Syskonavundsjuka. Jag blir galen.

Bra råd innan. Ska även ta till mig

Mina råd är dessa. Jag var visserligen äldre när min lillasyster kom men jag minns än idag hur jag fick en hel del utbrott. Var ledsen när jag skulle sova tex. Jag tänkte inte själv något ont om lillasyster men det var nog en sorg att inte vara minst längre. Min mamma var lyhörd och förstod detta så en kväll kom hon och pratade om just det. Om hur jag fortfarande var hennes lilla tjej och att hon älskade mig lika mycket trots att lillasyster kommit osv. Efter det så kunde jag släppa det helt. Kanske värt ett försök. 4 åringar förstår en hel del.

Och på tal om 4 åringar. Jag har en själv här hemma (yngst av tre) och hon beter sig liknande fast med vår nya valp. Jag tror inte det är så mycket pga avundsjuka utan helt enkelt svårt för henne att kontrollera sig. Hon tycker ju så mycket om hunden och kan helt enkelt inte låta bli att krama lite för hårt ibland.
Med detta sagt menar jag att det oförsiktiga kanske inte alltid är med flit.