Ont efter ägglossning?!
Haha, lite småsant ;) dock blir jag så uttråkad av det, eftersom det går så sakta :P Föredrar intensivare träning :) Men det var rätt mysigt o springa lidingö tjejlopp när jag gjorde tjejklassikern :) Men det berodde nog mest på naturen runt om, här finns inga roliga spår, så det är rätt tråkigt :/
Jag ökade min träning o sprang två, tre mornar i veckan (3km varje gång) sen hade jag judon 2-3 gånger i veckan och även gym ibland. Ändrade kost och tog bort ALLT onyttigt, och sen åt jag enligt lchf ett tag. Första veckan då bara utan socker tappade jag 4 kg. Efter ca 5-6 månader hade jag tappat 16 kg, och var typ två kg ifrån målvikten. Däremot blev jag ju ätstörd också, blev för besatt av vågen och av att äta mindre, så ett tag åt jag ingenting. Det var då jag sökte hjälp, fick medicin och gick upp i vikt, sen gick det inte o gå ner. Vilket antagligen berott på att sköldkörteln blev riktigt dålig i samma veva. Nu vågar jag inte ha en våg hemma, utan går efter hur kroppen känns. Förhoppningsvis kan jag tappa en del nu när sköldkörteln faktiskt mår bättre, men det återstår o se =) Hade jag inte blivit så besatt av vågen o att gå ner varje dag hade jag nog inte slutat äta och kunnat behålla den livsstilen.. =) För i början var det både bra o nyttigt, men det gick överstyr... :/
Förr-förra söndagen fick jag lite mellanblödningar/mörkröda flytningar som höll i ungefär en vecka. Det måste därför ha rört sig om ett litet försök till mens. Och då stämde min uppskattade ÄL på vår utlandsresa. Fast vi lyckades isf inte få till befruktningen. Känns som att jag lärt mig lite om min ÄL. Jag ska helt enkelt lita på strecken. Här är bilden på teststickan den bästa dagen.

Så det måste jag nästan klassa som vårt första försök. Nu siktar vi på nästa ÄL och hoppas det kan plussa innan vårt besök på kliniken i sept. Det hade varit så magiskt att komma dit och ba "Ja men då så.. Vi får avbryta vår utredning"
Jag klev upp på vågen igår. -_- Jag gick upp kilona jag fick ner innan semestern. Urgh.. Jag har börjat cykla till jobbet nu (14 km enkel väg) och äter medvetet. Det ska nog ta mig tillbaka. Bara jag orkar löpa linan ut. Ett halvkilo i veckan motsvarar 2 kg per månad. Då är jag tillbaka till mitt jag om 3 månader. TRE!
Lagom till jul. Haha! Försök undvika vågen om den skrämmer dig. Använd måttband istället! Själv har jag aldrig varit rädd för mat utan får dagligen kämpa med vad och hur mycket jag stoppar i mig. Min senaste svaghet är glass. Sia choklad. - Jag. Dör. Vågen har därför aldrig varit ett problem på samma sätt för mig som det kanske var för dig.
Om du kan, så hoppas jag att du kan våga väga dig igen utan att tro att allt det där jobbiga kommer tillbaka. Lite som att hoppa tillbaka upp i sadeln. Dessutom är du ju medicinerad idag. Ha tro på din förmåga, chbw! :)
Blir det någon ägglossning än? Du är inte på den 15:e än men nu börjar väl tester och kanske temperatur börja ge något, om du pallar med det :)




Det får en att dagdrömma det. Måtte tålamodet vara med mig till min uppskattade BIM den 26-27 aug. 
