-
Många har sagt detsamma, att hade hon inte sett hade hon nog inte sagt ngt. Men så får man höra alla historier om att det kom ut en pojk ändå. Ja, och det är nog det jag är lite rädd för att dem blir lite bittra om man frågarMeEmmA skrev 2015-11-23 21:08:24 följande:Om de jag sagt att det är en flicka så är det säkert det, till mig sa dom ju inget på Rul. Märkte att det inte var jättepopulärt att jag frågade nu, blev en lite ansträngd stund kändes det som. Förstår ju också att det inte var därför jag var där, men samtidigt sa jag "om du ser vad det är, kan du säga det då?". Frågade såklart i samma veva som jag visste att hon var nära könet :)
men samtidigt är dem säkert vana att få frågan också.
-
Oj, men usch vad otäckt med svimningarna. Vet inte alls vad det kan bero på, men vet attCarolinaH skrev 2015-11-23 22:49:14 följande:Var på vanlig kontroll hos BM i dag. Tog upp att jag haft väldigt ont i högra revbenen ett bra tag nu och att jag upplever att jag får svårt att andas. Och att jag sedan i torsdags svimmat tre gånger av att jag inte får luft.
Det blev en väldans fart på henne. Extra prover togs, hon diskuterade fram och tillbaka med läkaren. Det slutade med att jag ska åka till förlossningen i morgon. Och minsta lilla känning ska jag åka in akut.
Fick inte veta alls vad som kommer att ske i morgon. Kan inte riktigt låta bli att bli väldigt nervös och lite orolig. Är bara i 33+1 just nu. Bf 9/1. Hoppas på att bebisen får stanna så länge som möjligt i alla fall.
Smärta vid höger revbensbåge kan kopplas till havandeskapsförgiftning, men oftast då i samband med huvudvärk eller andra symtom. Men svimningar kanske också kan vara ett symtom på det.
Men väldigt skönt att dem tar allt sånt där på allvar och håller koll på dig. Håller tummarna för dig idag att allt är bra och att du får bra hjälp. -
Känner precis likadant. Och det är där jag känner att jag blir orolig över min reaktion om det skulle visa sig vara en pojk. Och jag hade nog hellre fått veta det nu så man får en chans att ställa om isåfall, hur man än skriver så låter det som att en pojk inte vore välkommen men det är ju absolut inte så jag menar, men har man ställt in sig på ngt så blir det ju en chock. För och nackdelar med att veta kön innan om det skulle visa sig inte stämma.minahjärtan0609 skrev 2015-11-24 08:19:57 följande:Precis så har jag börjat tänka. Herregud, tänk om det inte blir en flicka! Hon har ju redan ett namn
Självklart är en pojk lika välkommen, behöver väl inte skriva det, men jag är så inställd på en flicka nu att det kan bli svårt att ställa om. -
Visst är det bra att han tar alla chanser han får till att knyta kontakter och visa sina kunskaper på arb.marknanden. Så jag förstår din tanke med att han bör jobba så mkt han får chansen till samtidigt som det blir tuffare ekonomiskt också. Man vill ju som du säger kunna lägga fokus på familjen och vilket som känns bäst. Och sen vill man ju såklart kunna njuta av sin ledighet utan att behöva känna pressen att gå tillbaka så fort som möjligt.qatteriin skrev 2015-11-24 06:27:38 följande:Jag vet inte hur vi ska göra med föräldraledigheten och det plågar mig lite... Jag vill ju gärna helamma och ha möjlighet att amma så länge det behövs när vi kör matintroduktion som vi gjorde med Axel, men samtidigt är det ju mer ekonomiskt om jag börjar jobba tidigt och maken är hemma. Men så länge han inte har fast jobb så känns det som att han måste jobba så mycket som han får chansen, för att skapa bättre möjligheter att få fast. Så vi får se hur vi gör, jag har sagt att jag blir hemma ett år till chefen men hon blir bara glad om jag kommer tillbaka tidigare. Deltid skulle ju kunna vara en möjlighet. Men det stör mig att inte bara kunna fokusera på bebisens och familjens behov och önskemål i det här fallet!
Ja det är nog så, just okontrollerbarheten som spelar in. Haha sen skulle jag vilja göra som med sonen, hans första body hade ju hans namn tryckt frampå och det går ju inte om vi inte vet namn!
Vi har inte diskuterat ledigheten alls faktiskt. Det är nästan självskrivet att jag kommer vara hemma den mesta tiden, iallafall helt till bebis är året. Dels för att mannen har ett jobb han trivs med nu, och jag har ett jag inte trivs med, slippa kvällar och helger och jag får samtidigt tid att kunna ta mig vidare kanske. Tror inte mannen skulle trivas att gå hemma en längre tid heller och jag är gärna hemma länge också då det blir sista barnet för oss. -
Det var likadant på det dagiset som mina barn gick på, dem sov ute. Nu hade vi aldrig det problemet med vagn för den store hade slutat sova i vagn när den lille började dagis men jag kan aldrig tänka mig att det är eran skyldighet att stå för en vagn för att barnet ska kunna sova på dagis. Har svårt att tänka mig att kommunen kan "kräva" det. För då skulle ju dem andra barnen som har "lånevagn" inte fått ha det heller.Hame skrev 2015-11-24 08:59:22 följande:En liten undring till er som också har äldre syskon på dagis.
Min son (snart 3 år) brukar sova middag i sin vagn på dagis. Hemma har han aldrig gjort det utan sover i sin säng, ibland sover han inte alls längre. Nu kommer vi ju att behöva vagnen till den lilla bebisen och har inte så stor lust att köpa en ny vagn. Troligtvis sover han ju snart inte längre på dagis heller. Dagis har en del lånevagnar men de är redan "upptagna" av andra barn. Är det vår skyldighet att stå för liggplats till vårt barn eller är det upp till dagis att fixa det?
-
Ja, absolut det gör vi.amalie79 skrev 2015-11-24 10:02:13 följande:Ja men då väljer ni ju det som passar er båda bäst = alla vinner på det , barnen, du och mannen!
Vi har ju båda ett jobb vi trivs på, ingen av oss har någonsin tänkt oss någon lång föräldraledighet plus att vi tjänar ganska lika, jag 1500 mer, men han har från sitt arbete extra 10% i ett antal dagar om han är föräldraledig.
Det enda är att han bryr sig för mycket om vad andra skulle tänka och tycka om hur vi delar upp det. Trodde han var modernare än så och det sa jag till honom, men tydligen inte. Funderar på om hans mamma sagt något till honom som han inte riktigt vill berätta för mig :)
Och jag tycker ni gör helrätt som delar upp ledigheten så som ni tänkt. Har man två bra jobb och ingen är den personen som vill vara hemma länge så gör ni ju helt rätt. Jag förstår inte varför andra människor ska tycka och tänka så mkt om hur andra lägger upp sin ledighet. Alla familjer är ju olika och om ngn ska må dåligt över att känna press att gå hemma länge med sitt barn är det väl knappast en situation som gynnar varken barnet eller familjen. Nej, jag tycker ni gör helrätt.
Det finns säkert dem som tycker att min man borde vara hemma och ta sitt ansvar och plocka ut sina dagar men jag tänker inte tvinga honom att vara hemma för han tar ut sin ledighet som det passar oss och sen tar han minst lika stort ansvar för barnen och diverse när han kommer hem från jobbet. Tycker staten och försäkringskassan ska släppa på detta med att man måste ta ut si och så mkt, ingen familj gynnas av tvång, det bästa vore om man kunde få anpassa ledigheten mer efter behoven man har i respektive familj. Och att ngn pappa ska gynnas eller hyllas lite extra för att han tar ut sin ledighet tycker jag är fel. Oj, nu svävade jag nog iväg lite. Haha!! -
Mirakelspektakel - usch, lider med dig. Det är jättejobbigt när man känner att man är helt ensam.
Min man var väldigt delaktig i allting med första, sådär med andra och nu typ ingenting. Haha. Vet att han längtar lika mkt som jag efter den lille för han säger det ofta och pratar gärna om bebisen å sådär men han är aldrig med på bm-besök, all shopping har jag gjort själv (och det gör mig inget, för då kan jag köpa det jag tycker om
), vagnen var han med och bestämde. Han var med på kub-ultraljudet men inte rul för det var svårt att få ledigt. Hade mkt blödningar i början och vid sista blödningen i v 20 så sa jag inget, jag åkte till gyn själv och efter besöket ringde jag till mannen på jobbet. Han hade bara blivit jätteorolig och rädd och det blir bara jobbigt när han har 1 dryg timme hem. Låter väl också som jag har världens mest ointresserade make som varken följer med till bm eller är hemma halva tiden med barnet
men han tar enormt ansvar för barnen den tiden han är hemma och när barnet är fött.
Sen ska du veta att jag får mina hormonbryt ibland här hemma och skriker att han inte bryr sig och gråter och har mig. Man är ju alltid lite extra känslig som gravid.
Men prata med din sambo/man och berätta om dina känslor. -
Hame - nej, jag tycker det borde vara lika även om det är privat. Skulle det vara ett krav att man ordnar med sovvagn så ska ju den informationen tydligt framgå när man får platsen och då ska det ju gälla alla och inte bara några. Prata med dem, dem måste väl kunna vara lite tillmötesgående? Är det liggläge i sulkyn? När vi fick yngsta sonen tog vi hem kombivagnen från dagis och äldsta sonen fick istället ha sulkyn som sovvagn. Den hade dock bara viloläge inte fullt liggläge men det funkade kanon med den.
-
Började packa bb-väskan nu men jösses det blir ju en hel bag. Och då känns det som jag ändå hållt mig till nödvändiga saker. Men tofflor äger jag inga så vad jag ska ha på fötterna efteråt vet jag inte.
-
Förresten har läst att många tagit med sig amningskudde och babynest till bb, kommer ni göra det? Man kan ju iofs slänga in det i bilen och hämta senare om det skulle vara så att man vill ha det. Kommer ni packa allt i en väska eller dela upp det viktigaste i en och sen resten i en annan och ha kvar i bilen tills grejerna behövs? Tidigare ggr har vi ju fått stanna som längst i nästan 2 veckor så då behövs ju en del. Men va sjutton. Vi har ju inte jättelångt så i värsta fall får ju mannen åka hem och hämta det som saknas. Kontrollfreak eller?