Någon som har erfarenhet av Barnmorskorna Gamla Stan eller ska man ta sig ut till någon avlägsen förort för att kunna bli förstådd? Just nu känner jag inte alls för någon mödravård. Hatar att behöva argumentera för allting och bli sedd som vaddå varför då?
Jensan ha ha man är inte riktigt normal som gravid. Jag skäller på sambon varje dag...senast hur illa han stank i munnen...skulle jag aldrig kunna säga till någon annan. Inte på så taskigt sätt i alla fall.
Tycker allt luktar så jädra illa och idag känns det som jag vill kräkas, kanske mycket för att jag är så jäkla ledsen och har som någon ångest.
Är så avslappnad och nöjd idag!
Berättade under dagen för en av mina arbetsledare att jag var gravid. Berättade också att jag mått väldigt illa, och måste småäta lite mellan rasterna (vi får inte äta vid skrivborden), och gå på toaletten ett par gånger extra. Vi måste hålla en viss procent effektiv arbetstid, vilket sjunker snabbt när man ränner fram och tillbaka..
Han sa att allt va lugnt, jag får äta på plats och gå på toaletten så mycket jag behöver. Sen blev han även väldigt glad, och frågade massor om hur långt jag gått osv. Behövde bara få dela med mig lite av lyckan!
Hur många av er andra har berättat på jobbet?
:)
Jag var lite nervös för hans reaktion men kan ärligt säga att jag aldrig sett honom så glad!! Han kramade mig flera gånger och gratulerade med världens leende och sa att han skulle göra allt han kunde för att stötta mig! Två veckor senare blev jag sjukskriven för illamåendet så det var bara bra att jag redan berättat. Två kolleger frågade mig rakt ut på jobbet eftersom min mage var riktigt rund och jag spydde, så då tyckte jag det var lika bra att berätta! Dagen innan jag gick in i vecka 9 gjorde jag det officiellt för alla! Familjen och släkten på mammas sida visste redan då vi står varann väldigt nära
Var på ul idag och fick se en liten bebis på 5 cm med huvud, armar, ben och fötter. Så häftigt! Nu känns det helt plötsligt så verkligt att det är en bebis där inne!
Hej alla :) Plussade förra veckan, har bf 29/6 med mitt första barn! Hade ingen aning om att jag va gravid, men nu börjar det verkligen sjunka in. Är gärna med här ;)!
Är nervös för dagens VUL. Har tid 10.40, håll tummarna snälla att allt är bra, orkar inte med ett MA till.
[quote=76022040][quote-nick]Jensan911 skrev 2015-11-19 13:32:57 följande:[/quote-nick]
Hur gick det? <3
[/
Läkaren var väldigt försenad, vid den tid jag hade gick en annan in så 40 min efter min tid var det min tur.
Vi fick se en liten på 13.6 mm med ett hjärta som slår framflyttad 2 dagar till v.8+5 så på lördag går jag in i v.10 (9+0) helt fantastiskt skönt. Han gratulerade och var verkligen glada för vår skull efter allt vi gått igenom. Fick 6 foton på vår lilla och fick reda på att nu har missfallsrisken sjunkit från 30% till 3% och det känns skönt att det nu ska mycket till för att något ska gå fel. Jag sken upp som en sol och tappade flera ton av oro där på britsen.
Hej.Tyvärr har det inte gått så bra för oss. Vi gick till KK akut i tisdags då jag fått lite blödning med små små klumpar i. De tittade med VUL och såg en fin hinnsäck men inget embryo. Tror de menade att jag kunde blivit gravid två veckor senare. Ska dit nästa fredag för att kolla igen.Blöder fortfarande vid varje toalettbesök och det kommer ibland små koagler, eller om det är lite av slemhinnan. Förstår att det är kört, skulle varit i vecka 7+5 i tisdags. Gråter om vartannat men är glad att det märktes så fort.Var egentligen bara glad i två av fyra veckor som jag visste om graviditeten. För de sista två märkte jag inte av några som helst symtom och kände mig väldigt ogravid. Tog två CB digital som visade "2-3 veckor" fast det skulle varit "3+". Tog ett sista test i tisdags då jag var 7+5 och det visade fortfarande "2-3 veckor". Så det är ett MA, embryot slutade nog utvecklas i vecka fem.Känns på ett sätt skönt. Alla dessa tecken som kunde bortförklaras var egentligen tecken på att något inte stod rätt till. Jag känner min kropp. På ett sätt hade jag kanske såklart önskat att jag inte alls kände min kropp och att jag var gravid trots blödningar, inga symtom och fel vecka på CB digital. Men nu vet vi att det inte står rätt till och nu hoppas jag att det blöder ut av sig själv. Vill börja om och känna att det känns "rätt" i nästa graviditet. Vet nu också att det är väldigt många med MF/MA. Ni som fått det, hur snabbt har ni blivit gravida efteråt?Lycka till ni andra gravida! Snart hoppas jag att det är vår tur.
Tog inte min lergigan så tidigt som jag brukar, började dagen med en spya... Glömde ta den tredje i eftermiddags, avslutade dagen med en spya....
Usch vet precis hur det är. Jag äter numera bara Lergigan till natten så jag kan somna ifrån mitt illamående och på dagarna äter jag Haldol (som egentligen är en psykosmedicin men hjälper att få bort det värsta illamåendet) Jag har legat inlagd med dropp tre ggr denna graviditdet men efter v 12+0 får jag börja med Ondansetron. Det är det enda som fungerat för mig tidigare. Så ha den medicinen i tankarna om illamåendet fortsätter! :)