Seven Costanza skrev 2016-01-25 15:08:11 följande:
Tack för att du tänker på mig! Jag mår bra psykiskt nu men har fortfarande ont efter infektionen. Ska på nytt klinikbesök idag angående det.
Nej vi har inte bestämt något definitivt om fler barn men första känslan var ju att det här gör jag aldrig om. Vi hade nämligen tänkt försöka få två barn tätt medan vi är här (delvis för att båda skulle få dubbelt medborgarskap så det skulle bli "rättvist") men så blir det kanske inte för jag vet inte hur jag skulle fixa det om det blir lika dåligt igen. Vi avvaktar till sommaren. Jag tror tyvärr inte att här finns någon svensk professionell att prata med, inte som täcks av min försäkring i alla fall, men om vi väntar med syskonbeslut tills vi kommit hem så kanske jag pratar med någon i Sverige. Allt kändes dock mycket bättre när jag hade berättat allt för mamma och verkligen fått fulgråta och få höra att det var jävligt synd om mig

.
Jag ska ringa idag om journalen så hoppas jag att jag får ut den, det verkade inte självklart att man fick det.
Kan inte ditt stackars snitt få läka!!! Hoppas det går bra på kliniken och att du får ut journalen (varför får man inte ut dessa?!)
Det är väldigt läkande att fulgråta och framför till mamma :) Och det är väldigt synd om dig! DÅ förstår jag brådskan med att ska barn tätt lite bättre, men än på ett par månader är det ju inte aktuellt, du måste ju i vart fall läka ordentligt först. Risken att du råkar ut för samma sak en gång till lär ju vara minimal men jag förstår skräcken...
HAde ni hittat någon svensk kyrka eller förening eller liknande? hör med dem där om det inte finns någon som jobbar som läkare och är svensk?