Forum Övrigt - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Är egentid något du tycker är viktigt som förälder?

    Tis 1 jul 2014 21:19 Läst 10333 gånger Totalt 235 svar
    Tis 1 jul 2014 21:19

    Det här med egentid verkar vara ett komplicerat ämne som väcker mycket känslor, alla verkar tolka vad det är olika och det kanske beroende på vilket situation man själv lever i?
    När ni röstar, utgå från er själva men utveckla gärna era svar. Berätta också gärna ålder på ert/era barn.

    Jag har försökt skapa alternativ utifrån vad jag har hört här på familjeliv. Passar inget in, rösta annatGlad


    Avskyr CIO-metoder
    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • DeadMe­xican
    Visa endast
    Tis 1 jul 2014 21:23 #1

    Jag måste få egentid annars står jag inte ut.

  • Tis 1 jul 2014 21:27 #2

    Som ensamstående med två vilda pojkar på heltid så är det jätteviktigt för mig m egentid!

    Jag blir en helt outhärdlig människa, trött grinig o oengagerad när jag aldrig får vara ifred 'på riktigt'.

    Bara få gå på stan en dag o inte göra ngt vettigt, eller äta lunch med en vän utan en massa tjat o gnäll, eller få barnen i säng tidigt så jag hinner sy eller pyssla med något i några timmar är GULDvärt:)

  • En blå giraff
    Visa endast
    Tis 1 jul 2014 21:30 #3

    Ja för mig är det verkligen viktigt med en balans mellan egentid och att vara med familjen. Jag blir mycket mer tålmodig med barnen och allting blir roligare om jag ibland får lite "fritt". Tycker det är så skönt att ibland kunna gå i lugn och ro och kolla på loppisar eller att ta en fika med en kompis där vi kan prata om vad vi vill utan att ständigt bli avbrutna. Små barn kräver ju mycket av en, det är ingenting konstigt. Och inte heller konstigt då om man behöver vila emellanåt. Jag tror faktiskt det är ett ganska nytt påfund detta med att en förälder ständigt ska vara med sitt barn och sköta allting själv utan hjälp. Förr i tiden bodde man ju i storfamiljer där man hade avlastning av äldre släktingar eller äldre syskon till barnen. Vi tar ganska ofta hjälp av att farmor/morfar kan ta hand om barnen några timmar eller t.o.m ett dygn och det ser jag som en vinst för både oss och barnen.

  • Tis 1 jul 2014 21:30 #4

    Röstade ja både hemma och utanför hemmet.

    För mig är det ooootroligt viktigt. Jag mår psykiskt dåligt när det går för lång tid mellan gångerna. Långhelger tex då barnen är hemma hela tiden och min man jobbar vill jag tillslut hoppa från närmsta bro

    Mina barn är 7, snart 5 och snart 3 år.

    Och misstolka mig inte nu för jag älskar dem mer än livet självt och älskar att vara med dem...bara jag får andas emellanåt.

  • Tis 1 jul 2014 21:41 #5

    Ja, det är viktigt, men vad som är egentid varierar ju.... har jag hade en bebis var det ju egentid att få gå toaletten ensam, lite senare var det kanske att få läsa en bok i fred en halvtimme. Sen tyckte jag det var höjden av lyx att få vara helt ensam hemma en stund, eller få gå i affärer själv ett par timmar.

    Nu när jag har en 9-åring har jag plötsligt massor av egentid igen, när hon föredrar att vara med kompisarna, så då känns det inte lika viktigt. Men hade jag inte haft det alls så hade jag nog blivit galen. 

  • Drottn­ingen7­0
    Visa endast
    Tis 1 jul 2014 21:43 #6

    Egentlig är en fantastisk lyx som ensamstående förälder. Så skönt att jag nästan kommer bara jag tänker på det. Och då helst ensam i mitt hem på soffan framför tv,n. Däremot är det inget jag prioriterat på bekostnad av mitt barn. Skulle aldrig falla mig in att exempelvis lämna bort en ettårig för att åka på weekendresa. Nu när han är sex och går att prata med och har förmåga att förstå att mamma kommer tillbaka har jag inga som helst problem med en sån sak. Var borta en vecka i vintras och det kändes däremot inte okej. På tok för långt . Tiden av total låsning och avsaknad av egentlig är trots allt en kort tid av livet och det får man nog tugga i sig.

  • Tis 1 jul 2014 21:44 #7

    Ja, väldigt viktigt. Både i och utanför hemmet. Mitt liv består av så mycket mer än barn. 

  • Tis 1 jul 2014 21:45 #8
    En blå giraff skrev 2014-07-01 21:30:28 följande:

    Ja för mig är det verkligen viktigt med en balans mellan egentid och att vara med familjen. Jag blir mycket mer tålmodig med barnen och allting blir roligare om jag ibland får lite "fritt". Tycker det är så skönt att ibland kunna gå i lugn och ro och kolla på loppisar eller att ta en fika med en kompis där vi kan prata om vad vi vill utan att ständigt bli avbrutna. Små barn kräver ju mycket av en, det är ingenting konstigt. Och inte heller konstigt då om man behöver vila emellanåt. Jag tror faktiskt det är ett ganska nytt påfund detta med att en förälder ständigt ska vara med sitt barn och sköta allting själv utan hjälp. Förr i tiden bodde man ju i storfamiljer där man hade avlastning av äldre släktingar eller äldre syskon till barnen. Vi tar ganska ofta hjälp av att farmor/morfar kan ta hand om barnen några timmar eller t.o.m ett dygn och det ser jag som en vinst för både oss och barnen.


    Det där med att storfamiljer var norm i bondesamhället (du kanske tänkte på nåt annat?) är ju lite av en myt. Ofta gifte man sig sent och den äldre generationen levde inte så pass länge att de fick uppleva sin barnbarn.
    Avskyr CIO-metoder
  • Tis 1 jul 2014 21:53 #9

    Jag vet inte vad jag ska rösta faktiskt. Jag tycker det är sjukt provocerande med folk som ska ha egentid när deras barn är små, bebisar och ska ha barnvakt kvällar och nätter första året. Då är det ens jobb som föräldrar att vara nära barnet och prioritera dess behov framför sina egna.

    Men nu är mina barn 3 och 5 år och då har jag ju egentid stup i kvarten, både genom att vi har flera timmar för oss själva på kvällarna när de sover men också för att jag utan problem kan vara ute och äta middag med kompisar eller kollegor på kvällarna, åka bort över en helg någon gång per år, maken och jag kan gå på fester tillsammans osv. Nu tycker jag det är grymt skönt att vara ensam då och då.

    Så allt handlar om barnets ålder. Men jag tänker sällan ur perspektivet egentid, det är inget jag aktivt söker utan det kommer ju av sig självt när barnen blir äldre.

  • Tis 1 jul 2014 21:57 #10

    Min son är bara 1,5 och känns inte speciellt viktigt för mig än. Visst är det skönt om jag kan ta mig ut och springa någon kväll ibland och sonen är hemma med pappan, men skulle inte lämna bort honom till någon annan för att få egentid. Känner som så att det är bara i några få år som barnen vill vara med sina föräldrar hela tiden, snart nog vill de hellre leka med kompisar än att gosa med sin mamma. Kommer därför troligen få mer egentid än jag önskar om några år. Passar på att njuta av min sons sällskap nu och vill vara med honom så mycket som möjligt. Men kan förstå att alla inte känner likadant, speciellt om man är ensamstående eller har ett speciellt krävande barn.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll