Jag är fan rädd för killar!
Hej!
Jag är så jävla trött på detta! Jag hatar det! Jag får aldrig vara ifred från killar, jag är helt seriös och jag är säker på att många tjejer känner igen sig i detta.
Jag har inte tagit det på så stort allvar innan. För det har alltid varit såhär för mig - Går jag till affären är det någon som frågar vad jag ska äta ikväll och vill gäääärna bjuda hem mig. På bussen så har killar satt sig bredvid så jag inte kunnat gå av. Har blivit förföljd. Hatar att gå förbi killar i gäng då dom oftast ropar och visslar. En kille på spårvagnen kom fram och LUKTADE på mig en gång och sa riktigt äckliga saker. Är så trött på att gå framför killar och höra alla saker som dom skulle vilja göra med mig. Vet inte hur många gånger jag har fått frågan - ''Kan jag få ditt nummer?'' Och hur många gånger jag fått säga nej, man får liksom säga det 5 gånger innan dom fattar. Har fått frågor om jag vill gå hem och knulla med dom, dom kan tillochmed betala och har visat mig pengar.
Igår fick jag liksom nog. Var påväg hem från jobbet. Gick som vanligt på bussen och sätter mig. Märker ganska snart att en kille som försöker få kontakt med mig, vilket jag inte är intresserad av. Han kommer tillslut fram till mig och vi pratar allmänt och tillslut frågar han efter mitt nr och jag svarar snällt att jag har pojkvän, det kör jag alltid med. Han tjatar och tjatar och jag svarar att jag vill inte ge ut mitt nr. Han börjar då säga massa komplimanger som sedan blir värre. Jag har hela tiden huvudet mot fönstret då jag tycker han är sjukt jobbig och vill inte se honom. Tar mod till mig och ber honom flytta sig för jag ska av, vilket han knappt gör, så jag får liksom klämma mig förbi honom och då reser han sig upp också så att han står precis bakom mig och trycker sig mot mig, han tar även på min rumpa och lår. Knuffar bort honom och försöker komma loss och börjar skrika. Finns även en till kille på bussen och han springer fram och hjälper mig. Dom börjar slåss på bussen och bussen stannar tillslut och polisen kommer och hämtar denna killen. Killen som hjälpte mig följer mig även hem då vi bodde på samma gata. Vet inte vad som hade hänt om han inte hjälpt mig!
Jag är så jävla rädd för killar! Det är jag, jag kan inte hjälpa det. Blir ofta kalla bitch då jag ofta är kylig och ibland svarar jag inte ens när en jobbig kille kommer fram, jag vill inte följa med hem! Jag vill inte ge ut mitt nummer! Jag vill inte ta någon öl.
Jag säger ifrån på skarpen men dom flesta skiter fullständigt i detta och följer gärna efter. Och vad fan ska jag göra mot en kille som är dubbelt så stor? Jag är tillochmed rädd för att säga till ibland. Mina tjejkompisar upplever inte det lika mycket som jag, mer att det är lite jobbigt men kan ändå vara kul. Det är inte det minsta kul för mig! Mina kompisar säger att det är för att jag ser bra ut och är alltid uppklädd. Jag gillar smink och kläder men snälla, kan man inte kontrollera sig för att man ser någon som ser bra ut..?
Man får mer än gärna prata med mig och jag säger inte att killar som visar intresse är dumma i huvudet men när det går så jävla långt. Vad ska jag göra? Jag är så jävla trött på detta!! Finns jättefina killar och jag vet att alla inte håller på såhär. Som killen som hjälpte mig! Men detta händer mig VARJE DAG som jag går utanför min dörr och jag orkar fan inte, det är äckligt!