Inlägg från: WiMe06 |Visa alla inlägg
  • WiMe06

    BF Januari 2016 :)

    mirakelspektakel skrev 2015-11-27 13:40:02 följande:
    Aha, andra rutiner där med, jag ringer iförsta hand min BM, andra hand MVC och i sista hand förlossningen (om det inte är akut vill säga.
    Sådär fungerar det där jag går också, såå segt!
  • WiMe06
    himw skrev 2015-11-27 14:51:25 följande:
    Kände du att rörelserna förändrades från ena dagen till den andra? För exakt som du beskriver det känner jag med- har nog missat ditt inlägg om detta- varit sån fart i tråden de senaste dagarna :)
    Ja, dem fick liksom en annan kraft rörelserna. Dem känns liksom mindre kraftfulla men det är fortfarande lika mkt. Tänkte inte på det så mkt på det förrän igår egentligen när jag varit på tul och läkaren frågade om rörelserna. Jag hade ju en känsla av att bebisen vänt sig neråt men inte att den skulle ligga så långt ner i bäckenet som den verkar göra.
  • WiMe06
    minahjärtan0609 skrev 2015-11-27 15:01:30 följande:

    Oj va många sidor det var att läsa ikapp, härligt med en sån aktiv tråd!

    Jag har jobbat i två dagar. Det har gått bra men oj va slut jag är nu. Tänker att jag ska härda ut en vecka till sen tror jag att jag sjukskriver mig de sista två innan lovet. Frågan är bara var jag lättast får ett läkarintyg? Är det på vårdcentralen eller på mvc? Det sjuka är att folk blir sjukskrivna till höger och vänster men är man gravid så förväntas man jobba på, man är sååååå duktig om man jobbar till veckan innan man ska föda. Jag har hört det jättemycket det senaste. Jättemånga bara måste tala om hur bra de mådde när de var gravida och hur länge de jobbade. Någon jobbade till dagen innan förlosdning och oj va duktig hon var. Känns som ett hån mot mig som kämpar.


    Strunta i alla dem som verkar "duktiga", det är väl inte duktigt att sträva på om man inte mår bra. Det är bara så onödigt att alla ska hålla på att jämföra. Nej, tänk på dig själv och bebis i första hand, det är det viktigaste.
    Vet inte hur det är där du bor men där jag bor har dem flesta jag känner blivit sjukskrivna genom läkaren på mvc.
    Kramar till dig.
  • WiMe06
    minahjärtan0609 skrev 2015-11-27 15:19:36 följande:
    Tack. Jo egentligen könner jag att jag skiter i det men man blir ju lite extra känslig när man är gravid....
    Jag förstår vad du menar. Det är ju inte roligt att höra sådana saker när man försöker kämpa på, det är ju inte så att man väljer hur man mår och hur en graviditet fortlöper.
  • WiMe06
    Killerhillary skrev 2015-11-27 20:10:32 följande:
    Hej alla ni fina mammor eller moms-2-be,

    Jag har följt denna tråd väldigt länge men bara på avstånd. Nu känner jag dock att jag skulle vara tacksam över att kanske få ett råd eller utbyta någon tanke med er kloka. 

    Jag väntar nr 2, varit jättesvår att få till med fyra förlorade foster, ett antal IVF's och skrämselhicka i början av denna graviditet när nackspalten var för bred - moderkaksprov och alla ultraljud har dock varit bra allihop så de tror att bebisen är frisk. 

    Lång historia kort: Jag var på TUL hos specialistmödravården igår, och det visade sig att bebisen ligger på +22%. Holy moly. Väger 2.8 kg nu, i vecka 33, och kommer bli riktigt stor :(. De gör glukosbelastning för graviditetsdiabetes på tisdag nästa vecka, alla glukosvärden hittills har legat bra. Jag är normalviktig (åt det smalare hållet) och har tränat medelmycket under graviditeten tills foglossningen sade stopp, och min son var -10% vid sitt TUL och vägde fullgången 3350 g. 

    Jag har redan tidigare - med tanke på allt som varit - haft en stor skräck att barnet ska dö under förlossningen, eller drabbas av syrebrist och bli hjärnskadad. Även förra graviditeten var jag rädd för den saken, och gick då hos Auroramottagningen. 

    Nu vet jag inte hur jag ska göra. Ska jag "gråta mig till" ett kejsarsnitt eller ska jag bara gilla läget och sikta på att föda vaginalt? Jag vet inte om jag kan lita på att min kropp kan få ur sig en heffaklump, och jag vet inte om jag klarar att gå igenom en förlossning där jag inte litar på min egen förmåga. Om ni förstår vad jag menar. Och tänk om jag går två veckor över tiden? Då är jag uppe kring 5 kg :(. Sedan säger en del "jamen det är minsann lika lätt att föda stor som liten" etc. Men jag vet ju att risken för vissa komplikationer (ex skulderdystoki, när de fastnar med axeln - ett farligt felläge) ökar med jättebebis.

    Men utsätter jag mig och barnet för en onödig risk med ett kejsarsnitt? 

    Vet inte hur jag ska tänka. 

    Hjälp!
    Hej och välkommen hit.
    Grattis till den efterlängtade graviditeten.
    Det måste vara jobbigt för dig att bära omkring på dessa tankar. Jag tycker verkligen att du borde kontakta din bm eller ngn som kan hjälpa dig att få gå på nya aurorasamtal så du får berätta för dem hur du känner och att du är rädd. Tycker inte att det är att "gråta sig till" ett kejsarsnitt i din situation. För som du själv säger att du har svårt att lita på din egen förmåga kan ju påverka när du väl kommer till förlossningen. Så tveka inte att ta upp detta med ngn, du har en god anledning till det.

    En nära vän till mig gjorde tul med sin pojk som nu är 8 månader gammal. Det visade sig på tulet att han var stor så läkarna tog då beslut om att sätta igång förlossningen, dem tyckte inte det fanns ngn anledning att han skulle ligga kvar i magen tiden ut, så två veckor innan bf födde hon en pojke på nästan 4700 gr, det gick jättebra allting. Så skulle det vara så att er bebis fortsätter växa väldigt mkt tror jag dem kan ta beslut om att antingen sätta igång förlossningen tidigare eller göra kejsarsnitt. Men för din egen skull tycker jag att du borde gå på aurorasamtal den här ggn också så du åtminstone får möjlighet att ventilera dina tankar, för det är inte bra att gå och vara så rädd för förlossningen som du verkar vara. Styrkekramar till dig och lycka till!
  • WiMe06
    CarolinaH skrev 2015-11-27 23:30:24 följande:

    Tror tyvärr att bebisen definitivt vänt på sig igen. Får näst intill panik. Får ju ingen luft. Om ni tänker er att ni har en bh på er som krymper, krymper och krymper i själva omfånget. Typ snörper ihop hela bröstkorgen. Ungefär så är det. Det är oftast okej på morgonen men lagom till lunch börjar det igen. Och håller i sig till typ 2-3 på natten.


    Usch bad jobbigt för dig, jag vet precis hur det känns, hade så med första, fick ingen luft hur jag än gjorde. Och sen kom hf på det och då var det som ngn drog ett skärp under brösten ungefär och det gjorde så fruktansvärt ont.
    Sa dem att du skulle höra av dig igen om det kom tillbaka eller sådär? För du ska ju inte behöva ha det som det var innan när du svimmade.
  • WiMe06
    Eleonor01 skrev 2015-11-28 16:04:58 följande:

    Jag har så svårt att göra saker i normalt tempo!!! Jag ska helst göra allt samtidigt.... Dagen började m styck satte upp julgranen, en sväng m dammsugaren, åkte å handlade, åkte sedan till min mormor å putsade hennes fönster, hem å lagade lunch till familjen. Gjorde lussekatter å saffrans biscotti m sonen, dammsög igen.... Plockade in tvätt, startade ny maskin, bäddade rent i våra sängar å snart dax att göra kvällsmaten..... Landade i fem minuter på soffan m en nybakad lussekatt... Nu försöker lillan i magen klättra ut genom bukväggen.... Ja ja du ska få sova snart, jag ska lugna mig snart....

    Glömde.... Vi har ju även pyntat m tomtar å ljus i huset....

    En helt vanlig dag för mig....


    Herregud männska!! Det där hade jag aldrig orkat, när jag började pynta orkade jag vardagsrummet sen sa kroppen ifrån kan jag lova, så fick ta resten dagen efter. Iofs har jag hållt igång hela dagen med, satte mig i soffan först nu, men det där tempot hade tagit knäcken på både mig och bebis.
  • WiMe06
    Seven Costanza skrev 2015-11-28 19:46:29 följande:

    Jag kan säga att det låter jätteduktigt med julpyssel etc men själv kommer vi ta det rätt lugnt med sådant den här julen. Har ju inga befintliga barn som blir lidande av uteblivet julstök. Vi har ju hört så mycket om det här med Black Friday Sale här i USA så vi gav oss ut igår för att kolla läget, dock inte i ottan för vi hade inget större behov av något specifikt så vi ville inte trängas med galningarna som campar utanför affärerna . Vi orkade gå i EN affär för trots att jag gick i normal promenadtakt inne i afffären fick jag plötsligt strålande smärta från underlivet upp i magen, jätteont gjorde det. Försvann när jag satte mig ner men kom tillbaka ett antal gånger när jag rörde mig... Så det var ju bara att göra klart inköpen i den affären och sedan gå hem och vila.

    Blev dock SÅ nöjd för jag köpte en superbekväm grå gravidklänning, en mönstrad kjol som passar nu men som inte är gravidkjol så om jag vill kan jag sy in den senare (köpte större storlek), en gosig stor kofta och ÄNTLIGEN en stor weekendbag som jag kan ha till BB. Känns som en stor lättnad att ha köpt den så jag kan börja packa snart .

    Vi har fortfarande inte köpt spjälsäng så det måste vi hitta någonstans. Jag har gärna haft bebisen i sängen men vi har bara 160-säng och jag vet inte om bebisen får plats. Känns som ett dyrare projekt att köpa större säng än att köpa en spjälsäng. Vi fick den här sängen gratis nämligen och vill köpa så lite som möjligt här i USA för vi kommer ju inte ta det med oss tillbaka.

    Hur ska ni andra göra, ha bebisen i er säng eller i spjälsäng?


    Vad roligt med lite shopping men jobbigt med smärtan. Jag klarar inte heller av längre shoppingstunder nu, jag är glad jag hann med ullared innan det kom

    Jag har köpt en begagnad spjälsäng på blocket för 150:- med spjälskydd, ny madrass, oanvänt lakan och madrasskydd. Har målat om den vit för den var inte den snyggaste, haha. Tänkte ha den bredvid min säng utan ena sängsidan så det blir som en såndär Bedside crib.
  • WiMe06
    Defeateris skrev 2015-11-28 23:25:25 följande:



    Såg att det var fler som virkade här inne.. Den här lilla krabaten gjorde jag idag..

    I övrigt går vi mest och väntar på lilltjejen här hemma, två månader kvar idag. Ytterst livlig liten tjej är det vi väntar i alla fall, här är det nog knappt 10 gånger per dag det är stilla snarare..=)

    För mig är dock det värsta just nu min RLS som blir så otroligt mycket värre när jag är gravid. Hopplöst att sova. I kombination med en son som just nu är i någon fas där han vaknar jätteledsen på nätterna blir det inte så många timmars sömn direkt. Men ja, har troligen bara en vecka kvar att jobba, sen blir det graviditetspenning för min del. Mentalt jobbigt men fysiskt skönt. Har dessutom fått till stånd att sonen ska få vara på dagis fem timmar per dag fram till BF, det tror jag är nyttigt för oss båda..


    Men gud så fin. Jag testade för första ggn igår att hålla i en virknål och få till luftmaskor och fasta maskor, haha. Gick väl sådär kan jag säga, för det första var nog garnet för tjockt för min nål och det var lite krångligt att få till hur jag skulle håla nålen och garntråden.
  • WiMe06

    På tal om rörelser igen, den lille krabaten har verkligen värsta akrobatiklektionen ikväll. Ett par ggr har det huggt till ordentligt så jag utbrist aj, och jag har känt av det väldigt långt ner också. Är det för fler det gör riktigt ont när den lille rör sig ibland?

Svar på tråden BF Januari 2016 :)