Introvert bonusmamma
Jag är tillsammans med en man som har barn. De är hos honom största delen av tiden, bara en helg per månad hos mamman på grund av att hon flyttat till en annan del av landet och har ny familj där. Vi trivs alla tillsammans, barnen gillar mig och jag gillar dem överlag. Vi har varit tillsammans i två år. Vi bor inte tillsammans, ännu.
Problemet är att jag är van att vara ensam och ha tid för mig själv, lugn och ro. Jag behöver det för att må bra. Jag är en introvert person helt enkelt som undviker att umgås för mycket och för ofta. Efter en jobbdag så vill jag vara själv då det tar på mina krafter att vara social hela dagarna och jag behöver återhämta mig.
Jag älskar min partner och skulle vilja ha ett liv tillsammans med honom men jag vet inte hur man ska hitta lösningar på mitt problem - nämligen att jag tycker det är så tungt att ha hans barn runt mig hela tiden. Att aldrig få lugn och ro när jag är hos dem. Att i princip aldrig kunna vara ensam med min partner. Visst är det roligt med barnen men de tar all min energi och efter en jobbvecka är jag helt slut och behöver samla min energi, inte förlora ännu mera energi.
Det känns med andra ord som att min energi tar slut när jag tillbringar mina helger hos dem. Jag skulle behöva ladda då med energi efter en jobbvecka. Finns det någon annan i min situation som är introvert, vill ha lugn och ro men som har en partner som har barnen ofta. Hur har ni löst det? I detta läge känns särbo som en lösning men lite tråkig lösning för oss båda då både han och jag vill vara tillsammans mer och även barnen gillar mig och vill ha mig i sitt liv. Jag gillar dem också men jag är inte avslappnad på det viset jag skulle önska med dem vilket gör att de tar mer energi än jag orkar med alla gånger.
Ibland funderar jag på att göra slut men det känns inte bra heller då jag verkligen vill ha denna man i mitt liv. Hans barn är små så det tar länge innan de flyttar hemifrån. Jag har inga barn och vill inte ha heller, just på grund av att jag inte vill ha det ansvaret och att jag behöver ha mycket tid på egen hand. Jag tror inte han heller förstår hur jobbigt detta är för mig. Dels min introverta läggning, men också det att jag inte är 100 % avslappnad och mig själv när barnen är med (vilket de är största delen av tiden). Att vara tillsammans med min partner tar ingen energi av mig, han är en som jag kan vara tillsammans med hur mycket som helst, men då ensam helst.
