• Milie

    BF Juni 2015

    Wilbes skrev 2014-10-23 15:56:32 följande:
    Efter återkommande uvi och många njurstenar så har jag lärt mig det där med mittenstråle..och att de räcker oftast med nån cm, men de tog ett par år... men åandrasidan så är det inte många som förklarar att de är så de ska vara heller.. skulle fler inom sjukvården ge 1 minut extra oxh förklara sånt för dem som inte är vana att lämna urinprov skulle inte många fylla burken.. men när man inte vet och man får en stor burk så tror man först att oj behövs det så mycket för de här proverna. ..
    Nu är jag aldrig med patienterna (annat än vid någon enstaka venprov- eller kapillärprovtagning) så jag känner inte till hur informationsbiten ser ut. Jag förutsatte helt enkelt att man berättar. Men nu när jag tänker efter så kanske inte läkarna eller sjuksköterskorna som ber om provet heller känner till att man inte behöver överfylla burken. Det är ju inte de utan vi som analyserar proverna sen.

    Egentligen borde det finnas ett intervall på burken så man som patient slipper fundera och man som biomedicinsk analytiker slipper spilla pink på sig.
  • Milie

    Urk, vad jag mår unket. Jag har inte spytt än, men så länge jag inte äter så mår jag mer eller mindre illa. Sen har jag fått sån värk av Sea Band efter att ha haft dem några dagar. Kan knappt ta på ovansidan handen (mellan tummen och pekfingret) utan att det gör ont. Eftersom det är exakt lika på båda händerna så antar jag att det beror på Sea Band.

    Aja, bara att lägga sig och hoppas på att somna. Jag trodde bara att jag skulle klara av illamåendet bättre eftersom jag var så beredd på att det mest troligt kommer.

  • Milie

    Illamåendet börjar ta ut sin rätt. Jag känner mig nedstämd och klaustrofobisk. Lite som att vara instängd i en illamående-låda och veta att jag som tidigast släpps ut nästa år. Coolt att det är så många i min närhet som klarat det här.

  • Milie
    Manelma skrev 2014-10-25 16:38:55 följande:

    Känt så några veckor hoppas det går över runt v 11-12 som med sonen. Tröttsamt också att inget riktigt smakar som man tänkt sig. Men snart borde det avta. Går in i vecka 10 på måndag och om det blir som med sonen är det bara lite till att hålla ut med.


    Jo, man har ju hört att det ska ge med sig efter vecka 12. Men för mig som bara är 6+3 så är det ju en mindre evighet kvar.

    Jag insåg nyss att jag har recept på Lergigan som används bl.a. mot graviditetsillamående men jag fick det utskrivet mot ångest. Jag har aldrig behövt dem men såg att receptet finns till i början på november. Hoppas på dem!
  • Milie
    Isabella89 skrev 2014-10-25 17:57:41 följande:

    Förra graviditeten kräktes jag dagligen mellan v7 och v18 med ett uppehåll på ca två veckor v12-14. Kräktes för det mesta före frukost på slutet. Men mådde inte så illa ändå. Är värre som nu, att må illa och känna att det står upp i halsen men det kommer inget.

    Inatt drömde jag att jag kände en fot sparka på höger sida i magen. Drömmer aldrig lika mycket som när jag är gravid :)


    Åh, jag längtar till fasen då illamåendet går att kräkas bort. Än är jag i samma som dig. Konstant illamående.
  • Milie
    Diamant skrev 2014-10-26 06:16:43 följande:

    Och det där med knäppa drömmar känner jag också igen! Hehe 

    Jag brukar ha livliga drömmar och kommer ihåg dom relativt ofta.. Men drömmarna jag haft senaste 2 veckorna är av ett helt annat slag! 

    I förrgår drömde jag att jag var på jobbet och fick ett samtal från sjukhuset att det var dags! 

    Jag undrade såklart vad det var dags för och de sa "Men FÖDA såklart! Skynda dig!!" Så jag körde fort som tusan till akuten för det var ju bråttom att föda. 

    Väl där gör de kejsarsnitt och sen skickar de tillbaka mig till jobbet. "Att få barn med kejsarsnitt är ju inte att föda på RIKTIGT så du kan allt fortsätta din arbetsdag". Jaha sa jag och förvirrat åkte tillbaka till jobbet.. 

    På jobbet gratulerade de mig lite halvdant för sjukhuset hade ju ringt och berättat för min chef att det var med kejsarsnitt och då var det ju som sagt inte på "riktigt" helt så folk var väl inte jätteglada för min skull.. En frågade vad det blev och då sa jag "Oj, det berättade dom aldrig!" Nähe, sa min kollega snorkigt, då har du inte valt något namn iheller då? "Eh, nä det har jag inte riktigt hunnit"... 

    När jag slutar jobbet åker jag tillbaka till sjukhuset för jag vill ju träffa min bebis och tror ju att jag ska vara mammaledig nu och ta hand om hen, och även nyfiken på vad det blev! Hade inte vågat ringa mannen eftersom jag inte visste om det var en flicka eller pojke och jag visste att han skulle fråga.. 

    Kommer dit och då hittar dom inte mina papper på att jag varit där och när jag blir ledsen för jag vill ha min bebis så blir de är skitsura för att "Här kommer en kejsarsnittare som tror att hon är nåt, vem som helst kan ju få barn på det viset!" när jag blev arg för att de inte hittade mitt barn så skällde de på mig för att jag inte kunde säga om det var en flicka eller pojke de letade efter.. Haha!

    Alltså jag har ju funderat lite på det här med att läkaren sa att jag nog inte kommer kunna föda normalt utan får göra kejsarsnitt, men att det satt sig på hjärnan SÅ illa hade jag ingen aning om! :P 

    Haha sjukt vad drömmar kan verka logiska när man sover!


    Haha, åh. Vilken sjuk och hemsk dröm. Jag drömmer vanligtvis långa, komplicerade drömmar men har inte haft en enda sen jag blev gravid.

    Sen en fråga till er alla.. Glukosbelastning. Jag trodde det var något BM tog ställning till först efter att ha sett resultatet från minst ett blodsockerprov. Är det vanligt att få det inbokat bara för att man är överviktig? Visst att risken för graviditetsdiabetes är högre för överviktiga, men ETT prov var väl det minsta jag förväntat mig.
  • Milie
    Seniorita skrev 2014-10-26 14:46:27 följande:

    Är det ingen här inne som rökt eller snusat? Hur går det för er att sluta?


    Jag slutade snusa, men det gjorde jag redan i maj då vi nyss börjat försöka. Bortsett från dygn 2 så tycker jag det har gått oväntat smärtfritt. Innan jag började må illa nu så kunde jag bli sugen då folk i min omgivning snusade och jag bad ofta folk att inte ha dosan liggandes framme.

    Antar att du slutat med något av dem?
  • Milie
    Seniorita skrev 2014-10-26 16:10:16 följande:

    Jo jag har snusat sen jag var 13!, drog ner när jag fick plusset till ca 1-3 snusar per dag. Idag är första dagen helt utan snus, mår sådär kan jag säga. Onico är räddningen idag.


    Aha. Jag hade ändå gått i tankarna att sluta eftersom det är så dyrt och missfärgar tänderna. Jag tyckte även att det var sjukt tragiskt att jag snusade trots att jag hade sår ibland. Det blev mitt wake up call. Jag körde Onico i 100 dagar och sen slutade jag även med det.

    Tänk på att abstinensen är som värst de tre första dygnen och härda igenom dem! Kämpa, kämpa, kämpa så barnet slipper nikotin.
  • Milie

    Jag tycker det är fullt naturligt att man pratar missfall och att de sker när vi är tidigt gravida. Det hör ju tyvärr till. Klarar man inte av det så får man gå med i eller skapa en tråd där det är förbjudet att prata missfall eller så får man ta en paus från Familjeliv tills vi gått 12 fulla veckor.

  • Milie

    Blärk. Sitter hos frisören. Jag klipper mig typ en gång per år och det är lång kötid så jag "kunde inte" avboka. Det spelar ingen roll hur mycket jag lättar den där capen man får på sig, det känns ändå som att struphuvudet trycks in i nacken på mig.

    Usch, vad jag är gnällig. Insnöad och deppig börjar jag bli också. Hoppas vi får tvillingar så jag slipper gå igenom det här långdragna Helvetet en gång till.

Svar på tråden BF Juni 2015