Min fru vill, men inget händer
Jag tycker Rosemarys inlägg är relevanta och värda att tänka över.
Jag tycker Rosemarys inlägg är relevanta och värda att tänka över.
Det de flesta beskriver här är sin egna situation, vilket är självklart, men jag tror inte på den typiska rollen att mannen kommer hem sent när frun lagat mat och tagit hand om barnen, och mannen vill knulla och frun vill mysa.
Jag har det mesta ansvaret kring barnen, lagar all mat (för jag vill), vi myser massa, pussas, kramas etc. Men det jag som trådstartare reagerar på, är att jag beskrivit gång på gång hur viktigt det är med sex för mig, hon håller med om allt, vi knullar ett par gånger och sen är allt som vanligt igen...
När hon beskriver något för henne som är viktigt så nog fan gör inte jag den grejen då en eller två gånger, utan då jobbar vi på att få det bättre.
Skulle min fru berätta att hon inte är så intresserad av sex, så skulle jag få köpa det. Men nu när vi pratar så är vi på precis samma nivå, vi vill ha rolig sex, och ofta. Men, så går det en dag eller två....
Kollar man i djurvärlden så är det hannarna som uppvaktar honorna. Samma gäller även för oss. Ingen vill lämna ett förhållande som har stort värde. Relationen blir stark om det är tydliga manliga och kvinnliga sidor. Det kanske är så i vissa förhållanden att mannen får vara drivande och tydlig i rollen som sexuellt initiativtagande. Och ge frun en åktur utöver det vanliga ibland med känsla och uthållighet. Att vara just man och inte gnälla om jämlikhet och lika på initiativ och kräva samma tillbaka.
Att fortsätta utveckla sig själv, sin personlighet, styrka och vara mer gentlemannamässig. Att bevaka sin manlighet helt enkelt. Inte älta. Inte vara mjäkig. Förför istället.
Kvinnor lämnar inte förhållanden och utsätter sig heller inte för det patetiska och förnedrande som att knulla andra medelåldersmän på löpande band. De vill inte bli tillfälliga plastmorsor åt andra ungar BARA för att få leva ut en lust de har inom sig. Nej då hävdar jag att något har saknats hos mannen som har genomsyrat hela förhållandet.
Till signaturen "det händer"
Vi har förstått att ingen kvinna velat knulla dig i längden, och vi förstår att du, på ett väldigt desperat sätt, försöker skylla detta på kvinnors sexualitet. Vi har läst här hur du dömer ut kvinnor sexualitet som destruktiv och hur kvinnans sexualitet "ställer till det" för både män och kvinnor. Det säger mycket om din inställning till sex, kärlek och kvinnor. Det säger mycket om dig.
Du föreslår att en lösning för män med sexbrist i en relation kan vara att knulla kvinnan oavsett , tom om hon vore medvetslös. Det säger rätt mycket om dig. Dessutom uttalar du dig föraktfullt om att lösa sexuella problem genom samtal...jadu...vad säger man...
Tur att inte alla män är som du!
Extremt fegt av dig att inte använda ditt riktiga nick för övrigt.
För att genom att undvika en signatur så kan man fokusera på diskussionens innehåll istället för personen bakom och då slipper man en diskussion om personen istället för om ämnet. Eller hur? Och, i ditt fall nej.
En lösning i en sexbrist situation kan vara ha sex ändå ja. Medvetslös vet jag inte var du får ifrån. Det säger en del om dig att du kommer fram till det.
Att diksutera sexuella problem är ju bra, när det fungerar. Dock gör det väldigt sällan det.
Att blanda ihop det med sitt eget liv som du gör visar hur egocentrerad du är. För just det, att diskutera sex när det fungerar är ju hur kul som helst, men det är ju en helt annan sak som inte har med det här att göra. Att diskutera när inte fungerar innebär att prata om svåra saker som människor bär nära sig. Att tycka det har med dig visar hur svårt du har att förstå saker som du inte själv just nu upplever.
Eftersom du öppnar upp och pratar om dig så vlir det ju rimligt att fråga om dig också.
Hur länge har du och Anton varit tillsammans?
Hur många gemensamma barn har ni?
Hur gamla är ni?
Det hade ju varit mer relevant att jämföra med ditt tidigare förhållande och under småbarnsåren om du nu ska tillföra något till de problem som diskuetrades i TS.
Jag skrev ett inlägg på hur kvinnor beter ungefär sexuellt (det som Andrew refererade till), jag konstaterar att du är en kvinna uppfyller den typiska kvinnan jag beskrev där, så din historia motsäger inte vad jag sa om kvinnor, tvärtom.
Det är roligt hur kvinnor skyndar till och säger att jag har fel, men sen med sina levnadsval understryker hur rätt jag har.
Dessutom innehåller stycket du gillar helt extra detta.
"Kvinnor lämnar inte förhållanden och utsätter sig heller inte för det patetiska och förnedrande som att knulla andra medelåldersmän på löpande band"
Verkligen? Det är vad du tycker? Kvinnor som kommer ur förhållanden ogillar sex? Och de upplever sex "patetiskt och förnedrande"? Det här är nåt du verkliegn anser är extra skrivet?
Vi har nog olika smak. Och du vet nog inte vad du tycker.
Du tänker för mycket. Det finns två lösningar.
1) Fler kvinnor. När man som man har alternativ kan inte en kvinna ställa krav längre, det tar ifrån henne den sexuella makten som eklusiv sex ger henne. Bästa alternativet, eftersom kvinnor är inställda på sexuell konkurrens och kommer att använda sin sexualitet för att vinna.
2) Ställ krav på ett sätt som inte går att säga nej till. Gör det helt övertydligt från dag ett att du tänker ha sex med den här kvinnan om hon så är medvetslös och ha sen det hela tiden och alltid. Kvinnor vänjer sig vid sånt över tid och sålänge det är en totalt oundviklig del av hennes förhållande så har hon det. Sämre alternativ för sexet blir inte nödvändigtvis speciellt roligt.
Därför det är en lösning på problemet som en del män säger sig ha. Nämligen att de får för lite sex.
Dessutom är det den överlägset vanligaste lösningen på det här problemet, både om man ser geografiskt och historiskt. Jag skulle säga att klassiska religiösa parförhållanden där par ingår giftermål unga fungerar ungefär så när de alls fungerar sexuellt. I alla fall i majoriteten av fallen.
Det här är ju lite av ett problem eftersom det inte räcker med att den egna mannen uppskattar och vill ha kvinnans kropp, det är dom (ofta av kvinnor ställda) ouppnåeliga kraven som måste matchas :-/
Stämmer, män är mer linjära på den där punkten. Om jag skulle märka att jag inte attraheras av min fru så skulle jag fundera att vill jag göra nåt åt saken eller inte. Om jag inte ville göra nåt åt saken så skulle jag inte vilja slösa bort mer av min frus eller min tid på förhållandet. Kvinnor verkar igen i många fall vara helt OK med att inte ha någon sexlust (för att damtidningar är fulla med bra bortförklaringar?). I slutändan är det ändå kvinnan (eller den som saknar lust) att göra nåt åt saken.
Jag har personligen alltid undrat över termen "inte ha lust". Man "har inte lust med en kopp kaffe". Det måste ju vara en äcklan eller starkt motbjudande känsla om man inte kan "utstå" med det med en person som man påstår sig älska om man vet att den andra personen njuter av det. Kanske det är det att kvinnan har redan undermedvetet "gått vidare" till nästa förhållande och vill inte riskera en onödig graviditet som tar ner marknadsvärdet?