• Anonym (Särkullbarn)

    Har jag rätt att ärva min pappa?

    Ja, som rubriken lyder.....

    Jag träffade min pappa första gången när jag var åtta år, han sökte upp mig då, med min mammas goda minne förstås. Jag och pappa träffades sedan regelbundet i många år. Reste ihop, gick i skogen, åkte skidor, åt otaliga middagar på lokal och även hemma hos mig när jag flyttat hemifrån. Jag trodde att det alltid skulle fortsätta så. Men pappa träffade en kvinna som inte accepterade mig och hon lyckades att få honom att sluta träffa mig.

    Han bröt aldrig kontakten formellt, vi bråkade inte eller så, han bara slutade höra av sig, slutade svara på mina kontaktförsök. Jag bjöd honom till barnens dop, han svarade inte. Gratulerade inte när han fått reda på att han har barnbarn. Inte visat intresse att träffa sina barnbarn. Från att jag var ca 30 så minskade kontakten snabbt, det är 12 år sedan.

    Jag har sökt hans kontakt men jag har inte varit så drastisk som jag kunde varit. Jag kunde ha vaktat utanför hans jobb, hans lägenhet, så att han inte kunde undvika mig, och ställt honom mot väggen, jag gjorde inte det. Jag försökte bara nå honom med brev, mail och sms. Jag ångrar nu att jag inte sökte upp honom även om det skulle varit svårt.

    Men, nu har min pappa gått bort. Jag har fått en kopia på hans testamente, där han skriver att frun ska ärva allt och jag inget, han ber också att jag ska avstå från allt arv i all framtid, dvs att jag ska acceptera att jag aldrig någonsin ärver något som varit hans, även när hans änka går bort.

    Det är inte juridiskt OK förstås, jag kan kräva min laglott och få ut arv.

    Jag vet bara inte hur jag ska göra. Min pappa har brutit med mig. Jag har inte växt upp med honom. Han är min pappa i lagens ögon, men inte längre i praktiken. Är det då OK rent moraliskt att jag ändå hävdar min rätt att ärva?

    Jag är varken fattig eller rik, utan mitt emellan. Min pappa hade troligen en del tillgångar, men inte jättestora.

    Ni som ser det utifrån, har jag rätt att hävda ett arv gentemot pappas fru, eller ska jag bara acceptera att han har brutit med mig och ge upp krav på arv?

  • Svar på tråden Har jag rätt att ärva min pappa?
  • sextiotalist

    Du kan och du ska klandra testamentet, men ta hjälp av en jurist. Du har rätt till din laglott som är halva arvslotten. Så om du inte har några syskon, så har du rätt till hälften av hans kvarlåtenskap

  • Anonym (H)

    Du har rätt till din laglott.

    Låt inte hans elaka ex ha allt.

    Vill du inte ha pengarna själv kan du ge dem till välgörenhet. Bättre än att elaka häxan får dem.

    Men du och din familj kan ha en fin semester tillsammans för pengarna annars.

  • Drottningen70

    Skulle vända ut och in på mig för att jäklas med den elaka frun, och skulle heller inte känna nån lojalitet mot den svikande faderns sista vilja.

  • Anonym (Särkullbarn)

    Men åh!
    TACK för era svar. <3

  • Vinterankan

    Om det hade varit tvärtom med att han alltid struntat i dig men att den nya frun gjort sitt bästa för att ni skulle ha kontakt så skulle jag sagt att du kunde efterskänka arvet. Men som du beskriver det med att hon har förstört er relation så är du inte skyldig henne någonting och jag tycker du ska kräva din laglott. Om hon opponerar sig kan du ju säga något i stil med "du tog min pappa ifrån mig så det här är det enda jag kan få, hade du låtit oss ha en relation hade jag haft minnen av honom att leva på och hade inte känt samma behov av ett arv".

  • Anonym (Trixie)

    Den sorgliga sanningen är att det inte är din pappas frus fel att ni inte hade en relation, det är din pappas fel (märkligt hur många som helt lämpar över allt ansvar på kvinnan och gör mannen till ett viljelöst våp...)

    Men det var inte din fråga TS.

    Jag är kluven, var själv i en liknande situation och valde att inte kräva ut något arv. Jag hade dock själv valt att bryta med min far...

    Om du orkar och vill bestrida testamentet ska du göra det. Verkar dock märkligt att det godtagits vid bouppteckningen då man inte kan testamentera bort barnets laglott. För att kunna göra det måste du som arvtagare skriva ett brev där du avsäger dig din laglott.

    Jag förutsätter då att din pappa officiellt erkänt faderskapet.

  • Lavish

    Jag tycker absolut du ska kräva din del. Varför skulle den där kärringen förtjäna pengarna mer? 

  • sextiotalist
    Anonym (Trixie) skrev 2014-06-29 09:21:17 följande:

    Den sorgliga sanningen är att det inte är din pappas frus fel att ni inte hade en relation, det är din pappas fel (märkligt hur många som helt lämpar över allt ansvar på kvinnan och gör mannen till ett viljelöst våp...)

    Men det var inte din fråga TS.

    Jag är kluven, var själv i en liknande situation och valde att inte kräva ut något arv. Jag hade dock själv valt att bryta med min far...

    Om du orkar och vill bestrida testamentet ska du göra det. Verkar dock märkligt att det godtagits vid bouppteckningen då man inte kan testamentera bort barnets laglott. För att kunna göra det måste du som arvtagare skriva ett brev där du avsäger dig din laglott.

    Jag förutsätter då att din pappa officiellt erkänt faderskapet.


    Man kan testamentera bort den, men man har som bröstarvingen rätten att klandra testementet och få ut sin laglott.
    Man kan skriva precis hur man vill ha det, göra alla sina barn arvslösa, det finns inget hinder mot det.

  • Anonym (Ärv)
    sextiotalist skrev 2014-06-29 09:26:46 följande:
    Man kan testamentera bort den, men man har som bröstarvingen rätten att klandra testementet och få ut sin laglott.
    Man kan skriva precis hur man vill ha det, göra alla sina barn arvslösa, det finns inget hinder mot det.
    Nja, där var du allt för utsvävande.
    Ge exp på hur du gör barn arvlösa i Sverige ?
  • sextiotalist
    Anonym (Ärv) skrev 2014-06-29 10:23:59 följande:
    Nja, där var du allt för utsvävande.
    Ge exp på hur du gör barn arvlösa i Sverige ?
    Nu läser du en gång till, du kan i testamente göra bröstarvingar arvlösa, men lagen ger barnen rätt att klandra testamentet och därmed få ut sin laglott.

    Det jag ville få fram är att du kan skriva exakt vad du vill i ett testemente, accepterar bröstarvingarna testementet (de behöver inte skriva att de avstår sitt arv, de behöver bara acceptera vad som står i testementet).

  • Anonym (Ärv)
    sextiotalist skrev 2014-06-29 10:38:40 följande:
    Nu läser du en gång till, du kan i testamente göra bröstarvingar arvlösa, men lagen ger barnen rätt att klandra testamentet och därmed få ut sin laglott.

    Det jag ville få fram är att du kan skriva exakt vad du vill i ett testemente, accepterar bröstarvingarna testementet (de behöver inte skriva att de avstår sitt arv, de behöver bara acceptera vad som står i testementet).
    Du måste vara en politiker !
    Alternativ en person som tycker om att irritera folk.

    Nu är det inte så verkligheten ser ut när ett testamente kommer upp på bordet.
    Det finns en boutredningsman, känner du till det ?

    Förresten, orkar inte ta diskussionen med en person som dig, lycka till med dina testamente och laglottslöshet.

    Kram
  • sextiotalist
    Anonym (Ärv) skrev 2014-06-29 10:52:03 följande:
    Du måste vara en politiker !
    Alternativ en person som tycker om att irritera folk.

    Nu är det inte så verkligheten ser ut när ett testamente kommer upp på bordet.
    Det finns en boutredningsman, känner du till det ?

    Förresten, orkar inte ta diskussionen med en person som dig, lycka till med dina testamente och laglottslöshet.

    Kram
    Självklart känner jag till detta, mer än väl och jag vet att man inte praktiken inte kan testamentera bort allt. Men man fortfarande skriva rena rama gallemattias i ett testamente, det enda som krävs att det är bevittnat och att personen är i sina sinnes fulla bruk.
    Däremot så ska som du skriver, en bodelningsman upprätta boet och då är hans/hennes uppgift att sammanställa tillgångarna och göra en värdering, redovisa testament och gåvobrev.
    En kunnig bodelningsman upplyser självklart om vad som gäller
    Jag har varit med på två olika dödsbo och ja, min farmor fick oss arvslösa, så jag vet att det går (även genom testement, då hon såg till att vi inte skulle få något med hänvisning till några möbler vi hade fått innan, det var då jag fick reda på att det är lättare än vad man tror att göra bröstarvingar lottlösa)
    Jag har skrivit till TS att hon kan och ska klandra testementet och hon kommer, med lagen bakom sig, få ut sin laglott
    Själv behöver jag inte ens behöva skriva ett testamente, då jag bara har ett barn och inte är gift, så han kommer ärva allt efter mig och så ska det förbli.
    Om jag skriver testement så är det för att det kan finnas enstaka saker som jag vill ska gå till någon annan och köper sambon och jag en fastighet, så kommer det troligen bli ett testamente då.

  • Anonym (X)

    Jag tycker att du ska punga ut så jävla mycket det bara går, så att kärringjäveln får så lite som möjligt. Det är moraliskt korrekt och riktigt!

  • Anonym (vänta inte)

    Jag tror att du måste klandra testamentet inom en viss tid (några månader?), så du kan inte fundera för länge.

  • P30

    Sextiotalist: TS skall inte klandra testamentet om hen bara vill ha ut sin laglott. Det enda som krävs är att utkräva jämkning av testamentet. 

    Om det verkar "lurt" med testamentet kan man givetvis klandra det. För att det skall vara giltigt skall det ha bevittnats av två personer som inte själva är del av testamentet.

    Oavsett vad som står i testamentet är du ett särkullsbarn och har rätt till din arvslott direkt.

    Jag tycker att det är helt självklart att du skall kräva din arvsrätt under dessa förutsättningar. Det är minst lika självklart att du omedelbart tar kontakt med en advokat. Om du senare under processen ångrar dig kan du förstås ge tillbaka pengar till änkan, varför du nu skulle göra det.

    Om du själv har barn kan du ju se det som en möjlighet för dem att få en bättre start. Om inte hade jag hellre gett vidare pengarna till välgörande ändamål om de inte känts bekväma att hantera själv.

    Observera att det finns en tidsgräns på sex månader som du måste förhålla dig till.


    Om du gör som du alltid har gjort får du det resultat du alltid fått.
  • sextiotalist
    P30 skrev 2014-06-30 01:15:04 följande:

    Sextiotalist: TS skall inte klandra testamentet om hen bara vill ha ut sin laglott. Det enda som krävs är att utkräva jämkning av testamentet. 

    Om det verkar "lurt" med testamentet kan man givetvis klandra det. För att det skall vara giltigt skall det ha bevittnats av två personer som inte själva är del av testamentet.

    Oavsett vad som står i testamentet är du ett särkullsbarn och har rätt till din arvslott direkt.

    Jag tycker att det är helt självklart att du skall kräva din arvsrätt under dessa förutsättningar. Det är minst lika självklart att du omedelbart tar kontakt med en advokat. Om du senare under processen ångrar dig kan du förstås ge tillbaka pengar till änkan, varför du nu skulle göra det.

    Om du själv har barn kan du ju se det som en möjlighet för dem att få en bättre start. Om inte hade jag hellre gett vidare pengarna till välgörande ändamål om de inte känts bekväma att hantera själv.

    Observera att det finns en tidsgräns på sex månader som du måste förhålla dig till.


    Ber om ursäkt, jag tänkte inte på att det var skilland på att kräva jämkning och klandra, men som du skriver, oavsett vad det står i testementet så har TS rätt att ta ut sin laglott, men det finns inget tvång, utan ts skulle kunna avstå och pappan har då fått sin vilja igenom och gjort ts arvslös.
    Men jag delar din uppfattning, ts ska snarast ta kontakt med en advokat kräva ut sin laglott
Svar på tråden Har jag rätt att ärva min pappa?