Det här är ju mumma för alla SD-anhängare och fördomsfulla som får vatten på sin kvarn. Tyvärr är detta även en verklighet vi lever i nu, och vilket är en direkt konsekvens av den invandringspolitik vi haft i Sverige i 40 år, långt innan ens SD-nassarna innan SD var påtänkt hade börjat krypa. Detta är inget nytt, inget plötsligt uppkommet, utan något som legat och väntat på att hända under många år.
Jag röstar inte på SD, jag håller inte på SD, men jag inser fakta. Invandringspolitiken har havererat för många årtionden sedan då S-regeringen på 80-talet grovt underskattade utmaningen med att införliva en aldrig sinande ström med utländska medborgare in i vårt lands gemenskap genom en i det närmaste obefintlig integrationspolitik. På tidigt 80-tal gick detta för sig. Invandrarna var inte så många till antalet än, men började raskt klumpa ihop sig i miljonprogrammen i städerna, men med en viktig skillnad:
Alla hade jobb!
Nu, några hundra tusen nyanlända senare är miljonprogrammen och omkringliggande områden helt avbefolkade av svenskar och segregationen breder ut sig som aldrig förr. Utanförskapet känns inte längre så värst påtagligt för det finns ingen morot, ingen drivkraft att integrera sig för en stor mängd av invandrare som bor med sina släktingar och landsmän omkring sig, ägnar sig åt sina egna seder, och blir mer och mer hemlandsromantiska och nationalistiska för var dag som går.
Arbetslösheten är mer utbredd i dessa områden, och de som får jobb jobbar hos landsmän som bilmekaniker, lagerarbetare, frisörer eller nåt annat och behöver inte kunna svenska. All samhällsinformation de behöver, från Försäkringskassan, Migrationsverket, eller andra myndigheter finns ändå att tillgå på deras egna språk, och går man till Socialkontoret får man tolk.
Säg mig, varför ska de integrera sig?
Nära som kommit hit, el del hägutbildade, andra mer "street Smart" har insett att deras barn kommer att få det svårt här om man inte gör något. De sliter häcken av sig genom att städa eller köra taxi tills en dag de kan flytta till en trångbodd lägenhet, eller kanske ett litet hus långt ifrån de betongförorter de själva hamnade i, för där finns deras och barnens framtid. Att bo där svenskar bor, där barnen i skolan kommer från olika bakgrund, där olikheter och erfarenheter utbyts och blir till något intressant och lärorikt, eftersom alla har olika bakgrund, det är nyckeln till ett fortsatt och framgångsrikt liv i Sverige.
Ven hjälper dem dit? INGEN. och det är fortfarande bara några få som antingen inset detta eller klarat av att göra omställningen på egen hand.
DÄRFÖR händer detta knivdåd på IKEA. vi vet inte vad som ligger bakom. Det verkar ju vara ett helt oprovocerat påhopp på okända människor, en desperat handling. Kanske var det en attack på samhället genom symbolen för det svenska, IKEA. Kanske var det ett desperat rop på hjälp inför ett utvisningsbeslut som de var helt övertygade om skulle leda till en dödsdom i hemlandet, och där ett 14-årigt fängelsestraff i Sverige är närmast paradiset jämfört med utsikten att skickas hem till döden.... Vi vet inte.
Den viktiga poängen efter denna långa utläggning är att det finns ett problem med invandringen i Sverige, och politikernas oförmåga att antingen inse detta eller äga sina misstag. Istället riktas allt fokus från problematiken till att kategoriskt förneka varje tillstymmelse till problem av rädsla för att ge SD ett lillfinger och erkänna att problemet existerar cch är akut. För varje dag som de förnekar problemet så växer SDs väljarskara eftersom VI ANDRA som inte är vänsterradikala, har insett att det enda sättet att bekämpa BÅDE SD och invandringsproblematiken är att möta SD i debatten, erkänna problemet och börja snickra på lösningar istället för att blunda.
Sverige är tyvärr inte gjort av pengar, och därför måste man begränsa invandringen tills vår invandringspolitik kommit på fötter och vi vet hur vi ska ta hand om problemet. Annars sviker vi alla invandrare som REDAN FINNS HÄR, och alla svenskar, och kommer aldrig att ha råd att ta emot behövande. Vi måste även sätta press på EU och våra grannländer att dra sitt strå till stacken, så att Sverige får hämta andan och ladda om.
