WorryingKind skrev 2015-07-23 10:24:25 följande:
Han tycker det är väldigt roligt med ljud och skrattar ofta åt just ljud. Och säger man "iPad" hör han det garanterat. Men det kan ju vara selektivt. ???? Men är klart att det kan vara hörseln ändå! Vilket jag ändå hoppas på. Vi märkte dock igår när vi var med en annan familj på en liten djurpark med kaniner mm att sonen är väldigt olik andra barn! Han var inte intresserad överhuvudtaget utan klättrade bara i och ur sin vagn. Övertalade honom att gå in till en kanin till sist men väl i inhägnaden "såg" han typ inte djuret utan sprang mest runt. Min föräldrar har en hund också som han sällan visar intresse för. Ska inte barn tycka om djur? (OBS! Skrivet med en skämtsam ton, förstår att barn är olika!). Vi har förstått att vissa av sonens "avvikelser" kan vara tecken på autism men vi tycker ofta att 50% av symtomen stämmer och resten inte.
Vi får helt enkelt vänta in kallelse till audionom samt utredning. Men det är ju den där väntan/osäkerheten som är jobbigast. Precis som det är jobbigast innan man får besked eller tar ett beslut i en fråga. När man vet så kan man ju åtminstone agera om ni förstår vad jag menar!
Jag förstår dig precis. Ovisshet är väldigt jobbigt.
Bara för att er som inte uppvisar alla "symptom" på autism, så betyder inte det att han inte har det. Den typen av diagnoser (syndrom) ställs genom att man har en lista med en viss mängd punkter/kriterier, och har personen i fråga tillräckligt många av dessa kriterier får han/hon diagnosen. Alla har dock inte samma punkter. För att förenkla det kan vi säga att autism har en lista på 15 punkter, och läkarna sätter diagnosen om personen uppvisar minst 10 av dessa punkter. Adam stämmer in på punkt 1-10 på den listan, medan Berta stämmer in på punkt 2-11 och 13-15. Carl stämmer in på enbart sju punkter, men det är sådana att han ändå har vissa svårigheter att fungera socialt. Både Adam och Berta får diagnosen, även om de är två helt olika personligheter med några gemensamma drag. Carl får ingen diagnos, men hans föräldrar får ändå kunskap om hur de kan stödja honom (och Carl får ett bevis på att han inte är "dum").
Nu säger jag inte att er son därför har autism, det är upp till utredningsteamet att avgöra.
Även om er son stämmer in på för få kriterier (om ens någon) för att få en formell diagnos, kan ni i alla fall få besked om vad han eventuellt har för svårigheter och hur ni kan hjälpa er son med dessa.
Autism är ett personlighetsdrag, inte en sjukdom. Människor fungerar olika, helt enkelt, och kunskap om hur en viss person fungerar är bara till hjälp när man ska umgås. Er son är som sagt samma underbara lilla pojke oavsett om han får en diagnos eller ej!