coffeeaddict slash workoutaholic skrev 2014-05-04 08:26:32 följande:
När jag och sambon flyttade ihop så körde vi värde-principen. Dvs den möbel som hade högst värde var den möbel som fick stanna. Hans säng var fem år nyare än min så vi behöll hans säng. Bägge våra soffor var gamla och slitna så vi köpte en ny gemensam, hans tv var av nyare modell än min så vi behöll hans osv. Nu hade ingen av oss någonting som den andre tyckte var så där apfult, men vår metod fungerade bra utan att någon kände sig kränkt. Varför ska man slänga bort en möbel värd 5000 kr och behålla en möbel värd hälften? Om det inte har affektionsvärde så ser jag inte meningen med att gå med förlust "bara för att". Så om din soffare är nyare (och mer värd än hans) så säg att ni förlorar i pengar om ni behåller hans och gör er av med din. Använder han motargument som att ni kommer tjäna pengar på att sälja din soffa så säger du att ni måste sälja dina möbler till underpris för att kunna bli av med dem innan flytten, alternativt skänka bort dem = förlust.
Fast det är ju inte riktigt sant. Om soffa A är värd 1000 kr och soffa B är värd 5000 kr så behöver de ju inte slänga bort soffa B. De kan ju sälja den och går på så vis inte alls back på att behålla soffa A om det råkar vara så att den är bekvämare/större/mer praktisk att möblera med/etc.
Och det sista håller jag inte alls med om att man ska göra, ännu ett tips om att man ska ljuga ihop eller lura partnern för att 'vinna' argumentationen.
"Om vi säljer min soffa kommer vi att måsta sälja den till ett underpris."
Hur vet du det? Och då kanske det är så att den inte är värd 5000 kr längre, det kanske är du som övervärderar dina prylar? Värdet på något (det ekonomiska värdet då och inte ett emotionellt värde) är ju inte mer än vad någon är villig att betala för den. Och i så fall måste ju kalkylen göras om från början.
