Hej och välkomna alla gravida. :)
Tänkte att jag startar en tråd för oss som är beräknade i maj. Jag är beräknad till 1 maj med andra barnet. Storebror är född 15 april 2014 så det blir lite över två år mellan ettan och tvåan om allt går som det ska. :)
Fritt att diskutera och ställa frågor om allt som rör gravitideten och allt däromkring.:) Trevlig ton såklart! Har man något negativt i tankarna, håll det för dig själv. ;)
Jag sov med en mjuk kudde under magen som jag flyttade med mig när jag vände mig.
Om ni är nyfikna på hur det startade för mig så var jag rätt aktiv på fm, sen var jag jätteledsen av olika anledningar och låg och vilade mig när värkarna började, kanske runt 18. Rätt svaga, men återkommande (som jag haft tidigare ). Vågade inte hoppas, men bestämde mig för att inte gå och lägga mig då jag var rädd att de skulle stanna av...försökte varva halvliggande läge med att sitta och gå omkring. De var ganska oregelbundna. Först var 6.e minut rätt länge, sen plötsligt var 3.e, sen 8.e... sen ökade de i styrka (men fullt hanterbara) och vi bestämde oss för att åka in och kolla. Var bara öppen nästan 2 cm - men 5 timmar senare var han född. Var skönt att det gick fort - men gjorde mycket ondare och jag gjorde klassikern - skrek att jag inte ville... haha. De kollade inte hur öppen jag var utan lät mig typ styra själv. När jag fick epidural kom krystvärkarna väldigt nära inpå, så fick klara mig mest på lustgas (som dock gjorde mig väldigt illamående denna gång och de fick ha den på väldigt lågt). Fick du 2 små stygn innuti så klarade mig bra.
Lycka till alla nu!!!!
Man kan få så dumma kommentarer från folk så man undrar vad de tänker med ibland haha. Framförallt skräckscenarier om förlossningar. Vad ger det mig liksom?
Sägs väl att viktuppgången är 150-200 g/vecka. Barnmorskan kan väl även uppskatta vikten?
Jag sov med en mjuk kudde under magen som jag flyttade med mig när jag vände mig.
Om ni är nyfikna på hur det startade för mig så var jag rätt aktiv på fm, sen var jag jätteledsen av olika anledningar och låg och vilade mig när värkarna började, kanske runt 18. Rätt svaga, men återkommande (som jag haft tidigare ). Vågade inte hoppas, men bestämde mig för att inte gå och lägga mig då jag var rädd att de skulle stanna av...försökte varva halvliggande läge med att sitta och gå omkring. De var ganska oregelbundna. Först var 6.e minut rätt länge, sen plötsligt var 3.e, sen 8.e... sen ökade de i styrka (men fullt hanterbara) och vi bestämde oss för att åka in och kolla. Var bara öppen nästan 2 cm - men 5 timmar senare var han född. Var skönt att det gick fort - men gjorde mycket ondare och jag gjorde klassikern - skrek att jag inte ville... haha. De kollade inte hur öppen jag var utan lät mig typ styra själv. När jag fick epidural kom krystvärkarna väldigt nära inpå, så fick klara mig mest på lustgas (som dock gjorde mig väldigt illamående denna gång och de fick ha den på väldigt lågt). Fick du 2 små stygn innuti så klarade mig bra.
Lycka till alla nu!!!!
I vanlig ordning kommer kvällen och därmed förvärkar för att hålla i någon timme och sen försvinna. Börjar bli tröttsamt :/
Jag kommer hinna få väldigt mycket gjort om det här ska fortsätta dra ut på tiden. Jag har varit ledig i en vecka och började med att bara vila, behövde verkligen det efter att ha jobbat ända till en vecka före bf. Men sen har vi haft loppis, jag har bakat, jag har lagat punkan på cykeln (efter tre år...) och bytt cykelkedja, satt upp gardinstänger på övervåningen (bara bott i huset i ett och ett halvt år utan gardiner uppe liksom) och imorgon tänkte jag ta och lasera utemöblerna om det inte kommer någon bebis. Går jag över mer kanske jag till och med kan slipa cykelstyret och lacka om det. Jag har verkligen tur som är så pass pigg att jag orkar hålla på och fördriva tiden annars hade jag nog blivit galen på riktigt av alla sms och samtal där lite random folk undrar om det kommit någon bebis.
Vad gör ni andra för att få tiden att gå?
Jag kommer hinna få väldigt mycket gjort om det här ska fortsätta dra ut på tiden. Jag har varit ledig i en vecka och började med att bara vila, behövde verkligen det efter att ha jobbat ända till en vecka före bf. Men sen har vi haft loppis, jag har bakat, jag har lagat punkan på cykeln (efter tre år...) och bytt cykelkedja, satt upp gardinstänger på övervåningen (bara bott i huset i ett och ett halvt år utan gardiner uppe liksom) och imorgon tänkte jag ta och lasera utemöblerna om det inte kommer någon bebis. Går jag över mer kanske jag till och med kan slipa cykelstyret och lacka om det. Jag har verkligen tur som är så pass pigg att jag orkar hålla på och fördriva tiden annars hade jag nog blivit galen på riktigt av alla sms och samtal där lite random folk undrar om det kommit någon bebis.
Vad gör ni andra för att få tiden att gå?
Underbart att du får så mycket gjort, en annan orkar inte ens beställa mörkläggningsgardinerna.... (Ska göra det ikväll- ohållbart då dottern tror det är morgon vid 00 och därmed är vaken till 04.......... Två nätter i rad nu)
Börjar på få sammandragningar men typ 7på hela dagen är inte mycket att hurra för. Dock rädd att vi ska vara hemma för länge. Måste iväg innan långt innan krystvärkarna (36min tog det sist enligt förlossningsjournalen, sen att allt totalt från vattenavgång tog närmare 24h är en annan femma). Vi har närmare 2h bilfärd till BB (med vägomläggningar). Så känner mig lite smått nervös.
Nu kom det lite blodig slempropp på toalettpappret, vet att det kan dröja även efter att slemproppen gått men det måste ju betyda att det händer något i alla fall
Hann sova en timme ungefär innan jag vaknade av värkar. Fortfarande ganska långt emellan men jag tror att de är The real deal så att säga. Och fy fan vad ont det gör, redan nu!