• Bell13

    Vi som fått barn efter IVF/ÄD 2014/2015

    Nu verkar det som om Douglas kommit in i sin första utvecklingsfas. Han gråter otröstligt innan han ska somna vilken tid på dygnet som helst, han vill snutta vid bröstet hela tiden och det är bara jag som duger.

    Igår skulle jag på möte i min dotters skola men jag fick vända bilen innan jag ens kommit in till stan för hans pappa ringde och Douglas bara gallskrek.

    Vilken stress det blev, inte bara att vända bilen i rusningstrafiken, det gick dock att komma hem på 20 minuter.

    När jag kom hem ammade jag en Douglas som var helt slut av allt skrikande och han somnade i nån halvtimme för att sedan vakna och vara otröstlig nån timme.

    Vi har ju samsovit sedan dag 1 och det fortsätter vi med så nattsömnen är bra och sammanhängande, sedan två dagar äter han oftare på natten men det har nog med fasen att göra.

    Det var det negativa. Det positiva är att han är mer vaken och mer social och han har börjat le mot mig i vaket tillstånd. Han skrattar i sömnen men det är ju inte medvetet. Han är inte alls nöjd att ligga själv så det väntar vi lite med. Att ligga bredvid mig går bra i 10 minuter sedan vill han tanka närhet. I vagnen går bra att ligga och titta sig omkring men inte hemma. Känns som om jag vill stanna tiden för den går så fort, redan 1 månad sedan han föddes.

    Hur har ni andra det?

  • Bell13
    lelle75 skrev 2015-05-13 23:36:24 följande:
    Tack för stöd! Har nr 4 och smörjer. Hon kissar mycket på natten och ligger och skruvar på sig. Blöjan håller inte så länge alls tyvärr, känner på den innan jag benödar mig att byta, oftast superblöt. Så fort jag byter så slutar hon skruva på sig. Har haft up n go ett par nätter, den verkar hålla längre dock. Kram
    Likadant här! Bytte från 1 till 2 för två veckor sedan för han kissar så mycket och blöjan är alltid full (av kiss) den läcker ibland på natten vilket är jobbigt. Jag byter blöjan innan jag ammar på natten lite snabbt.

    Det går åt otroligt mycket blöjor här dygnet runt
  • Bell13
    linnea83 skrev 2015-05-14 06:18:55 följande:

    Skriver nästan aldrig men jag läser varje dag nästan :).Tråkigt att ni fortfarande har problem med sömn :(.

    Charlie är nu 4,5 månad och 2 tänder har tittat fram :).Han tycker om mina pureér och gröter.Banan ingen favorit ;).

    Han sover ca mellan 18.30-06 för det mesta.Nu vill han nog helst ligga på mage och sova för få gå in i hans rum flera gånger per natt för att vända på honom då hans ansikte hamnar rakt ner i kudden..Inatt trodde jag att han hade hittat lösningen då huvudet var lite på sidan men 30 min senare var det likadant igen!Han vaknar dock inte av det :).Har även fått in lite bättre sovstunder på dagen..En på fm och en på em.Ca 2x2 tim.Oftast blir det en liten lur efter morgonbestyren också på 20-30 min..

    Kram på er och hoppas ni får en fin dag!


    Hans sovmönster låter ju helt underbart.
  • Bell13
    villsågärna38 skrev 2015-05-16 12:31:31 följande:

    Har lust att sälja min man idag... Nån som känner igen sig? Kram


    Jag skänker bort min idag så jag förstår precis :-/ riktigt arg på honom är jag.
  • Bell13
    villsågärna38 skrev 2015-05-19 16:47:20 följande:
    Nej men fy. Vad har hänt? Kram
    Jag blev så arg när han säger att han känner sig åsidosatt sedan Douglas fötts och tänker åka upp till vårt hus i Branäs och fiska och dricka öl en helg.

    Jag får knappt tid att duscha och tvätta håret och egentid för mig finns inte inom överskådlig tid

    Vi planerar en längre (3 v) resa till Florida nästa sommar och då vill han lämna Douglas till hans föräldrar och inte ta med honom för han kommer vara så krävande då och det blir inte mycket vila och semester då.

    Är det vanligt att de nyblivna papporna förvandlas till barn när de själva fått barn?
  • Bell13
    villsågärna38 skrev 2015-05-20 09:18:49 följande:
    Nej men vännen, va jobbigt! Det är nog inte helt ovanligt tyvärr smile4.gif Du har blivit fyrabarnsmamma nu smile5.gif Men skönt och sido, tror det kan gå över lika snabbt som det kom. Han känner sig nog utanför. Ni har nya roller och du har två barn till så svårt att hinna med även honom. Och han förstår inte din nya roll, har inga amningshormoner. Inte lätt det där alltid. Man har så lite tid för varandra och så lätt att det blir missförstånd.

    Nä han kommer att kunna vara mer delaktig och ni får mer tid för varandra igen så kommer ju en ny fas som nog är lättare för honom. Kan ni prata med varandra? Är ju enda som hjälper.

    Att båda föräldrarna reser bort tre veckor ifrån en ettåring är ju helt galet. Man (barnpsykologer) brukar ju tala om lika många nätter som barnet är gammalt om man ska resa bort båda två. Men tror han hinner ändra sig innan dess då han får en annan relation till Douglas. När han hittar sin roll och lär känna sin lille son bättre smile1.gif

    Stora kramar till dig och en massa mammapepp!!!
    Vi kan prata med varandra och det har vi gjort igår och nu på förmiddagen i telefon. Han sa att han blir så himla ledsen när Douglas bara skriker när han tar honom och att han inte känner något för honom ännu. Kan pappor hamna i förlossningsdepression? Anknytningen kanske sker senare för pappor tänker jag.

    Han säger att han nästan bryter ihop för han inte kan ta hand om sitt barn.

    Vi ska fortsätta prata så klart och komma på ett sätt så Douglas är nöjd hos sin pappa också. Han vill helst bara vara i min famn. Lägger jag över honom till hans pappa när han sover vaknar han och skriker till jag tar honom igen.

    Tack för ni lyssnar
  • Bell13
    Irma01 skrev 2015-05-20 10:32:59 följande:
    Men herregud!!! Förstår att du blev arg. Om det kan trösta dig så har vi alla velat ge bort våra män några ggr under den första tiden. Tror att det är precis som vsg skrev en stor skillnad mellan män och kvinnor i början med tanke på alla hormoner.

    Att prata är det enda som hjälper. Vi planerar också att resa till Florida i dec (10 dagar) och ingen av oss har ens haft tanken att Victor inte skulle med. Tror att din man kommer att inse själv hur tokigt det låter när han får en relation till Douglas. Just nu är det bara du och därför svårt för honom att förstå sin nya roll. Jag har varit väldigt noga att låta min man och Victor ha en egen relation väldigt tidigt. T.e att låta dem hälsa på farfar själva och vara borta en 3-4 timmar. Funkade utmärkt redan vid tre månaders åldern för oss. Var jag inte med så krävde inte Victor bröstet och åt när han kom hem. Jag vet att det absolut inte är så för alla, men värt att iaf prova då detta har gett min man en stor självförtroende och han känner sig kapabel till att vara ensam med sonen en helg. Det är ju våran son inte min och att se deras relation gör mig så varm i hjärtat!

    Så oroa dig inte det kommer att vända!

    Kram!!
    Douglas pappa har en lillebror och de "dumpar" deras son som är 3 år hos farmor och farfar varje sommar i 3 veckor för att kunna göra annat. Fattar inte hur de har hjärta att göra det och det kan ju inte vara bra för barnet att vara utan sina föräldrar så länge. Sa att det normala är inte att man lämnar bort barnen på semestern utan man tar faktiskt med sig dem.

    Vi pratade i förmiddags och han förstår att man inte kan lämna en ettåring nån längre tid och han vill att han ska följa med men att just nu känns det som att Douglas har kommit emellan oss och att han har tagit mig ifrån honom.

    Kanske behöver han prata med någon om hur han känner eller så ger det sig med tiden.
  • Bell13
    Irma01 skrev 2015-05-20 13:19:28 följande:
    Vad bra att ni pratar. Förstår att det måste kännas svårt för din man att inte kunna trösta sin egen son. Är det hans första barn? Ursäkta frågan, men jag kommer inte ihåg...
    Då vet du vad det beror på. Han måste bita ihop och inse att det kommer att vara så ett tag framöver, men som jag skrev tidigare, då är det väldigt viktig att du uppmuntrar deras relation och låter de att "egen tid" när det väl visar sig att det fungerar. Ett bra sätt att prova också, lite tidigare är att du går ut en sväng och är i närheten men inte just hemma och se om Douglas är lugnare med pappan när du inte finns där. Det tar ju olika lång tid hos olika barn, och jag skulle absolut vänta ett tag till, jag menar Douglas är ju fortfarande för liten.

    Låt pappan t.e ge Douglas badet, då har de en mysstund som är deras. Se till att involvera pappan i läggningsrutin tidigt, det kan vara så enkelt som att han byter till pyjamas.

    Några tips bara. Hoppas att han känner sig bättre snart. Fortsätter han att känna så kanske det är en idé att han kommer med dig och pratar med BVC?

    Kram
    Det är hans första barn och du behöver inte ursäkta dig är ju helt omöjligt att komma ihåg allt.

    Det är nog så att så fort jag ger honom Douglas så försvinner jag och han börjar skrika så jag kanske ska prova att han ligger i pappas famn men fortfarande ser mig.

    Ett senare steg kan bli att de går iväg nån timme eller att jag gör det. Det mesta han varit borta från mig är 1 h så inte konstigt han blir stressad när jag försvinner.

    Tipset ang badet ska vi prova. Jag blir själv väldigt stressad när han skriker och jag tar honom direkt, tänker att vår son ska inte behöva vara ledsen minsann. Ska prata mer om det ikväll när han somnat, jag har nog del i det här jag också
  • Bell13
    villsågärna38 skrev 2015-05-20 14:15:53 följande:
    Va bra att ni pratar!! Det är ju enda sättet att förstå varandra. Tror det är en jättevanligt reaktion. Douglas är ju inte enda bebisen som reagerar såhär och det är säkert chockartat för din man. Killar pratar ju ofta inte så vykort om sånt järnverket så han kanske hade en helt annan vild och förväntning innan ni fick Douglas också och har inte tänkt på att det skulle kunna vara såhär i början. Tror inte att det behöver betyda att han har fått en depression utan han kanske bara är genuint ledsen. Såklart han känner sig värdelös då och inte har fått någon anknytning ännu. Helt förståeligt. Det tar ju längre tid för männen av förståeliga skäl och speciellt om han inte kan hålla honom och gosa osv. Douglas är kanske en lite känslig bebis som har ett ovanligt stort behov av sin mamma nu i början. Bebisar är olika. Sen har ju du haft nio månader på dig i magen innan också ang anknytningen så inte så konstigt att han ligger efter dig där smile5.gif

    Ett tips kan vara att testa hud mot hud i bärsjal när Douglas precis ätit och är nöjd och mätt och bytt på. Kanske kan din man få honom att somna hos sig då? Antingen i bärsjalen menar jag alt om han ligger ner mer Douglas på sitt bröst hud mot hud. Det kan vara bättre att han får somna hos honom om det går. Små bebisar vill ju ha det likadant när de vaknar som när de somnar så kanske vaknar han av förändringen och vill då med en gång tillbaka till dig och bröstet, hans trygghet. Vet inte om det funkar men värt att testa iaf tänkte jag smile1.gif

    Så snart din man också kan hålla och gosa så kommer anknytningen och han kommer inte att känna sig värdelös och utanför längre. Du får kanske peppa och stötta honom här och förklara att hans jobb i början är att ta hand om dig så att du orkar att ta hand om Douglas. Det är inte jämlikt i början med nyfödd bebis. Mamman och pappan har olika roller, men de är lika viktiga smile1.gif

    Stora kramar
    Han hade inte tänkt att en sådan liten kunde vara så krävande. Även de större barnen kommer i kläm och jag räcker inte till.

    Vi ska prata ikväll och försöka komma på en plan hur vi kan göra, får ju prova oss fram.

    Jag ska träffa en kompis imorgon och ta en morgonpromenad och prata om det här, så skönt att bara skriva av mig och imorn prata med henne när jag får det ur mig känns det lite mindre och inte så tyngande.

    Det är också så lätt att man bara kör på i all småbarnsstress så det gäller att komma ihåg att berätta hur det känns.
  • Bell13
    glader skrev 2015-05-22 13:55:36 följande:

    En liten fråga till er andra som också är föräldralediga: hur fördelar ni hushållsarbetet i nuläget? Vi har haft en diskussion om detta här hemma... Jag är helt okej med att göra mer eftersom jag är "ledig" men jag vill inte göra ALLT som det nästan är nu i praktiken. Jag förstår att det är jobbigt att jobba och man blir trött men det blir ju jag också... På kvällarna hamnar han i soffan och jag springer fortfarande runt och tömmer diskmaskinen, hänger upp tvätt osv...

    Nyfiken på hur ni gör och får det att funka?


    När jag blev föräldraledig blev jag också hushållerska tror det är lätt att det blir så. Jag har sagt ifrån att det inte fungerar. Har ju tre barn varav en tonårsdotter som slänger allt omkring sig och byter kläder tre ggr om dan.

    Vi har bestämt att köpa in städning varannan vecka och eftersom de andra inte vill hjälpa till att städa får de hjälpa till att betala. Mellandottern får ta 20 kr av sin månadspeng och äldsta dottern 50 kr av sin månadspeng. Konsekvensen av att man inte vill/orkar hjälpa till blir att man får lite mindre pengar i spargrisen.

    Jag går och plockar ca 1 h om dagen och sköter tvätt och annat mellan städningarna och det får jag göra. Tycker dock inte att det är självklart att den som är hemma ska dra hela lasset själv, det är ju svinmycket att göra med en liten baby.
Svar på tråden Vi som fått barn efter IVF/ÄD 2014/2015