Vårdnad under amning

Nu säger ju TS "han får komma till oss så ofta han vill".

Enligt lag blir just mamman vårdnadshavare om de inte är gifta. Pappan kan ansoka om vårdnad.

Vad anser du skulle vara alternativet? Varannan vecka for en nyfodd?

Det håller jag med om!

och man får även tänka på barnets bästa, vilket inte alltid är det mest jämställda.

som nyfödd är bebisen mer bondad med mamman än pappan, sen ska självklart pappan få möjlighet att knyta an till bebisen när den är född, men just som nyfödd är det mammans röst,doft  och hjärtslag som är bekanta.

vi har även whos rekommendationer att där det är möjligt helamma tills barnet är 6 månader och gärna del amma tills två år.

Nej, inte idioti. Biologi. Barnet känner mamman redan vid födseln, det försprånget kan man inte göra något åt.

Barnet känner igen sin mammas hjärtljud, röst och doft.

Bröstmjölk är det bästa för barnet även om det inte är farligt med flaskmatning, men man kan inte köra både ock.

Visst kan en pappa bli en bra vårdnadshavare direkt, absolut, men jag tror inte det är det bästa för barnet att direkt slitas från den enda person han eller hon känner.

Nej, inte idioti. Biologi. Barnet känner mamman redan vid födseln, det försprånget kan man inte göra något åt.

Barnet känner igen sin mammas hjärtljud, röst och doft.

Bröstmjölk är det bästa för barnet även om det inte är farligt med flaskmatning, men man kan inte köra både ock.

Visst kan en pappa bli en bra vårdnadshavare direkt, absolut, men jag tror inte det är det bästa för barnet att direkt slitas från den enda person han eller hon känner.

kalla mig gärna amnings hysteriker om du vill, nu är det naturligtvis individuellt men i de flesta fall där amningen fungerar så innehåller bröstmjölken mer näring än vad ersättningen gör, den innehåller även antikroppar vilket inte ersättningen gör. blir barnet senare sjukt tex förkylning så är det inte ovanligt att vanlig mat ratas medans det kan tänka sig att amma och då innehåller mjölken nyttiga salter som förhindrar uttorkning. vilka inte finns i ersättning.

naturligtvis överlever dom, men varför neka barnet bröstmjölk som oftast är bättre och rekommenderas även av svensk sjukvård om amningen fungerar?

Jag tror absolut att han kommer sakna barnet otroligt mycket och att han skulle kunna ta hand om barnet på ett väldigt bra sätt, men jag tänker inte avsäga mig att ha mitt barn boende hos mig som någon slags feministisk principsak. Aldrig. Vilken förälder i världen skulle det? Sen kan man ha olika åsikter om vad lagstiftningen ska stadga. Nu var den till min fördel och jag tänker inte som ett statement låta honom få ha mitt barn på heltid utan utnyttja faktumet att jag får vårdnaden.

Jag anser inte att detta är en situation där han gjort rätt eller fel. Han är väl extremt förälskad för vad det verkar. Dock kan jag tycka att han, om han nu är så mån om att umgås på heltid med sitt barn, kunnat försöka i alla fall några månader till innan han avslutade vårt förhållande. Tydligen var det viktigare för honom att flytta ihop med en annan kvinnan med en gång. 

Ja det är lika mycket hans barn, men man måste ju tänka på barnet i första hand och en nyfödd bebis mår inte bra att av slussas runt. Jag är också för jämlikhet, men barnet måste ändå vara viktigast och en nyfödd känner bäst till sin mammas lukt, sin mammas röst etc. En bebis behöver trygghet och en fast plats i tillvaron. Varannan-vecka boendet bör komma senare och slussas in försiktigt. Det måste vara viktigare att barnet får lugn och trygghet än att en förälder ska hävda sina rättigheter.

TS har aldrig påstått att det "bara" är hennes barn heller. hon verkar vilja få detta att fungera. det hon har varit rädd för är att vårdnaden ska tillföra pappan, som på ett sätt som inte är till gagn för barnet bråkar om vårdnaden. TS vill amma, vilket inte kommer fungerar om barnet bor hos pappan, dessutom, eftersom det är hon som burit barnet och fött fram det så är det naturligt att hon har barnet första tiden, förstås gärna med pappan involverad så mycket som möjligt. den som verkar tänka mer egoistiskt och inte enligt barnets bästa är ju pappan, som vill hindra amning t.ex.

vad förordar du egentligen? att det nyfödda spädbarnet direkt ges över till pappan, som flaskmatar barnet och tar hand om honom/henne, och att mamman, som burit fram barnet träffar barnet på dagtid ibland och inte får möjlighet att amma honom/henne? allt för jämställdheten?

det är inte självklart att den "bättre" föräldern är kvinna. det behöver inte finnas någon "bättre" förälder alls, jag förstår inte ens meningen med att uttrycka sig så, de kan vara minst lika bra föräldrar, oberoende av hur man delar upp vårdnaden. eftersom de bor isär så måste barnet ha EN primär vårdnadshavare, den första tiden, och det naturliga, fortfarande, år 2014 är att det är kvinnan, i synnerhet med tanke på amning.

när forskning visar annorlunda eller när män kan bära, föda och amma barn, då kanske det blir annorlunda.

spelar ingen roll om bebisen tar nappflasken eller ej,

kan man amma men välkjer att ge ersättning bara för att så är man ett TRASH

jävla trams alltihopa självklart så ska kvinnan ha hand om barnet på heltid iaf tills det är ett år, pappan kan få komma  och träffa sitt barn  när mamman är med,

jag är själv man och har tre barn och skulle aldrig tänka tanken att ta ett barn ifrån sin mamma det första året,

vi män behövs inte ett endaste dugg för ett spädbarn, men dom klarar sig unte utan mammma

Du låter väldigt bitter. Klart att mamma har rätt att ha sitt barn hos sig. Du verkar inte ha ammat dina barn.? Då kanske du inte förstår vikten av att amma ett barn. Detta gör man för att det är bäst för barnet, inte för att det är jämlikt. Jämlikt

kan det bli när män börjar föda barn.

du antar att jag inte har den relationen!

det jag skriver är att ett barn ska aldrig bo växelvis innan det är iaf 4 år gammalt

och är det någon färälder som ska ha barnet så är det mamman

 

begriper du det?

En sund röst bland alla dumheter i tråden! En baby ska inte flytta runt. Barnets bästa går först och sedan kan andra gnälla om orättvisa hur mycket de vill. En godispåse kan man dela rättvist, inte ett spädbarn.

Mitt ex,  som jag lät vara med på vårt barns förlossning,  ringde mig på BB när barnet var 3 dagar;   "Jag kommer att göra ALLT SOM STÅR I MIN MAKT  för att ta barnet ifrån dig,  jag har skaffat advokat!"

Visst stämde han mig för vårdnaden några gånger under barnets uppväxt -  lyckades aldrig.

Fast det viktigaste i frågor om barn, är BARNETS bästa. Och så hoppas jag att ALLA inblandade parter tänker. Diskussioner om jämlikhet och rättvisa mellan vuxna, är underordnat barnets bästa.

Du skrev att du var sur på att kvinnan gynnas. Detta borde inte vara någon issue alls, när det handlar om ett dibarn - då finns ju inget annat alternativ än mamman.

Nej det kvittar inte. Du borde läsa på. Anknytningen till mamman börjar redan i magen. Det finns ganska mycket forskning som visar detta. Det är ingen slump att nyfödda ofta blir helt lugna när de är hos mamman till skillnad från när andra håller dem. Och amning är så oändligt mycket mer än mat. Ersättning är just ok ersättning och inget annat.