Det här med egentid verkar vara ett komplicerat ämne som väcker mycket känslor, alla verkar tolka vad det är olika och det kanske beroende på vilket situation man själv lever i?
När ni röstar, utgå från er själva men utveckla gärna era svar. Berätta också gärna ålder på ert/era barn.
Jag har försökt skapa alternativ utifrån vad jag har hört här på familjeliv. Passar inget in, rösta annat
Ja för mig är det verkligen viktigt med en balans mellan egentid och att vara med familjen. Jag blir mycket mer tålmodig med barnen och allting blir roligare om jag ibland får lite "fritt". Tycker det är så skönt att ibland kunna gå i lugn och ro och kolla på loppisar eller att ta en fika med en kompis där vi kan prata om vad vi vill utan att ständigt bli avbrutna. Små barn kräver ju mycket av en, det är ingenting konstigt. Och inte heller konstigt då om man behöver vila emellanåt. Jag tror faktiskt det är ett ganska nytt påfund detta med att en förälder ständigt ska vara med sitt barn och sköta allting själv utan hjälp. Förr i tiden bodde man ju i storfamiljer där man hade avlastning av äldre släktingar eller äldre syskon till barnen. Vi tar ganska ofta hjälp av att farmor/morfar kan ta hand om barnen några timmar eller t.o.m ett dygn och det ser jag som en vinst för både oss och barnen.
Jag tycker att det är viktigt och har alltid gjort, jag är inte ensamstående. Vi tror på anknytningsteori och ett nära föräldraskap och ett jämställt föräldraskap. För mig finns inga motsättningar där men det beror givetvis på föräldrarna och barn är självklart olika och ibland har jag eller sambon fått stå tillbaka lite när de hade mammiga eller pappiga perioder där vi försökte underlätta för varandra givetvis men samtidigt utgick från barnet vilket för oss är en självklarhet när det som här då handlade om spädbarn. Annars, för vår del, har vi upplevt att de har varit trygga och nöjda med oss båda i stort och då ser jag inget hinder för en förälder att göra sitt utanför och innanför hemmet när barnet är med en annan trygg person.
Jag har varit mamma i 14 år nu men jag vägrar vara enbart det! Jag måste få andrum och göra andra saker också.
Vad är det som ni ser som fel med egentid under "bebisperioden"? Är man två föräldrar är ju inte egentid något som behöver gå ut över barnet.
Tid som par tillsammans utan barn kan ju däremot vara svårare om man inte vill ha barnvakt, men det är ju lite annorlunda än att ha egentid för sig själv tycker jag.
Jag vet inte vad jag ska rösta faktiskt. Jag tycker det är sjukt provocerande med folk som ska ha egentid när deras barn är små, bebisar och ska ha barnvakt kvällar och nätter första året. Då är det ens jobb som föräldrar att vara nära barnet och prioritera dess behov framför sina egna.
Jag var nyligen på en fest där ett par lämnat sin sexmånaders med barnvakt från typ kl 15 och resten av dygnet...