• Anonym (Vem?)

    Vems är problemet?

    Här på FL kan man ofta läsa om par med osynk i sexlivet. Den ena vill mer än den andra. Den ena vill och den andra vill inte alls.

    Här på FL är det oftast den som vill mer som lyfter frågan, men vems är problemet. 

    Hur många anser att sex skall finnas i ett förhållande för att det skall anses som ett kärleksförhållande? Visst, om man har sex en gång per år så har man sex. Visst är det så. 

    Den som inte har lust känner sig ofta trängd och otillräcklig, och anser att partnern inte tänker på annat än sex. Den kanske tycker att sex inte är särskilt viktigt och anser sig ha sin fulla rätt att säga nej. 

    Den som har lust känner sig frustrerad, oälskad, värdelös, osv. Den känner att de egna behoven har väldigt lite prioritet i förhållandet. 

    Kan ni inte fritt berätta er syn på vem som har problem (om man får uttrycka sig så)?

    Visst har båda problem. Men om lusten sviker för den ena så innebär det att båda har problem. Skall då den med lust trycka bort sin lust eller skall den utan lust försöka få tillbaka lusten?

    Det skulle vara intressant att se hur ni ser på saken.

  • Svar på tråden Vems är problemet?
  • Tom Araya
    Anonym (Q) skrev 2015-06-26 00:23:36 följande:
    Kroppslig närhet däremot skulle jag nog inte klara mig utan. Då kan det förstås bli besvikelse/irritation om den andre - som många män gör(?) sätter likhetstecken mellan kroppskontakt och sex.
    Hur många gånger har man inte hört om hur kroppslig närhet upplevs som sexuella inviter, inte minst från kvinnor som saknar lust och då inte är välkommet.
    Jag tror inte för en sekund att det är typiskt just för män att sätta likhetstecken mellan kroppskontakt och sex. Däremot kan man tappa lusten till kroppskontakt med någon som nekar en sex, vilket inte är märkligare än att tappa lusten till sex.
  • Anonym (Vem?)
    Tom Araya skrev 2015-06-26 00:33:54 följande:
    Hur många gånger har man inte hört om hur kroppslig närhet upplevs som sexuella inviter, inte minst från kvinnor som saknar lust och då inte är välkommet.
    Jag tror inte för en sekund att det är typiskt just för män att sätta likhetstecken mellan kroppskontakt och sex. Däremot kan man tappa lusten till kroppskontakt med någon som nekar en sex, vilket inte är märkligare än att tappa lusten till sex.
    Här är du naturligtvis inne på något viktigt och intressant. Människor med mindre lust tycker trots allt att kroppskontakten är viktig för det ger just dem otroligt mycket och de skulle se livet som mindre skönt att leva om de inte fick det.

    De med mindre lust blir irriterade på den med mer lust - "Du kan ju inte ens avslappnat ligga nära i sängen utan att börja kåtfrustra!". Den med mindre lust vill alltså inte vara utan det som ger dem tillfredsställelse men tycker att den med mer lust är dryg när den vill ha det som ger den tillfredsställelse. 

    Min fru säger just att "det går ju inte att bara ligga intill dig och "hud mot hud"-mysa. Jag svarar att det går utmärkt att göra det om denna mysstund åtminstone en gång i veckan leder till sex. Jag säger att när "hud mot hud"-mys tenderar att komma upp i 30-40 ggr utan att det någonsin blir sex så är stunden inte mysig mer, den är plågsam.
  • Anonym (Ja)
    Tom Araya skrev 2015-06-26 00:17:10 följande:
    Vad får dig att vilja dela ditt liv med andra, istället för att vara nöjd med att bara leva?
    Jag lever själv och är nöjd med det. Förstår inte riktigt din fråga.
  • Mrs Okänd
    Anders 386 skrev 2015-06-24 14:52:06 följande:
    Det är inte ett livsnödvändigt behov - men väldigt fysiskt.
    Har du aldrig varit riktigt kåt? Annars borde du veta hur det känns i kroppen. En enormt stark längtan efter sex. Ofta får man lösa det själv så att känslan går över.
    Men det kanske är skillnad på män o kvinnor här??

    Jag vet inte, jag har en man som alltid vill ha sex så jag har inte det problemet och jag förstår ju att det kan bli riktigt jobbigt men det kan ju ändå inte räknas som att äta och sova. Men om det nu skulle vara en av de viktigaste sakerna i livet, har du sagt det till din fru? Min man höll tyst om sådant väldigt länge för att man "borde" inte ställa några krav när det gäller sex men jag tyckte ändå det var lite befriande när jag visste vad han ville, sen måste jag ju inte alltid gå honom till viljes för det.
  • sextiotalist
    Anders 386 skrev 2015-06-25 08:31:27 följande:
    Vilket för de allra flesta är en omöjlighet..  
    Det är lite naivt att tro att man kan komma fram till en lösning där båda är nöjda. Oftast blir det ju så att den som vill minst sitter nöjd eftersom alla behov är tillfredsställda. Och den som inte får sina behov tillfredsställda sitter onöjd.
    Det är bara att kolla på trådarna på FL så ser man att det är så. Behövs inga vetenskapliga undersökningar.
    Det går, sambon och jag har olika sexlust, vi har pratat mycket om detta och hittat en lösning som passar oss.
    Vi har varit tillsammans i över 15 år sedan den "krisen" och båda är över 50 och har fortfarande sex regelbundet.
    Han skulle kunna ha flera gånger varje dag, jag nöjer mig med 2-3 ggr i månaden. Vi har hittat en balans som fungerar
  • dopingkontroll
    frågandezzzz skrev 2015-06-24 13:28:39 följande:

    jag tycker att väljer man att inleda ett förhållande med en person som inte har samma sexlust (mer eller mindre) som en själv så får en skylla sig själv.


     


    visst kan lusten ändras med åren då tycker jag att man får PRATA fram en lösning. tex en kk.


    Om man inleder ett förhållande med en person som ljuger om sin sexlust då? När man väl blivit ett etablerat par så får man höra av sin partner att denne är asexuell och bara spelat ett spel för att få till ett förhållande för att kunna bli gravid,
  • Anders 386
    Mrs Okänd skrev 2015-06-26 08:13:38 följande:

    Jag vet inte, jag har en man som alltid vill ha sex så jag har inte det problemet och jag förstår ju att det kan bli riktigt jobbigt men det kan ju ändå inte räknas som att äta och sova. Men om det nu skulle vara en av de viktigaste sakerna i livet, har du sagt det till din fru? Min man höll tyst om sådant väldigt länge för att man "borde" inte ställa några krav när det gäller sex men jag tyckte ändå det var lite befriande när jag visste vad han ville, sen måste jag ju inte alltid gå honom till viljes för det.
    Jo, vi har pratat om det. Hon vet att sex är nödvändigt för mig om jag ska må bra, och jag vet att hon tycker om sex, men det är inte alls en nödvändighet för henne.
    För mig och för många andra män är det troligen också ett sätt att få bekräftelse av sin partner. Det blir ett sätt att visa varandra att den andra är lite "speciell", att det är ett annat förhållande än till barn och barnbarn och kompisar. Blir man ständigt avvisad så känner man sig inte speciellt omtyckt...

  • Mrs Okänd
    Anders 386 skrev 2015-06-26 08:26:31 följande:
    Jo, vi har pratat om det. Hon vet att sex är nödvändigt för mig om jag ska må bra, och jag vet att hon tycker om sex, men det är inte alls en nödvändighet för henne.
    För mig och för många andra män är det troligen också ett sätt att få bekräftelse av sin partner. Det blir ett sätt att visa varandra att den andra är lite "speciell", att det är ett annat förhållande än till barn och barnbarn och kompisar. Blir man ständigt avvisad så känner man sig inte speciellt omtyckt...


    Nä, jag har upptäckt samma sak hos min man. Plus att gränserna flyttas, innan visste han att vi brukade ha sex en gång per vecka, sedan några år har vi haft mycket mer sex och dröjer det då några dagar för länge innan vi har sex så upplever han att det är katastrof och går in i nåt deppläge som är avtändande för mig, då blir det en negativ spiral. Och jag har även räknat ut att det räcker inte med kramar och sånt då utan det ska vara SEX som bekräftelse, behöver inte ens vara bra sex. Det har jag lite svårt att förstå.
  • dopingkontroll
    Anonym (Vem?) skrev 2015-06-24 14:55:44 följande:
    Jag sa till min fru för snart tre år sedan att vi måste skilja oss, jag kan inte leva så här. Vi redde dock ut det under den kommande veckan. 

    Det konstiga är att hon gick från noll lust till hur mycket lust som helt under den veckan. De kommande tre månaderna hade vi massor med bra sex. Hon hade så många orgasmer att man kunde tro att hon var en batteridriven kanin. Vi åkte på solsemester till Turkiet efter 2,5 månader, och väl där tröttade vi nog ut sängen. Hon njöt för fulla muggar.

    Näst sista kvällen hade vi haft sex, hon varit och duschat, sen låg hon naken på sängen och med ett leende frågade hon om jag fortfarande vill skiljas. Klart jag inte ville det. Jag var ju den lyckligaste människan är världen. Dagen efter packade vi väskorna och åkte hem. När hon klev av planet lämnade hon lusten kvar där någonstans. För sen dess har det varit helt dött igen. Jag minns att efter vi kom hem från semestern tog det två månader innan vi hade sex igen. Jag fattade ärligt ingenting.
    Jag känner igen det där och enligt min erfarenhet är sexet ofta som bäst i början samt i slutet av en relation av liknande orsaker som du beskriver.
    Skiljde du dig eller lever du kvar i en sexlös relation?
  • Tom Araya
    Anonym (Ja) skrev 2015-06-26 07:24:11 följande:
    Jag lever själv och är nöjd med det. Förstår inte riktigt din fråga.
    Då får du väl tänka dig in i ett liv med partner, för annars lär ju inte problemet finnas.
Svar på tråden Vems är problemet?