BF december 2015 :-)

Jag känner för övrigt också igen mig i det här med att jag vet "hur tjejer fungerar", som om det egentligen vore någon skillnad? Herregud, det är ju en individ och inte en snippa eller snopp vi väntar. ;) Men som jag skrev, det är så svårt att tänka klart och rationellt.

Hej

Jag är ny i tråden, väntar mitt tredje barn i december.

Känner att jag måste ge mig in i diskussionen om att få en pojke eller flicka.

Jag fick en flicka först gången och när jag väntade andra så ville jag verkligen ha en till flicka, jag kunde inte tänka mig att ha en pojke, fick ångest när jag tänkte på att det faktiskt kunde ligga en lite grabb i magen.

Och det visade sig att andra barnen var en pojk ( kollade inte på rul utan fick veta kön när han föddes) med det var verkligen kärlek vid första ögonkastet, jag knöt an till honom direkt och på ett sätt som jag inte gjorde med min dotter.

Välkommen! Och tack för att du delade med dig av din erfarenhet, det är exakt sånt som iaf jag behöver höra för att blicka framåt.

Vi fick ju reda på könet vid RUL, och det var riktigt jobbigt. Så många känslor, bla dåligt samvete. Det känns dock bättre för varje dag som går. Och ju fler fina historier som din som jag får höra. :)

Helt ärligt kan jag inte förstå varför man har större problem med ett visst kön. Kan tycka att säger man att man helst vill ha ett visst kön och har svårt att ta sig till när de visar sig att de är fel kön på ultraljud så blir jag lite irreterad. För finns så många som kämpar med att bli gravida. Själv kämpade vi i 14 månader efter vårt missfall. Ska man inte vara glad och överlycklig att man får vara en mamma? Vi har inte kollat kön för vi är överlyckliga över att vi har en bebis i magen och ska få bli föräldrar. Alltid känt att de som säger att de vill ha ett visst kön och helst inte det andra inte ska inte få äran att bli föräldrar. För allt handlar om uppfostran.

Vad skönt att fler känner så här!
Jag har en flicka sedan tidigare och väntar nu en pojke, är i vecka 22 och har vetat könet sedan vecka 12 pga att vi gjorde NIPT-test (DNA-koll) för att kolla lite annat, man kunde då välja om man ville veta könet som en liten bonus.

Har tidigare känt att det vore fantastiskt att få en liten pojke men nu känner jag mig mest förvirrad-superglad är jag men...många tankar, ser mig som flickmamma ju...

Så känner uppenbarligen du ja. Inte alla andra. Och tyvärr delar inte jag din uppfattning om att det enbart (i första hand ja, men inte enbart) är vi föräldrar som uppfostrar och präglar våra barn, i så fall hade jag inte varit det minsta orolig.

Skönt att inte vara ensam med dessa tankar! Hur känns det nu? Har du hunnit anpassa dig lite mer med tanke på att har gått ganska många veckor?

Jag har 3 flickor sen innan och nu väntar vi vår efterlängtade kille. Jag har alltid sett mig som en killmamna men har fått tre underbara tjejer men i fredags när vi hade Rul så visade det sig att vi väntar en kille. Har aldrig gråtit så mkt över en graviditet. Nu kommer våran familj vara komplett

Gud vad roligt! Grattis!

Vi tog inte reda på kön i rul för jag är mer rädd för risken av fel info på rul. För vissa har fått veta att dem väntar en flicka el pojke och så är bebis av andra könet när den kommit ut. Kan inte ens föreställa mig den situationen att jag förberett mig på en flicka så kmr en pojke eller tvärtom. Därför tog vi inte reda på könet, men självklart är vi nyfikna och pratar om det nästan varje dag. :)

Eftersom dethär blir vår första så kan jag inte dela med mig av egna erfarenheter kring diskussionen om könet på kommande syskon. Samtidigt kan jag föreställa mig den jobbiga sitsen ni är i. Jag tror inte heller det så svart och vitt som marrann tycker. Självklart är det alltid viktigast för alla blivande färäldrar att barnet är friskt men vem har inte föreställt sig hur sin familj kommer se ut i framtiden?