Oj va härligt det är att läsa här. Känns skönt att höra med flera som har det lite jobbig.
Jag då, 30 år andra graviditeten förra var för ett år sedan men det blev missfall i v10 :(
Denna gång hoppas vi på bättre lycka. Just nu mår jag illa hela förmiddagen och har ont i brösten som blivit 2 storlekar större. Jag är i vecka 8 (7+5). Har halsbränna för jämnan. Har ni några tips på hur jag ska få bukt med illamående och halsbränna?
Måste få skriva av mig lite.. Veckan som jag avskyr är här. Gick in i vecka 10 idag och sist jag var gravid så dog fostret i vecka 10 (9+3) och det upptäcktes i vecka 13. Jag drömmer att jag får missfall varje natt nu, det är hemskt. Mitt illamående har avtagit också. Trodde inte att jag skulle bli såhär orolig :( Har fått tid på tisdag för ett nytt VUL..
På ultraljudet idag kunde läkaren se två hjärtan som slog!! Jag som var så nervös för att inte ens se ett! Fått en ny tid igen om en vecka för att konstatera att det är tvillingar. Haha ååh vad jag inte kan smälta detta. :')
Hej.
Tyvärr har det inte gått så bra för oss. Vi gick till KK akut i tisdags då jag fått lite blödning med små små klumpar i. De tittade med VUL och såg en fin hinnsäck men inget embryo. Tror de menade att jag kunde blivit gravid två veckor senare. Ska dit nästa fredag för att kolla igen.
Blöder fortfarande vid varje toalettbesök och det kommer ibland små koagler, eller om det är lite av slemhinnan. Förstår att det är kört, skulle varit i vecka 7+5 i tisdags. Gråter om vartannat men är glad att det märktes så fort.
Var egentligen bara glad i två av fyra veckor som jag visste om graviditeten. För de sista två märkte jag inte av några som helst symtom och kände mig väldigt ogravid. Tog två CB digital som visade "2-3 veckor" fast det skulle varit "3+". Tog ett sista test i tisdags då jag var 7+5 och det visade fortfarande "2-3 veckor". Så det är ett MA, embryot slutade nog utvecklas i vecka fem.
Känns på ett sätt skönt. Alla dessa tecken som kunde bortförklaras var egentligen tecken på att något inte stod rätt till. Jag känner min kropp. På ett sätt hade jag kanske såklart önskat att jag inte alls kände min kropp och att jag var gravid trots blödningar, inga symtom och fel vecka på CB digital. Men nu vet vi att det inte står rätt till och nu hoppas jag att det blöder ut av sig själv.
Vill börja om och känna att det känns "rätt" i nästa graviditet.
Vet nu också att det är väldigt många med MF/MA. Ni som fått det, hur snabbt har ni blivit gravida efteråt?
Lycka till ni andra gravida! Snart hoppas jag att det är vår tur.
[quote=76022040][quote-nick]Jensan911 skrev 2015-11-19 13:32:57 följande:[/quote-nick]
Hur gick det? <3
[/
Läkaren var väldigt försenad, vid den tid jag hade gick en annan in så 40 min efter min tid var det min tur.
Vi fick se en liten på 13.6 mm med ett hjärta som slår framflyttad 2 dagar till v.8+5 så på lördag går jag in i v.10 (9+0) helt fantastiskt skönt. Han gratulerade och var verkligen glada för vår skull efter allt vi gått igenom. Fick 6 foton på vår lilla och fick reda på att nu har missfallsrisken sjunkit från 30% till 3% och det känns skönt att det nu ska mycket till för att något ska gå fel. Jag sken upp som en sol och tappade flera ton av oro där på britsen.
Var på vul förra veckan då var jag 7+1 så två dagar efter de vi trodde, nu är jag i 8+3 och tycker att symtomen har minskat, med ett MA i bagaget gör det mig ledsen! Är det någon som kan pigga upp mig lite? :) kram!
Det här är inget inlägg som jag skriver för att oroa ANDRA. Så sluta läs här om du inte vill läsa om missfall/MA osv.
Jag känner mig så jäkla orolig. Jag går in i vecka 13 imorgon. Var på VUL i vecka 9 där vi såg ett hjärta slå. (Gick inte att höra hjärtat, läkaren fick inte till det).
Jag har inte mått illa, jag har inte sprungit på tips och kissat mer än en gång tidigt på morgonen.
Nu tycker jag att det här med kisseriet har avtagit.
Jag är inte lika öm över magen. Känner ingenting där ännu heller (livmodern ska väl komma upp ur bäckenet i denna vecka tror jag).
Dessutom visade det sig att jag hade ett myom på vulet sist. Har ingen aning om hur stort eller var den satt riktigt, sjukt dålig läkare!
Hur kan jag lugna min oro!? Känner att det enda som kommer att hjälpa är ett ultraljud eller höra hjärtat. Och det går inte än. Ska inte göra KUB (är för ung) och hjärtat går väl inte att höra än med sån där apparat hos BM? Vad gör jag!?
Idag ska jag på VUL igen och imorgon går jag in i vecka 11. Äntligen är den värsta veckan över. Mina mardrömmar har slutat också, tack och lov. Hoppas att allt ser bra ut idag, så himla nervös..