 


    Om nu TS säger att 8-åringen inte mår dåligt är det ju något vi måste utgå från stämmer, och är inte heller orimligt i att det gör. 


    Har två små killar i min närhet, helsyskon, där minstingen ofta säger till storebror att "pappa är MIN pappa, inte din". Han mår inte alls dåligt, men han testar gränser, provocerar och.. som dom flesta barn som bor ihop/syskon: jävlas med sin storebror genom att trycka till där det känns. 


    Det är så typiskt vuxna att dra på alla cylindrar och ropar dåligt mående... Lägger en stor blöt offerkofta på ungarna och behandlar dom som om att det är något fel på dom... när det i dom allra flesta fall bara handlar om barn som försöker ta reda på hur världen funkar och behöver vägledning i det... Men den tunga offerkoftan är tung att bära och till slut... när vi låtit dom bära den länge nog BLIR den ett problem.. Som vi vuxna så duktigt skapat åt barnet.. Och så ger vi oss själva en klapp på axeln för att vi såg problemen... Galet är det. 

  • Anonym (kluven)
    Anonym (ö) skrev 2014-05-01 21:25:53 följande:
    Varför är det tröttsamt att jag påpekar det du själv har skrivit? Tjejen mår uppenbarligen inte bra om hon nu agerar som du påstår, både hos mamman och er.



    Nej du jag har INTE skrivit att hon mår dåligt, det är det du själv som läser in. Man behöver inte må dåligt för att vilja ha uppmärksamhet, man kan vara sån som person. Livet är inte en rad diagnoser.
  • Anonym (kluven)
    Iam skrev 2014-05-01 21:29:28 följande:
    Att ha ett ägandebehov av sina föräldrar och sina bonusföräldrar behöver inte alls vara ett tecken på dåligt mående. Barn är individer och har personligheter med olika starka och svaga drag. Om nu TS säger att 8-åringen inte mår dåligt är det ju något vi måste utgå från stämmer, och är inte heller orimligt i att det gör. Har två små killar i min närhet, helsyskon, där minstingen ofta säger till storebror att "pappa är MIN pappa, inte din". Han mår inte alls dåligt, men han testar gränser, provocerar och.. som dom flesta barn som bor ihop/syskon: jävlas med sin storebror genom att trycka till där det känns. Det är så typiskt vuxna att dra på alla cylindrar och ropar dåligt mående... Lägger en stor blöt offerkofta på ungarna och behandlar dom som om att det är något fel på dom... när det i dom allra flesta fall bara handlar om barn som försöker ta reda på hur världen funkar och behöver vägledning i det... Men den tunga offerkoftan är tung att bära och till slut... när vi låtit dom bära den länge nog BLIR den ett problem.. Som vi vuxna så duktigt skapat åt barnet.. Och så ger vi oss själva en klapp på axeln för att vi såg problemen... Galet är det. 

  • Anonym (ö)
    Anonym (kluven) skrev 2014-05-01 21:30:03 följande:


    Nej du jag har INTE skrivit att hon mår dåligt, det är det du själv som läser in. Man behöver inte må dåligt för att vilja ha uppmärksamhet, man kan vara sån som person. Livet är inte en rad diagnoser.
    Båda barnen mår dåligt. Men styvdotterns mående kallar du bara för att hon pinkar revir. Varför inte ta tag i problemen på riktigt?
  • Anonym (Meja)
    Anonym (kluven) skrev 2014-04-28 09:58:02 följande:

    Japp det får hon, han tillome lånar henne på mammas dag för att ge egentid. Hjälper inte. Vi förstår ingenting, för hos mamma är det likadant där tävlar hon mot sin halvsyster och hon vill gärna ha mamma för sig själv och det får hon oftast.
    Här skriver du det. Låter inte som hon mår så bra. Synd att ni inte vill förstå det.
  • Anonym (kluven)
    Anonym (Meja) skrev 2014-05-01 21:33:03 följande:
    Här skriver du det. Låter inte som hon mår så bra. Synd att ni inte vill förstå det.



    Exakt var i texten står att hon mår dåligt?, det står att hon får mycket uppmärksamhet att vi bekräftar henne men inget hjälper, så vad är det att förstå liksommer än att vi tycker det är konstigt att hon inte tar till sig bekräftelse på rätt sätt. Hon har ägarbehov, det är SYND ATT DU inte förstår det.
  • Anonym (ö)
    Anonym (kluven) skrev 2014-05-01 21:37:59 följande:


    Exakt var i texten står att hon mår dåligt?, det står att hon får mycket uppmärksamhet att vi bekräftar henne men inget hjälper, så vad är det att förstå liksommer än att vi tycker det är konstigt att hon inte tar till sig bekräftelse på rätt sätt. Hon har ägarbehov, det är SYND ATT DU inte förstår det.
    När "inget hjälper", tror du verkligen att hon mår bra? Du tror inte att även hon kan må dåligt, det gör bara din egen dotter. Varför tror du inte att hans dotter också kan må dåligt när du till och med skriver det själv, men med andra ord?
  • Nellee
    Anonym (kluven) skrev 2014-05-01 21:37:59 följande:


    Exakt var i texten står att hon mår dåligt?, det står att hon får mycket uppmärksamhet att vi bekräftar henne men inget hjälper, så vad är det att förstå liksommer än att vi tycker det är konstigt att hon inte tar till sig bekräftelse på rätt sätt. Hon har ägarbehov, det är SYND ATT DU inte förstår det.
    Då måste ni försöka bryta det. Hur reagerar hon om t ex pappan sitter och pratar med din dotter och hon avbryter. Säger han ifrån då att hon får vänta eller går han till henne direkt? 
    Don't you black or white me
  • Anonym (ö)
    Anonym (kluven) skrev 2014-05-01 21:37:59 följande:


    Exakt var i texten står att hon mår dåligt?, det står att hon får mycket uppmärksamhet att vi bekräftar henne men inget hjälper, så vad är det att förstå liksommer än att vi tycker det är konstigt att hon inte tar till sig bekräftelse på rätt sätt. Hon har ägarbehov, det är SYND ATT DU inte förstår det.
    Om hon tar till sig det fel så är det de som skickar budskapet som skickar fel budskap, för att hon ska förstå det på det sätt som de menar..

    Ägandebehov?
  • Anonym (kluven)
    Anonym (ö) skrev 2014-05-01 21:32:32 följande:
    Båda barnen mår dåligt. Men styvdotterns mående kallar du bara för att hon pinkar revir. Varför inte ta tag i problemen på riktigt?



    Hon pinkar revir, precis som du säger.
Svar på tråden min styvdotter och min dotter