LCHF-positiva resultat

Mått bra generellt sätt med så kallad normal kost men sedan jag ändrade till liberal-LCHF (samt kombination av olika livsstilar så mår jag ännu bättre)
Inte jobbigt lite konstigt i början att inte ha någon pasta, ris, bröd och potatis. Älskar pasta och ris ätit det sedan barnsben tills nu när jag börjat inse vad som förorsakat mig besvär och min outtröttliga hunger. Tappade inte så mycket då min kropp redan är i balans. Däremot har min mor gått ner 14 kg på 3 månader (inget att särskilt nämnvärt men så småningom kommer hon att ha gått ner totalt närmare 40 kg dock lär det ta ytterligare något år).

Svälta behöver du inte göra om du följer LCHF (var dock försiktig på fake-produkter som påstår sig vara LCHF men inte är det). Ät när du är hungrig och sluta när du är mätt svårare än så är det inte fettrik mat är energirikt och den håller länge.  

I början mådde jag skit i huvudet, men 3 dagar senare var det borta. Tappat ca 20kg på 6 månader. Men mår betydligt bättre av lchf än pasta fick magknip efter maten, men inte nu. Klarar inte äta pasta efter lchf.

har ingen huvudvärk eller värk längre

orkar mer

trött blir jag inte kl 19

Tack för era repliker!

Idag, dag två, känner jag mig yr, men det kanske även beror på värmen? Eftersom vi åker på semester imorgon länsar jag kylen på det som finns att äta, och åt en halloumiost, stekt i olivolja, till lunch. Det är fyra timmar sedan och känner ingen hunger alls. Om det är såhär det känns, förutom yrseln, att äta såhär så är det ju fantastiskt! Jag antar att kroppen meddelar när den börjar bli hungrig igen?

Åt strikt lchf och mådde jättebra. Gick ner 20 kg på tre månader. Blev väldigt förvånad då jag aldrig var hungrig. Men så började jag må väldigt psykiskt dåligt och var nedstämd. Fick två missfall och trodde min nedstämdhet berodde på det. Men till slut visade det sig att min sköldkörtel var "utslagen", och alla mina värden var jättebra utom just de, samt mitt immunförsvar och vitamin b12 och b9. Allt har ett samband. De förklarade att risken finns vid kraftig viktnedgång, att sköldkörteln börjar krångla, och det leder till bland mycket mycket annat också nedstämdhet och risk för missfall. Så nu går jag på Levaxin och äter tillskott, då tidigare tillskott inte kunnat tillgodoses av kroppen då sköldkörteln har en viktig roll i att ta upp b9 och b12.

Så jag blev smal, men sen har resten förstört mitt liv. Nu har jag tröstätit när jag mått så dåligt och har anklagat mig själv för missfallen. Så nu har jag gått upp allt igen. Men bryr mig inte ett dugg. Kommer aldrig mer utesluta något i kosten. Kolhydrater är viktigt för sköldkörtelns funktion, och när jag en dag mår bättre igen ska jag äta vanlig kost. Aldrig mer lchf.

Hej Tranan!

Det var tråkigt att höra. Är det så att de konstaterat att det berodde på viktnedgången eller fanns problemen redan i bakgrunden? Beklagar dina missfall. Har själv haft svårt att bli gravid pga endometrios och haft ett missfall så jag förstår din sorg.

Vågar man fråga vad du vägde innan du gick ner tjugo kilo? All respekt om du inte vill berätta det!

Jag vägde 82 kg och har aldrig haft detta problemet innan. Har ett barn sedan tidigare (flera år tillbaka) och jag har aldrig haft svårigheter att bli gravid. Men nu kan inte min kropp ge den näringen som behövs, vilket gör att graviditeten stannar av. Jobbigt att se ett hjärta slå och en kropp som rör sig, för att sedan komma tillbaka nån vecka senare och det då dött. 
Så nu ska jag försöka få mina värden på rätt sida innan vi försöker en sista gång. Jag har insett att det inte är bra för kroppen att utesluta livsmedel, ex kolhydrater. Däremot ska det inte ta över, precis som med allt annat är lagom bäst. Till och med kostdoktorn själv, som förespråkar lchf, säger att folk med redan konstaterad hypotyreos, vanligtvis får öka dosen medicin när man äter lchf. Så nej, aldrig mer lchf för mig. 

Det är tråkigt att läsa om det du varit med om. Önskar dig all lycka! Ver hur det är att kämpa med detta.

Men får man inte i sig en del kolhydrater ändå? Via bär och frukt?

Menade inte att förringa ditt inlägg med min fråga, utan den riktas till alla.

Första veckan var tuff, men sen dess har det funkat bra.
Jag var också väldigt strikt i början, inga sötsaker what so ever.
För mig var det bäst, att bryta helt.
Inte baka LCHF-kakor eller LCHF-bröd eftersom bröd alltid varit en sån trigger för mig. Så jag var livrädd för att "halka dit" igen.

Jag gjorde istället till mitt "mission" att lära om och lära mig massa nytt. Så det blev mycket blomkålsmos, zucchini-tagliatelle och sånt i början
Så småningom vänjer man också av sig med tanken om att alltid behöva ha någonting till varenda maträtt. Det behöver inte vara köttfärsbiffar, sallad OCH potatis eller kycklinggryta, sallad OCH ris. Utan det går hur bra som helst att plocka bort kolhydraterna helt.

Man får absolut i sig kolhydrater via bär. Många livsmedel innehåller ju kolhydrater även om det är i små mängder så det är helt och håller mängden man får utgå ifrån. Frukt ska du helst inte äta alls om du ska vara strikt och hamna i ketos. Och när det gäller bär är det vissa som är bättre än andra.

Jag gjorde så att jag gick in på livsmedelsverket och sökte upp allt jag var intresserad av och noterade kolhydratsmängden i de grejerna. Det gör man en gång, sen vet man.

En annan modell är att hålla sig strikt till livsmedel som ligger under 5g kolhydrat per 100g. Men även där beror det ju på mängden hur många kolhydrater det blir i slutändan.

Jag tycker att Katrin Zytomierskas bok var bra när man skulle köra strikt. Men då krävs att man gillar hennes stil, hon är rätt vass

När man går över från sockerdrift till fettdrift som LCHF är så får man inte göra det för fort. Det är otroligt viktigt att äta salt. Att man fortsätter att ta alla vitaminer och mineraler. För det är väl ingen som tror att stora metabola förändringar sker utan minsta krusning?

Det Grus Grus kan ha råkat ut för är möjligen en kombination redan dålig sköldkörtel och för snabb övergång. Så gör inte om hennes exempel utan läs på ordentligt vad som måste finnas kvar på matbordet och varför.

Naturligtvis är vi alla inte lika och därmed finns det vissa som klarar hela livet att äta omåttliga mängder av kolhydrater utan det minsta spår av ofärdigheter. Andra tappar aldrig barndoms-fettet som skapas av amning pga "normal" kost.

Sen är LCHF inte en bantningskur. Viktminskning är endast en positiv bieffekt av alla hälsoeffekterna. Om man slutar att titta på all reklam och slutar förvrida hjärnan att tro på dessa ideal så kommer den mentala hälsan mycket snabbare tillbaka (Som för övrigt också är en av effekterna av LCHF).

Svar på frågan: Min fru gick ned från 73 till 65 på 4 månader. Jag vägde i början 72 och väger fortfarande 72, men så är jag ju en abnormitet .

De verkligt bra effekterna, de som räknas är; Inga hemorrojder, ingen pälsallergi, bättre morgonhumör och totalt stabilare humör, ingen "kattskit" i munnen på morgonen, mycket mer energi, somnar snabbare och sover djupare..... och alla finnar har försvunnit äntligen i 51 års ålder. 

Detta handlar inte om mig utan om min kompis.
Hon har gått ner 70 kg (!) o skriver så himla bra o ärligt om sina tankar om viktnedgång o annat som har med saken att göra.

Kika gärna.
halvalindha.se/