• Anonym (mjg)

    en "gråterska"?

    Fick mig berättat på jobbet häromdan av en kollega att det finns något som kallas "gråterska". Aldrig hört men som man brukar säga "gammal är äldst" när man pratar med någon som är gammal och vis. Men till det hela nu är att man har detta som en personlighet. Man tar till gråten när man hamnar i knipa. Vi har flera "gråterskor" på jobbet att så fort det går emot dem och inte får sin vilja igenom eller det blir bråk så gråter dem helt öppet. Känner ni igen detta??
    Innan visste jag inte om ordet men nu när man tänker på det så finns det ju hur många "gråterskor" runt mig. Helt enkelt istället för att bli aggeterad och skälla så gråter man.

  • Svar på tråden en "gråterska"?
  • Anonym (z)
    Anonym (***) skrev 2014-06-05 22:38:07 följande:
    Jag gråter för att jag blir arg och förbannad och slutligen ledsen. Inte för att få min vilja igenom. Tycker att det är sundare än att hålla mina känslor inom mig. Dock är inte alla lika känsliga och skulle bli lika arga, förbannade och/ eller ledsna som jag blir. Alla är olika och kanske dessa personer har andra saker som de är bättre på i andra sammanhang än vad du och/ eller andra är, Till exempel förmågan att kunna skilja på de och dem...



    Menar du att du gråter på jobbet?
  • Anonym (***)

    Hej


    Anonym (z) skrev 2014-06-05 22:59:27 följande:
    Menar du att du gråter på jobbet?

    Under mina tio år på jobbet har det hänt att jag har gråtit kanske 5-6 gånger så folk har märkt det. Desto fler gånger i ensamhet/ på toaletten.
  • Anonym (mjg)
    Anonym (***) skrev 2014-06-06 07:45:03 följande:
    Hej
    Under mina tio år på jobbet har det hänt att jag har gråtit kanske 5-6 gånger så folk har märkt det. Desto fler gånger i ensamhet/ på toaletten.
    Känns hemskt att du mår som du gör.
    Men dessa kvinnor på mitt jobb skriker rakt ut, blir hysteriska och gråter så de istället får gå och sätta sig och bli tröstade av chefen. Gör en grej av det. Det är en "gråterska" i min kollegas ögon.
  • Anonym (z)
    Anonym (***) skrev 2014-06-06 07:45:03 följande:
    Hej Under mina tio år på jobbet har det hänt att jag har gråtit kanske 5-6 gånger så folk har märkt det. Desto fler gånger i ensamhet/ på toaletten.



    Jag kan förstå beteendet om du arbetar med människor som lider på något sätt, men annars är det i min uppfattning ett infantilt beteende. Och även när man arbetar med mänskligt lidande ska man inte sitta och lipa offentligt, anser jag.
  • Anonym (m)
    Anonym (mjg) skrev 2014-06-06 10:26:58 följande:
    Känns hemskt att du mår som du gör.
    Men dessa kvinnor på mitt jobb skriker rakt ut, blir hysteriska och gråter så de istället får gå och sätta sig och bli tröstade av chefen. Gör en grej av det. Det är en "gråterska" i min kollegas ögon.
    nej såna har jag då aldrig sett nånstans. Nog kan både jag och en del kvinnliga kollegor gråta men då har det handlat om dödsfall i familjen eller andar tråkigheter som man berättat om på jobbet, inte att man velat manipulera någonting
  • Anonym (***)
    Anonym (z) skrev 2014-06-06 11:18:34 följande:
    Jag kan förstå beteendet om du arbetar med människor som lider på något sätt, men annars är det i min uppfattning ett infantilt beteende. Och även när man arbetar med mänskligt lidande ska man inte sitta och lipa offentligt, anser jag.

    Ha ha ha! Vissa har lättare/ svårare att dölja sina känslor.
  • Anonym (Majken)

    Jag är en såndär som inte kan kontrollera det ibland, trots att jag gör allt i min makt för att hålla inne det, men ibland går det fan inte. Så otroligt pinsamt. Händer oftast i situationer där jag är förvirrad och alla talar emot mig och jag liksom inte vet vad jag ska säga. Gråten brukar då kombineras med något udda erkännande från min sida som är rena påhitt.

    Det är inte kul.

  • Anonym (z)
    Anonym (***) skrev 2014-06-06 11:22:14 följande:
    Ha ha ha! Vissa har lättare/ svårare att dölja sina känslor.



    Och vissa behöver lära sig självkontroll och hur man uppför sig på en arbetsplats.
  • cirkusmusen

    Det år såna här personer som ni som skriver här som gör mig ledsen. Att anta att någon som gråter bara gör det för att få som den vill och för att den är barnslig.

    Jag har HSP (highly sensitive personality), vilket gör att alla känslor som jag känner, känner jag i mycket högre grad än andra människor. När jag blir arg blir jag fruktansvärt arg, när jag blir ledsen blir jag fruktansvärt ledsen och när jag blir glad blir jag euforisk.

    Detta är mycket förvirrande även för mig själv, då jag faktiskt INTE KAN styra mina känslor och kan lät blanda ihop känslor. 

    Jag har så mycket känslor att det blir alldeles för mycket, när jag blir arg gråter jag av upprördhet, och jag kan inte hjälpa det. När jag blir ledsen gråter jag också, och jag gråter även om jag blir riktigt glad.

    Det ÄR sjukt jobbigt, eftersom att såna som ni får för er saker och dömer en. Det är såna som ni som gör att jag inte vågar vistas på vissa platser eller situationer för att jag är rädd för att börja gråta eller att bli dömd. (nej, jag är inte socialt handikappad eller har någon fobi, tycker bara att det är jobbigt). 

    Och det är inte bara jag som är highly sensitive..

  • Anonym (***)
    Anonym (z) skrev 2014-06-06 11:26:39 följande:
    Och vissa behöver lära sig självkontroll och hur man uppför sig på en arbetsplats.

    Oj, hur menar du nu? Ska man bara svälja alla känslor och hålla det inne? Jag fungerar inte på det viset!
Svar på tråden en "gråterska"?