Svärmor förstör vår relation!!! HJÄLP

Svärmor kanske inte har en aning om att det hon gör är fel? Vågar ingen säga ifrån till henne så lär hon ju inte en dag vakna upp och ändra på sig.

I detta läget är det din sambo som tillåter henne att göra det hon nu gör emot er. Så ta ett snack med honom om saken.
Tar han inte tag i problemet så får du överväga vad som känns bäst. Att ha det såhär eller att tacka för dig och be honom flytta hem till mamma istället.

Läste lite på den där sidan, hon har alla dragen för den där personlighetsstörningen. Kan dom ändras om man pratar med dom eller är det kört?

varför säger inte din man ifrån?
tycker han inte att hon beter sig illa? isf hade jag lämnat.

När jag läste beskrivningen lät det precis som min sons farmor (och hans far ) och jag tror inte du kan prata med henne, det kommer bara förvärra situationen.
Möjligen ska du skriva ett brev till din man om du är rädd för att ta diskussionen med honom. Säg att du mår så dåligt av situationen att du funderar på att lämna honom. Han kommer förmodligen inte kunna stå upp emot sin mamma, MEN ni kanske kan komma överens om att jobba runt henne. Träffa henne så lite som möjligt, din man kan ta med sig barnen och hälsa på henne då och då. Planera bröllop utan henne!

Mitt ex vägrade acceptera att jag hade problem med hans mamma, eftersom han ansåg det vara omöjligt då hon är ofelbar. Det är inte för att han är svag, det är för att han är extremt hunsad sen födseln.
Nu berättar sonen att exet börjat få problem med sin mamma, men till mig säger han att det är sonen som bråkar och han bara hjälper sonen
Sonen: Farmor får inte följa med oss på semester nästa gång för då får jag och pappa inte prata med varandra.
Pappan: Sonen trotsar mot farmor så det är nog bättre att vi åker själva nästa gång.

Jo det tycker han men vet inte varför han inte säger ifrån :( 

Vet han om att du inte orkar mer? Vad gör han åt det?

Kanske kan ni gå i parterapi för att kommunicera, både med varann och svärmor.

Fira jul själva, sluta bjud hem henne. Uteslut henne ur era liv och ryt ifrån kvinna.

Han vågar väl inte helt enkelt. Han vill inte såra sin mamma, men nu är han en vuxen man och måste stå för sina egna åsikter. Kan han prata med sin pappa istället?

Oj vad jag känner igen mig. tyvärr.
Jag har varit på väg att lämna min man ett flertal gånger pga svärmor.
Vad som hindrar mig?
Jo, jag vet att mina barn då kommer att uppfostras av min "kära" svärmor halva tiden.
Till min man har hon sagt att det är inget att oroa sig för om vi skulle gå isär för då flyttar hon in och tar hand om dem (och det kommer hon givetvis att göra)
Till mig (då nyförlöst) sa hon att skulle jag dö så hoppas hon på att hon då är tillräkligt ung för att ta barnet.
Så nej, om jag stannar har jag i alla fall lite koll på tanten och vad hon hittar på med mina barn.
Att maken är en hunsad mes har jag för länge sedan bara fått acceptera.
Han är oförmögen att säga emot sin mamma oavsett vad det gäller.
Hans försvar är att han mår dåligt då.
Grälen har varit oändliga men någon stake har han fortfarande inte fått.
Så semestern skall tillbringas med svärföräldrarnai en sommarstuga med utedass alt att svärföräldrarna följer med oss på resa. Annars blir de ju sårade.
Att jag stannar hemma från sommarstugan är inget allternativ då det struntas i  normal säkerhet.
Tex, kan man köra till ICAn med två små barn utan bilbarnstol för det är en så kort sträcka.
Flytvästar är ju bara otympliga för små barn och farmor (ej farfar) kan ju faktiskt simma och dessutom är det grunt vid bryggan där barnen får leka själva..
Och värst: Sonens diabetes är ju inget att bry sig om enl svärmor som fortsätter att försöka proppa i honom godis, och hans mattider som är så viktiga att följa pga blodsockernivån ignoreras, nej saft och bulle är ingen bra lunch för en diabetiker kl 2 på em. Men det är enl svärmor jag som överdriver och är en elak svärdotter vilket hela släkten har fått höra.

Ja, ljuset är tänt hos svärmor men hönsen är INTE hemma.

Och barnens pappa som är en i vanliga fall normal person jamsar bara med tom när det gäller hans egna barns säkerhet.

Just nu är jag väldigt förbannad på maken.
Vi hittade efter lång tids letande ett hus som vi ville ha.
Maken berättar för svärmor som givetvis var negativ till huset som vi älskade..
Kan ni gissa vad maken gör?

Men hur kan en människa säga så? Tänkte på det där om att du dör eller om ni går isär så tar hon hand om barnen. Det jag tycker är så jobbigt är att det tar så mycket energi ifrån en :( Jag har en klump i magen varje gång det ringer på dörren eller när telefonen ringer och när vi närmar oss kalas så önskar jag att någon i familjen ska bli sjuk så vi har en anledning att fira personerna själva efter när svärmor inte är med. Vad hände med huset? Jag hoppas verkligen ni köper huset ändå!! Min man är medveten och tycker det är lika jobbigt med svärmor, om han inte hade varit det hade jag aldrig stått ut. Så tycker du är jätte stark som klarar det!