• Äldre 23 Dec 14:29
    3133 visningar
    37 svar
    37
    3133

    Vilket tankesätt har du när det kommer till människor som missunsamma, dryga, oödmjuka, mobbande, krävande, saknar gränser, etc.

    Ja hur hanterar du sådana människor? Förklara gärna utförligt med bakgrundsinfo osv.

    Bakgrunden till frågan:
    Jag var länge bitter, långsint, lättkränkt, envis, osv. Dock kände jag alltid att det var rätt mot den andre personen. Jag var aldrig otrevlig mot en okänd person på stan, tex.
    Nu har jag gått år i psykoterapi och har mer eller mindre kommit underfund med varför jag var sån. Det har gjort mig mjuk mot andra, dvs tills dom försöker utnyttja det. Vilket en viss sorts människor försöker göra. Dessa har ofta problem med gränssättning. Dessa människor är så tröttsamma. Och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för hantera dom utan att jag blir irriterad och frustrerad. Jag vill inte bli hårdare i den meningen att jag kan tänkas köra över någon som inte förtjänar det.

  • Svar på tråden Vilket tankesätt har du när det kommer till människor som missunsamma, dryga, oödmjuka, mobbande, krävande, saknar gränser, etc.
  • Filipl­opp
    Äldre 23 Dec 14:37
    #1

    Jag tänker att de är idioter. Och sedan är det inget mer med det. 
    Undviker om jag kan. Vill inte slösa min energi.

  • Äldre 23 Dec 15:14
    #2
    Filiplopp skrev 2014-12-23 14:37:37 följande:

    Jag tänker att de är idioter. Och sedan är det inget mer med det. 
    Undviker om jag kan. Vill inte slösa min energi.


    Bra tips. Bara det inte gör en kall och dömmande. Hur gör du med dom du ändå måste träffa, typ på jobb, inom släkt, osv. Ignonerar du dom?
  • Filipl­opp
    Äldre 23 Dec 15:25
    #3
    francisthemute skrev 2014-12-23 15:14:59 följande:
    Bra tips. Bara det inte gör en kall och dömmande. Hur gör du med dom du ändå måste träffa, typ på jobb, inom släkt, osv. Ignonerar du dom?
    Nej. Jag tar en dag i taget. Ger de en ny chans.
    Man får inte vara långsynt. Bara tänka att man vet var man har personerna.
    Men själv uppföra sig bra. Går ju inte att ignorera.
  • Äldre 23 Dec 16:17
    #4
    Filiplopp skrev 2014-12-23 15:25:24 följande:
    Nej. Jag tar en dag i taget. Ger de en ny chans.
    Man får inte vara långsynt. Bara tänka att man vet var man har personerna.
    Men själv uppföra sig bra. Går ju inte att ignorera.
    Låter som en bra idé. Mitt problem är att jag blir nedstämd/irriterad över att människor beter sig som dom gör. Att man ständigt måste vara på sin vakt och markera för vissa personer. Kanske är det så att jag bara behöver släppa dessa personer. Inte förvänta mig något annat än att dom är idioter, och därför inte ge dom en chans att förbättra sig..
  • Filipl­opp
    Äldre 23 Dec 16:22
    #5
    francisthemute skrev 2014-12-23 16:17:44 följande:
    Låter som en bra idé. Mitt problem är att jag blir nedstämd/irriterad över att människor beter sig som dom gör. Att man ständigt måste vara på sin vakt och markera för vissa personer. Kanske är det så att jag bara behöver släppa dessa personer. Inte förvänta mig något annat än att dom är idioter, och därför inte ge dom en chans att förbättra sig..
    Ja. Det är nog bäst att tänka så. Men visst blir jag också ledsen och nedstämd bland.
    Men det känns lättare om man tänker att de här personerna inte vet bättre än att uppföra sig som de gör.
  • Äldre 23 Dec 16:32
    #6

    Jag tänker oftast att det är en person som förmodligen inte mår bra.


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Äldre 23 Dec 16:37
    #7

    Jag undviker dom in i det längsta och måste jag vara i deras sällskap intalar jag mig att dom är som dom är eftersom dom förmodligen är skadade på något sätt, att dom mår dåligt osv. Det är lättare att stå ut med dom om man tycker synd om dom.

  • Filipl­opp
    Äldre 23 Dec 16:40
    #8

    Tycka synd om gör i och för sig inte jag. Jag kan inte tycka synd om någon som är direkt elak mot mig. Där går min gräns.

  • dennis­02
    Äldre 23 Dec 16:41
    #9

    Den typen av människor du nämner får näven att knyta sig på mig. Jag har alltid hatat egoism och arrogans, och än värre, mobbande människor som sparkar på de redan svaga. Som jag ser det är sådana människor outvecklade och skulle behöva lite rejäla motgångar och besvikelser i sina liv för att lära sig att bli mer mänskliga och ödmjuka. Tyvärr är det ofta de arroganta egoisterna som klarar sig bäst i det här samhället, som ju också uppmuntrar till egoism och egennytta (sköt dig själv och skit i andra). Det är åt helvete fel att det är så, men jag är övertygad om att det går att ändra på på något sätt.

    Jag tror personligen att vi håller på att genomgå ett mentalt skifte. De arroganta skitstövlarnas tid är snart förbi. Det kommer inom 10 år att bli "inne" att bry sig om varandra igen.


    De rika ska fan dela med sig till de fattiga!
  • Äldre 23 Dec 16:41
    #10

    Jag undviker såna människor, och tycker lite synd om de, är man sån så mår man ju inte särskilt bra i sig själv. TS varför var du en sån person, du skrev att du kom fram till varför, intressant att veta. Man kanske få större förståelse till såna som vill få en må dåligt. 

Svar på tråden Vilket tankesätt har du när det kommer till människor som missunsamma, dryga, oödmjuka, mobbande, krävande, saknar gränser, etc.