BF Juni 2015
Men usch då=( Det där lät ju inte kul alls.. Vilken vecka är du i?
Men usch då=( Det där lät ju inte kul alls.. Vilken vecka är du i?
Åh jag vet PRECIS hur du känner Milie!
Jag ångrar mig ungefär en gång om dagen, tänker att jag vill nog inte ha barn trots allt, det är för jobbigt att må såhär!
Sen kommer det nån timme på eftermiddan eller morgonen där jag inte mår skit och då känner jag att jag är glad igen. Jag vet ju att vi vill ha barn, har längtat som tusan i flera år!
Det är värt det i slutändan, men mer än en vettefan om det blir!
Å va jobbigt att du känner så! Jag känner delvis igen mig. Du är inte ensam! Jag har ju lite upp och ner, vissa dar mår jag rätt bra, andra dar kräks jag (kräktes i munnen på kontoret igår, inte kul), andra dar, som idag, har jag ett sjukt jobbigt gnagande illamående som ligger och lurar och inte vill ge med sig. Usch! Dessutom fungerar magen lite taskigt. Jag är i v 10 och tröstar mig med att det brukar bli bättre för de flesta runt v 12. Förra gången när jag fick mf i v 10 så kände jag absolut inget illamående alls, så jag tycker det är rätt skönt att känna av det den här gången även om det är galet jobbigt ibland. Sen känner jag mig så plufsig och svullen och ur form. Men det är värt det, jag vill så gärna ha en liten :)
Å, stackare! Vet precis hur du känner det, för jag känner ungefär samma. Sist jag var gravid mådde jag illa HELA jäkla graviditeten, inte riktigt så illa som i början, men ändå, och då sa jag att jag ALDRIG skulle göra om det. Och häpp, så det blev. Får sån ångest av att må illa också, vet knappt vart jag ska ta vägen...
Vi är ungefär lika långt gångna också, jag är i v 6+4 idag. En hel evighet kvar ens till v 12+0 liksom. Blärk. Jag har blivit så himla känslig för beröring också, kan knappt ta emot en puss av maken och dör lite om någon ska krama en. :(
Men vi kommer att fixa det, på något sätt!
Gällande kön så tror jag att jag väntar en pojke. Känner mig inte helt säker, men det lutar ditåt. Vi kommer inte göra enkomt ultraljud för att kolla kön, men syns det så syns det. Ser BM vad det är så vill vi också veta.
Något jag däremot känner mig säker på är att barnet är friskt i den bemärkelsen att de enda kromosomerna den eventuellt har annat än två av är X och Y. Hehe. Så, ja. Det känns ju bra. Jag är så neurotisk i vanliga fall så jag trodde jag skulle bli fullständigt galen av oro under en graviditet..men icke.
Men jag och sambon bestämde för länge sen att vi ska köra KUB, så det blir NUPP-ultraljud i början på december. 2200 kr som sambon får stå för.
Är det någon som märkt av att symtomen blivit fler eller ökar ungefär när hjärtat börjar slå? Läste att det skulle vara ca 22-23 dagar efter befruktningen, så säg någon gång mellan vecka 6 och 7.
Ni som mår illa, hur håller ni det hemligt för dem som inte vet? Och vad skyller ni på ifall ni mår dåligt och måste säga det?
Jag började må lite kymigt i vecka 6, men det var i vecka 7 det drog igång på allvar. Nu är jag i vecka 8 och har legat hemma en vecka och mått fruktansvärt illa. Lergigan hjälper inte. Seaband hjälper lite om jag inte har dem på jämt.
Något som jag reagerar på numer är höga ljud. Det är helt sjukt. När Comviq-gubben i reklamen vrålar "SLUUUTA!" måste jag hålla för öronen, annars kräks jag. Haha. Helt sjukt.
Är det någon som har erfarenhet av att ha blivit flyttad vid ett tidigt ultraljud?
När jag gjorde ultraljud i tisdags mätte den lill* 12mm. Läkaren sa att det motsvarar 7+2. Jag själv trodde att jag var i vecka 8+1.
Nu vet jag inte vad jag ska tro, hur långt gången är jag? Jag vet att det "bara" skiljer på knappt en vecka men det känns konstigt att följa utvecklingen i apparna när det kanske inte stämmer men den där inne.
Ska jag tro att ägget fäste sent och att jag var 7+2 i tisdags eller ska jag gå på sista mensens första dag och räkna att jag var 8+1?
Är väl bara jag som tycker tiden går så fort :) rätt vad det är så kommer julen helt plötsligt, och det är då jag ska berätta för släkt och vänner
Vid KUB har det endast betydelse hur gammal mamman är?