Min mamma har hjärntumör och det finns inget mer att göra för att rädda henne, när vet jag att det är dax?

Först av allt beklagar jag det du går igenom och på många sätt och vis förstår jag dig. Min morfar var svårt sjuk och han vårdades av hans barn dygnet runt i ett par månaders tid. Jag minns känslan de sista veckorna när jag bara önskade att han skulle somna in, för ALLAS skull. Han hade inte cancer utan svårt hjärtsvikt. Det var en evig väntan för det som inte gick att göra någonting åt. Det tyckte jag var oerhört jobbigt. Samtidigt var jag tacksam för varje dag som jag fick spendera lite tid med honom och hålla hans hand. En sak som brukar vara ett tecken förutom matintaget är att ansiktsdragen blir spetsigare. Har det börjat på din mamma ännu? 

Min morfar käkade flytande fram till ca en vecka innan hans död.