Nu gör vi en* SLADDIS*

Hej är en tjej på 30 år i sommar, har 4 fina barn sen innan. nu börjar de bli stora och minstingen börjar skolan till hösten. har hela tiden sagt att jag är färdig och absolut inte vill ha någon mer, men nu har det smugit sig dit en längtan efter en liten till. fick alla mina barn väldigt tätt och skulle tycka det var mysigt med "bara" en liten denna gången.

så just nu sitter jag och jämför fördelar nackdelar. ifall jag ska eller inte. En klar nackdel är att de andra i syskonkullen står varandra så otroligt nära och att *lillen* skulle bli utanför och inte känna samma gemenskap som de andra har

samtidigt är min minsting (fyller 6år i höst) min bebis och vi står varandra väldigt nära vill ju inte att han ska känna sig bortskuffad och att det blir massa svartsjuka :-/ och vill jag ens börja om med alla vaknätter... osv

dessutom är pappan till barnen helt med på tåget och vill gärna ha en liten till, men

hur gick det till när ni bestämde er för en sladdis och hur gick era tankegångar?

kram och förlåt att jag "kapar" tråden lite

Så jobbigt när mensen blir oregelbunden! Jag fick min mens inatt, 4 dagar efter bim. Hoppades så på att jag var gravid men nu får vi satsa på att maj blir vår månad som vi plussar.

Beklagar missfallet :(

Hur gamla är era äldre barn? Vi har 2 tjejer som är 8 och 10 år.

Hej är en tjej på 30 år i sommar, har 4 fina barn sen innan. nu börjar de bli stora och minstingen börjar skolan till hösten. har hela tiden sagt att jag är färdig och absolut inte vill ha någon mer, men nu har det smugit sig dit en längtan efter en liten till. fick alla mina barn väldigt tätt och skulle tycka det var mysigt med "bara" en liten denna gången.

så just nu sitter jag och jämför fördelar nackdelar. ifall jag ska eller inte. En klar nackdel är att de andra i syskonkullen står varandra så otroligt nära och att *lillen* skulle bli utanför och inte känna samma gemenskap som de andra har

samtidigt är min minsting (fyller 6år i höst) min bebis och vi står varandra väldigt nära vill ju inte att han ska känna sig bortskuffad och att det blir massa svartsjuka :-/ och vill jag ens börja om med alla vaknätter... osv

dessutom är pappan till barnen helt med på tåget och vill gärna ha en liten till, men

hur gick det till när ni bestämde er för en sladdis och hur gick era tankegångar?

kram och förlåt att jag "kapar" tråden lite

Jag är 34 år i år och min dotter är nio år i år. Jag var helt införstådd med att det bara blev ett barn då jag valde att inte fortsätta förhållandet med hennes pappa. Jag var själv i fem år och trivdes bra med det. Inga fler karlar! Men idag är jag gift med den stora kärleken och han vill gärna ha barn. Jag tvekade till att börja om igen. Eftersom det bara varit jag och dottern innan, och jag har precis börjat känna av något som andra tydligen kallar för egentid (nu är kompisar viktigare än mamma), var jag inte så värst sugen på att bli bunden igen. Men så kom dottern och sa att hon hoppades att hon skulle få syskon nu när mamma inte var själv längre, och då tänkte jag bara "ja varför inte". Jag är ju inte själv den här gången. Så vi började försöka men tyvärr slutade det i missfall i januari. Vi hoppade över mars och nu tar vi nya tag!

Hej!

Kan jag hoppa in här? Denna tråd passar mig perfekt. Är snart 34, har två barn som är 6 och 9 i år. Jag och maken har väntat flera år på att skaffa trean pga av mina studier och flytt. Han har även känt sig nöjd med två barn, men inte jag.. Nu har vi senaste tiden pratat om trean och även barnen pratar mkt om ett syskon. Så min man har också börjat längta! Han frågade igår varför jag inte slutat med p-piller om vi ska försöka nu med trean! Helt underbart när man längtat så länge!

Sista mens blir i slutet av april så första försöket i mitten av maj, lagom till vår bröllopsdag!