Lukt är ett känsligt ämne och det gäller speciellt om lukten kommer från en person i vår närhet.
För visst har väl även du någon gång råkat ut för att någon luktar rutten ål ur munnen eller svettiga yllestrumpor?
Frågan är nu hur gör du?
Säger du till och hur och när säger du till?
Rösta och diskutera gärna i tråden 
Ohhh, jobbigt. Hur ska man säga nåt sånt? Har faktiskt aldrig lärt mig, så jag lider oftast i det tysta.
De enda gångerna jag säger till är om det är en mig närstående person; om jag kan kommentera lukten på ett diskret sätt och framförallt om den jag säger till har möjlighet att göra något åt lukten inom en snar framtid. T.ex skulle jag på en konferens kunna säga till min rumskamrat (om hon inte verkar tänka på det själv) att det kanske är läge att duscha och byta top innan middagen, för man blir ju så svettig när man sitter i varma konferensrum och vissa material börjar ju lukta värre än andra. Ojdå - hade hon ingen ren tröja med sig? Varsågod, du får låna en av mig.
Barnen säger jag åt på skarpen (i enrum), för att förskona dem från att andra kommenterar deras lukt bakom ryggen på dem.
Dålig andedräkt är svårt att göra något åt, så det är det ingen idé att kommentera. Man får se till att hålla ansiktet på avstånd bara, eller lida i tysthet tills man kommer undan.
Om det besvärade flera personer mer än en gång så hade jag sagt till, i enrum med den personen, på ett vänligt sätt. För ingen vill väl gå runt och lukta illa?
"Förlåt, jag vet att det är jättesvårt att känna själv, men ibland när vi sitter nära så tänker jag på din andedräkt. Du vet säkert själv vad du kan göra åt det, ett tuggummi eller nåt bara under dagen så funkar det för de flesta. Hoppas du inte tar illa upp att jag säger detta till dig, för jag skulle själv vilja veta om någon kände sig besvärad av min andedräkt."
Ja, det gör jag och hoppas att folk gör samma till mig.
Det är ju så olika vad som är dålig lukt....Fotsvett eller Shalimar....I min värld är de lika äckliga.
Det händer jätteofta att folk har dålig andedräkt. Vissa verkar ha allvarliga tandproblem då det luktar bajs ur munnen, medan andra bara har glömt att borsta tänderna. Jag säger aldrig till, men önskar att jag vågade och hade en munskölj att bjuda på.
Jag säger till min sambo, han är jättedålig på att borsta tänderna och vet det själv. Jag brukar ge honom kinden istället för munnen när han vill pussas, och då frågar han "luktar min andedräkt?" och då svarar jag ja. Andra personer skulle jag inte veta hur jag skulle säga till. Brukar sällan komma så nära andra människor att jag känner deras andedräkt.
Jag säger nästan enbart till om det är en kille jag dejtar/är ihop med. Då är det iof för min skull inte hans hehe och då känns det inte pinsamt.
Ibland kan jag säga till vänner om situationen tillåter det men då tassar man på tå en aning.
Jag önskar att jag vågade, för jag har ett par kollegor som luktar riktigt illa ur munnen. Men jag vågar nog bara säga till familjemedlemmar. T o m det är svårt faktiskt.
Nej, det har jag nog aldrig gjort med varken bekanta eller vänner. Annat än om det är min man då, som vill pussas innan tandborstningen på morgonen. Jag säger heller inte till folk om de luktar armsvett.
Däremot har jag inga problem med att säga rakt ut i luften om man är med vänner "vem är det som har sån jäkla pedalsyra??? Då hör man ganska snabbt nån svara "det är nog jag!", och alla skrattar inklusive personen med fotsvett. Det verkar inte alls vara lika känsligt som om man skulle fråga "vem är det som har sån jäkla armsvett???".