• Anonym (vad fan är meningen??)

    vabba EN dag!?! Jävla skitsystem!

    Jag bor i ett av våra kära nordiska grannländer, och här får man vabba EN dag när barnet är sjukt. EN dag, och det på nåder, tanken är att denna dagen då ska användas till att fixa nån annan som kan passa ens sjuka barn. 

    Blir sjukt stressad av detta. Ungen har varit sjuk hela vintern, förkylningar, feber, magsjuka, you name it. Har frågat mina kollegor vad sjutton det är meningen man ska göra, "jaa, de flesta har ju mor- eller farföräldrar som kan passa, annars får man ju söka om semester eller sjukskriva sig själv". Seriöst?? Dessutom är det tydligen min uppgift att hitta någon kollega som kan hoppa in om jag behöver vara hemma. Inte min chefs. 

    Finns ett välkänt fenomen här som heter "klockan-ett-feber", när man proppar ungen med Alvedon och lämnar på dagis, då dyker febern upp strax efter lunch igen.... Har själv aldrig gjort så, men börjar mer och mer förstå dem som gör.... 

    Hur funkar det i Sverige? Vet att man ju kan vabba närmast obegränsat, men känner ni att era chefer och kollegor är helt okej med det, eller blir det sura miner? "jaha, ska hon vara hemma idag igen....". 

  • Svar på tråden vabba EN dag!?! Jävla skitsystem!
  • Cornellia
    nomadelle skrev 2015-01-30 08:43:11 följande:
    Snacka om att du underskattar folk (och särskilt kvinnor då)... Jag förstår mycket väl att det kostar samhället pengar när jag vabbar. Det tror jag att de flesta med normal hjärnkapacitet gör. Men vet du vad, min sambo och jag delar lika på vabbandet och vi är verkligen inte unika på det sättet! Även om du tycks tro det. Då borde det vara ok då enligt ditt sätt att se?

    Jag undrar fortfarande vad din definition på att ta ansvar för barnen är. För man kan ju inte skicka dem till dagis när de är sjuka, eller hur? Och man tar väl ansvar för sina barn när man är hemma med dem när de är sjuka?

    Och återigen det där med "konstant frånvaro". Jag inser självklart att det finns personer som fuskar på alla möjliga sätt för att slippa gå till jobbet. Det kan man säkert göra i DK också. Även om man inte har barn, genom att vara hemma och vara "sjuk" t ex. Jag undrar lite vilka WT-miljöer du rör dig i med tanke på den bild du har av Sverige och svenska kvinnor.

    Precis så.
    Känner inte alls igen bilden att kvinnor (eller män för den delen) i allmänhet fuskar med vabb, snarare tvärt om.


     

  • AnooYoo
    nomadelle skrev 2015-01-30 08:43:11 följande:

    Snacka om att du underskattar folk (och särskilt kvinnor då)... Jag förstår mycket väl att det kostar samhället pengar när jag vabbar. Det tror jag att de flesta med normal hjärnkapacitet gör. Men vet du vad, min sambo och jag delar lika på vabbandet och vi är verkligen inte unika på det sättet! Även om du tycks tro det. Då borde det vara ok då enligt ditt sätt att se?

    Jag undrar fortfarande vad din definition på att ta ansvar för barnen är. För man kan ju inte skicka dem till dagis när de är sjuka, eller hur? Och man tar väl ansvar för sina barn när man är hemma med dem när de är sjuka?

    Och återigen det där med "konstant frånvaro". Jag inser självklart att det finns personer som fuskar på alla möjliga sätt för att slippa gå till jobbet. Det kan man säkert göra i DK också. Även om man inte har barn, genom att vara hemma och vara "sjuk" t ex. Jag undrar lite vilka WT-miljöer du rör dig i med tanke på den bild du har av Sverige och svenska kvinnor.


    Jag tänker att ansvarsfrågan handlar om att ta ansvar för att man har skaffat barn-och lösa de problem det innebär-snarare än att ta ansvar för barnen i sig.

    Det är inte riktigt samma sak att ta ansvar för de val man gjort och konsekvenserna av det som att kräva att samhället eller arbetsgivaren ska ta hänsyn till det.
  • nomadelle
    AnooYoo skrev 2015-01-30 10:02:26 följande:
    Jag tänker att ansvarsfrågan handlar om att ta ansvar för att man har skaffat barn-och lösa de problem det innebär-snarare än att ta ansvar för barnen i sig.

    Det är inte riktigt samma sak att ta ansvar för de val man gjort och konsekvenserna av det som att kräva att samhället eller arbetsgivaren ska ta hänsyn till det.
    Men hur ska det rent praktiskt gå till när båda föräldrarna arbetar? Jag tycker inte riktigt jag får svar på den frågan. Man kan ju inte ta för givet att det alltid ska finnas någon annan som kan hoppa in och passa barnen med kort varsel.

    Barn kommer det alltid att finnas. Barn blir sjuka. I ett samhälle där båda föräldrarna förväntas arbeta kommer det ibland bli så att den ena föräldern måste stanna hemma från jobbet med ett sjukt barn. Det är så basic så jag kan tycka att om inte arbetsgivarna kan anpassa sig efter den verkligeheten så är det ju där problemet ligger, inte hos föräldrarna! (Då pratar jag alltså inte om dem som fuskar, men finns den misstanken är det ju också något som arbetsgivaren får ta tag i). Det är ganska märkligt att diskutera barnalstrande ungefär som att skaffa hund, som en hobby som man får skylla sig själv om man har skaffat. Oavsett vad man tycker om barn och familjeliv så är de en förutsättning för människans existens och för att vi som jobbar nu ska få en något så när dräglig ålderdom. Den enda lösningen som inte skulle drabba arbetsgivarna på något sätt är att vi går tillbaka till ett samhälle där den ena föräldern (kvinnan får man förmoda...) är hemma med barnen jämt. För mig låter det som ett steg i fel riktning.
  • AnooYoo
    nomadelle skrev 2015-01-30 10:13:34 följande:

    Men hur ska det rent praktiskt gå till när båda föräldrarna arbetar? Jag tycker inte riktigt jag får svar på den frågan. Man kan ju inte ta för givet att det alltid ska finnas någon annan som kan hoppa in och passa barnen med kort varsel.

    Barn kommer det alltid att finnas. Barn blir sjuka. I ett samhälle där båda föräldrarna förväntas arbeta kommer det ibland bli så att den ena föräldern måste stanna hemma från jobbet med ett sjukt barn. Det är så basic så jag kan tycka att om inte arbetsgivarna kan anpassa sig efter den verkligeheten så är det ju där problemet ligger, inte hos föräldrarna! (Då pratar jag alltså inte om dem som fuskar, men finns den misstanken är det ju också något som arbetsgivaren får ta tag i). Det är ganska märkligt att diskutera barnalstrande ungefär som att skaffa hund, som en hobby som man får skylla sig själv om man har skaffat. Oavsett vad man tycker om barn och familjeliv så är de en förutsättning för människans existens och för att vi som jobbar nu ska få en något så när dräglig ålderdom. Den enda lösningen som inte skulle drabba arbetsgivarna på något sätt är att vi går tillbaka till ett samhälle där den ena föräldern (kvinnan får man förmoda...) är hemma med barnen jämt. För mig låter det som ett steg i fel riktning.


    Jag anser att det är ett val som vilket som helst att ha barn eller inte, och betvivlar att någon väljer att ha barn för att säkerställa mänsklighetens fortlevnad. Om man inte kan lösa sitt privatliv med arbetsgivaren får man väl ha ett annat arbete, eller anställa någon för att passa barnen.
  • Anonym (vad fan är meningen??)
    nomadelle skrev 2015-01-30 09:02:21 följande:

    Jag är lite nyfiken på hur man rent praktiskt löser det i DK när ett barn är sjukt en längre period, säg en vecka? (Det kanske står någonstans redan men jag orkar inte ta mig genom all text...)

    Och angående det jag skrev om att det kostar samhället pengar att vabba, eller att vara sjukskriven för den delen, så skulle det sannolikt kosta samhället ännu mer att skicka sjuka barn till dagis eller att gå sjuk till jobbet. Snacka om smittspridning...


    Inställningen är att föräldrarna får fixa nån annan som passar barnet. Oftast mor- och farföräldrar. Annars får man ta semester eller sjukskriva sig själv. Semester måste arbetsgivaren ju dock godkänna, inget man har rätt till att få. 

    Faktiskt är det samma sak med den där enda vab-dagen. Du har inte automatiskt rätt till den, utan endast om du kan undvaras på din arbetsplats. Är ju upp till arbetsgivaren att ta ställning till. 

    I teorin kan arbetsgivaren alltså neka dig att vara hemma med barnet, även första dagen. Stannar du hemma ändå kan du få sparken. Nu fungerar det ju inte så på de flesta ställena, utan det finns ju oftast en förståelse för att man måste vara hemma när ett barn blir sjukt, och den första dagen är det aldrig nån som bråkar om här där jag jobbar iaf. Men kan man sen inte fixa nån förälder som passar (villket inte alltid är så lätt, mina föräldrar jobbar ju också!) så har man ju problem.

    Just smittspridningen är ju verkligen svår att reglera med detta system. Hur lätt är det att hålla friska barn hemma 48 timmar efter magsjuka, eller ha minst en feberfri dag efter förkylning?  
  • Anonym (vad fan är meningen??)
    AnooYoo skrev 2015-01-30 10:26:13 följande:
    Jag anser att det är ett val som vilket som helst att ha barn eller inte, och betvivlar att någon väljer att ha barn för att säkerställa mänsklighetens fortlevnad. Om man inte kan lösa sitt privatliv med arbetsgivaren får man väl ha ett annat arbete, eller anställa någon för att passa barnen.
    Fast en stor del av vårt välfärdssystem bygger ju på att även föräldrar arbetar. Då ligger det ju i allas intresse att se till att det kan fungera någorlunda. Man behöver kanske inte ha 180 dagar som i Sverige (eller vad det nu är), men EN dag? 

    Jag har sagt det förr och säger det igen - ge mig åtminstone TRE dagar, de två sista kan gärna vara utan lön om det är där skon klämmer. Så jag har chans att klara mig igenom magsjukor och förkylningar. 
  • Anonym (vad fan är meningen??)
    Anonym (Ior Bock) skrev 2015-01-30 08:04:56 följande:
    Sveriges ekonomi har hållits i skick eftersom Alliansen fått in likvider genom att sälja ut statlig egendom. Ett bra sätt att få in pengar snabbt som kan jämföras med ett företag som börsnoterar sig. Nu finns inte mycket att sälja kvar samtidigt som vänstern har tagit över taktpinnen. Det randas dystra ekonomiska tider i Sverige.
    Om du med detta inlägg menar att understryka att svenska vab-regler inte bär skulden för Sveriges dåliga ekonomi så är ditt inlägg relevant. Annars inte. 
  • nomadelle
    AnooYoo skrev 2015-01-30 10:26:13 följande:
    Jag anser att det är ett val som vilket som helst att ha barn eller inte, och betvivlar att någon väljer att ha barn för att säkerställa mänsklighetens fortlevnad. Om man inte kan lösa sitt privatliv med arbetsgivaren får man väl ha ett annat arbete, eller anställa någon för att passa barnen.
    Nej, det är självklart inte därför folk skaffar barn. Det trodde du nog inte heller att jag menade. Men faktum kvarstår ju att det kommer fortsätta födas barn. Det är inget samhället kan bortse ifrån. I Sverige tror jag generellt inte att det är något stort problem att t ex vabba eller vara föräldraledig. De flesta arbetsgivare förstår nog att sådant förekommer och har någon slags beredskap, det finns dessutom reglerat i lagstiftningen. Sen om samhället ska stå för kostnaden eller inte är en annan fråga. Nu var det ju för övrigt DK det handlade om och jag väntar fortfarande på att få veta hur man gör om ens barn blir sjukt en längre period.

    För övrigt är livet inte statiskt, utan många som inte har barn idag kommer att ha det om tio år, många arbetsgivare har själva barn (småbarnstiden är för övrigt ganska kort), folk råkar ut för sjukdom, olyckor osv som hindrar dem från att komma till jobbet. Just sådana ofrånkomliga händelser behöver arbetsgivarna ha en beredskap för.
  • Anonym (vad fan är meningen??)
    nomadelle skrev 2015-01-30 09:02:21 följande:

    Jag är lite nyfiken på hur man rent praktiskt löser det i DK när ett barn är sjukt en längre period, säg en vecka? (Det kanske står någonstans redan men jag orkar inte ta mig genom all text...)

    Och angående det jag skrev om att det kostar samhället pengar att vabba, eller att vara sjukskriven för den delen, så skulle det sannolikt kosta samhället ännu mer att skicka sjuka barn till dagis eller att gå sjuk till jobbet. Snacka om smittspridning...


    Sen om ett barn blir allvarligt sjukt eller måste läggas in på sjukhus så gäller andra regler. Vilka har jag tack och lov inte behövt sätta mig in i..... 

    Är oerhört glad att sonen lyckades pricka vattkopporna under semestern dock
  • Anonym (vad fan är meningen??)

    Nomadelle, jag håller med dig 100%. 

Svar på tråden vabba EN dag!?! Jävla skitsystem!