Rädd för sjukhus - föda hemma?

Håller också med, det är mycket klokt det (M) skriver.
Mötena hos barnmorskan är mycket på rutin i början, och det känns som att de läser ur manus. Det finns liksom inte så mycket att prata om än. Men ju längre du kommer i din graviditet, desto viktigare blir det att hålla koll på hur du och bebisen mår. Tolka provresultat så att du inte håller på att få graviditetsdiabetes exempelvis, känna på magen och barnets läge, prata om förberedelser mm. Där är ju du jätteviktig! Du måste våga känna och tro det! Och har du inte förtroende för den barnmorska du fått så byt. Du kanske har en god vän som kan rekommendera någon? Din barnmorska ska vara ditt stöd och bollplank i detta!

När det kommer till förlossningen så är jag säker på att du kan få en lugn och fridfull upplevelse även på ett sjukhus, men även där så måste du kommunicera hur du vill ha det. Min erfarenhet är att man lyssnar väldigt mycket till kvinnan och hennes behov och önskemål, man gör inga undersökningar som inte behövs, och man kan uttryckligen be om att få vara ensam. Det finns även sjukhus med badkar där du kan ligga i lugn och ro och ha din sambo som förlossningspartner. Sen kallar ni på personal när NI känner att ni undrar något eller vill ha support.

Tänk tvärtom för en sekund. Du struntar i att gå på besöken hos BM. Din bebis lägger sig med rumpan nedåt och du går in i förlossningsarbetet. Börjar föda ditt barn hemma. Det kan gå bra men det kan också visa sig vara ett riktigt dumt beslut.

Du har gott om tid på dig, försök verkligen att få komma till en barnmorska som du får förtroende för och som kan stötta dig så att du får en chans att bearbeta det här innan det är dags för dig att föda.