• Anonym (Västkusten)

    Umgås med mamma på pappavecka?

    Hej!!

    Har två bonusdöttrar på 14 och 12 år, samt en son på 3 med deras pappa. Vi har tjejerna vv, och det fungerar bra egentligen, bara det att det börjar bli mer och mer mamma umgänge på våra veckor som de kommit överens med mamma om utan att egentligen pratat med oss först. Jag är lite tvådelad där, för det är ju ändå deras mamma! Men nu börjar det inkräkta på våran familjs planer och vardag etc. På mamma veckan har vi aldrig något umgänge ska tilläggas. Det som också är är ju att pappan förlorar tid med dom. Vi har svårt att vara spontana numer för det händer att de helt plötsligt vill till mamma på kalas när hon fyller etc medan vi kanske spontant kommit på något på morgonen, men då har de exempelvis pratat med mamma kvällen innan och bestämt att komma dit. Min make tycker att det är okej och menar på att det vore skillnad ifall vi hade planerat den spontana grejen..

    Nu till frågan.. Hur ska man tackla sånt här?

  • Svar på tråden Umgås med mamma på pappavecka?
  • Anonym (**)

    Jag tycker att det är viktigt med fingertoppskänsla här!

    Självklart ska inte ton- och nästan tonåringar få bestämma precis vad, var, hur och när saker ska hända och göras och fira.
    Men de måste få ha lite mer att säga till om än yngre barn.

    Har barnen kommit till ett skede då de ( av nån anledning) tenderar att vilja vara mer hos den ena föräldern än den andra är det ännu viktigare.

    Om ni gör upp planer av typen; vi ska träffa farmor och farfar eller liknande tycker jag att det är viktigt att man är tydlig med att tonåringarna förväntas närvara.

    Typen gå ut på stan och fika/ gå på  julmarknad är mer där de kan få påverka om de vill delta eller ej. Och utan att det blir en kamp och prestige om att de SKA med.

    Men att de då får ta konsekvenserna som någon tidigare skrev: följer ni inte med på julmarknad kommer ni att få fixa mat själva eftersom att vi äter på X efter julmarknaden om nu så är fallet.

  • Anonym (suck)
    BioBonus skrev 2015-12-15 15:04:04 följande:

    Jag ser hur mina tonåringar tänker, och de är jätteduktiga på att kommunicera och stämma av med resten av oss. Oavsett om det är med polarna eller med pappa.  Inga problem där alls. Även deras pappa kan konsten att kolla med mig först innan han bestämmer saker med dem på min vecka. 


    Ju mer man läser av TS inlägg så verkar det ju inte vara just kommunikationen, utan viljan av tonåringarna att göra saker med just mamman på "deras" som stör henne. "Att vi ska kunna göra något ihop utan att de får infall att vara med mamman"
     Jag tycker som sagt att hon tar det allt för personligt. Att hålla på stämma av i förväg när man känner för att göra något ospontant med den andra föräldern när man är 14 är att ta i mina öron, men samtidigt var jag själv väldigt självständig som 14-åring och kunde planera min tid utan att någon påverkades för mycket av det. 
    Om något bör TS även själv vara öppen med sina planer, för det verkar ju som att det endast är hon som har planerat dessa saker utifrån inläggen =). 
  • Anonym (G)
    Anonym (Känms igen lite) skrev 2015-12-15 14:10:05 följande:

    Men det är just det att det är pappas vecka med barnen inte mammas.. Varför ska det då vara ok att mamman gör upp planer med barnen på "fel" vecka... Skulle ni tycka det vore lika ok om pappan hade skrivit inlägget? Eller är det fel bara för att det är pappans sambo som man gärna vilja få att framstå som den elaka styvmodern som vill bestämma allt...

    Jag tycker det är respektlöst av mamman att göra planer med barnen i telefon utan att kolla om det är ok...

    Och jag tycker att barn som är så pass gammal behöver lära sig visa hänsyn och faktiskt kolla med övriga familjen om det är ok.. För det handlar inte bara om att inte vara hemma det handlar om hur mkt mat ska man göra, till vilken tid? farmor och farfar kanske kommer för att träffa barnen har dom rest långt känns det ju verkligen trist om dom inte ens är hemma.. Och div praktiska saker så det minsta man kan begära är att man kollar innan man bestämmer slutgiltigt.... Och kom nu inte med argumentet att umgänget inte är till för farmor och farfar.. visst det är till för att barnen ska träffa sin förälder men jag tycker även det är till för att andra ska få en chans att träffa barnen......

    Och hur man kan se något negativt i att ts tycker det är viktigt att man umgås som familj begriper jag inte.. För hade hon skrivit att hon ville göra saker ensam med pappan och yngsta hade hon fått skit för det också..... Tycker det är trist att så fort man öppnar munnen och har ett önskemål eller förväntan som bonusförälder ska man slås ner för man ska minsann inte tycka nånting utan bara säga ja tack och amen till allt


    Det är barnen som gör upp planer med mamman, sluta försöka göra de till att hon är boven, hon antar väl att pappan har en fungerande kommunikation med barnen så varför ska hon då behöva kolla med dom hela tiden?

    Prata med barnen och lyssna istället.

    Och nej pappan eller dom har ingen ensamrätt till barnen under 7 dygn när dom är så gamla!

    TS plötsliga infall kan dom säga nej till om dom vill, så gamla barn bestämmer själva vilka dom träffar

    Och om dom vill fira mammans födelsedag istället för att gå på en julmarknad så får dom göra de.
  • Anonym (Västkusten)

    Spelar visst ingen roll vad jag säger, hur jag gör.. Mitt hem är tydligen inte mitt hem utan dessa barns hem. Inte min minstings heller tydligen. Utan tonåringarna ska bestämma huruvida de ska vara här eller hos mamma, varför inte mamma på heltid? Och jag ska kasta om middagsplaner, minstingen bli otrygg när stora syskon är hemma och inte, helt plötsligt vet inte ens jag, men det puffas för trygga barn ja såklart alltid de barn som inte är styvmammans! I vareviga tråd.. Vad är det jag gör egentligen som är så hemskt???! KONKRET

  • Anonym (B)
    Anonym (Västkusten) skrev 2015-12-15 16:30:37 följande:

    Spelar visst ingen roll vad jag säger, hur jag gör.. Mitt hem är tydligen inte mitt hem utan dessa barns hem. Inte min minstings heller tydligen. Utan tonåringarna ska bestämma huruvida de ska vara här eller hos mamma, varför inte mamma på heltid? Och jag ska kasta om middagsplaner, minstingen bli otrygg när stora syskon är hemma och inte, helt plötsligt vet inte ens jag, men det puffas för trygga barn ja såklart alltid de barn som inte är styvmammans! I vareviga tråd.. Vad är det jag gör egentligen som är så hemskt???! KONKRET


    Men herregud vilken martyr du är. På vilket sätt är det inte ditt hem för att tonåringarna vill leva ett normalt liv? Du borde söka hjälp
  • Anonym (B)

    Och jag menar verkligen söka hjälp, inte som en förolämpning utan för att du verkligen behöver det.

  • Anonym (ge och ta)
    Anonym (Västkusten) skrev 2015-12-15 16:30:37 följande:

    Spelar visst ingen roll vad jag säger, hur jag gör.. Mitt hem är tydligen inte mitt hem utan dessa barns hem. Inte min minstings heller tydligen. Utan tonåringarna ska bestämma huruvida de ska vara här eller hos mamma, varför inte mamma på heltid? Och jag ska kasta om middagsplaner, minstingen bli otrygg när stora syskon är hemma och inte, helt plötsligt vet inte ens jag, men det puffas för trygga barn ja såklart alltid de barn som inte är styvmammans! I vareviga tråd.. Vad är det jag gör egentligen som är så hemskt???! KONKRET


    Du skapar ju en massa problem som inte finns. När ert gemensamma barn blir tonåring så kommer du säkert att ha ett större tålamod och en större förståelse än vad du har för hans barn. Är det väldigt besvärligt att göra matlådor av resterna om barnen väljer att stanna och äta hos en kompis? Hur kan 3-åringen bli otrygg av att syskonen inte är hemma och umgås med familjen hela tiden? Barnen är stora. Om några år ska de vara självgående. Hjälp dem istället för att stjälpa dem.
  • Anonym (G)
    Anonym (Västkusten) skrev 2015-12-15 16:30:37 följande:

    Spelar visst ingen roll vad jag säger, hur jag gör.. Mitt hem är tydligen inte mitt hem utan dessa barns hem. Inte min minstings heller tydligen. Utan tonåringarna ska bestämma huruvida de ska vara här eller hos mamma, varför inte mamma på heltid? Och jag ska kasta om middagsplaner, minstingen bli otrygg när stora syskon är hemma och inte, helt plötsligt vet inte ens jag, men det puffas för trygga barn ja såklart alltid de barn som inte är styvmammans! I vareviga tråd.. Vad är det jag gör egentligen som är så hemskt???! KONKRET


    Men herregud!

    Får din sambo inte heller gå utanför hemmet utan att redovisa för dig in i minsta detalj vad han ska göra och när?

    Vad spelar de för roll om dom är hos vänner eller hos mamman? För dom får väl vara med vänner!?

    Ska du hålla den lilla hemma till hen blir 18år och flyttar hemifrån?

    Och varför måste det vara allt eller inget?

    Vad är det för skillnad för den lilla om dom stora är hos mamman varannan vecka, i skolan, med vänner eller hälsar på mamman ett par timmar?

    Låt dom värma maten senare eller göra egen mat.

    Släpp kontrollen lite!

    Och ja, varannan vecka är det också deras hem då deras pappa bor där, gillar du de inte så dumpa honom.
  • Anonym (mongotmgpxx  dd)
    Anonym (Västkusten) skrev 2015-12-14 21:40:51 följande:

    Med hotell menar jag att i grund och botten är vi en familj, varför är det fel att se de som familj?, och då känner jag att jag ska kunna få räkna in dom i det spontana, för det är så mycket trevligare att göra som familj och inte bara "vi vaknar upp ihop och syns till kvällen när mamma behovet är stillat för stunden". Då anser jag att de borde flytta dit eller lära sig hantera det begäret. Ja självklart har man bestående begär efter mamma, men kunna hantera att de kommer träffas snart igen. Låta saknaden vara sund. Förstår egentligen inte varför barnen nödvändigtvis måste vara med på kalaset, varför inte fira mamma på kvällen efter våra aktiviteter? När jag sa det till min man så tyckte han väl egentligen att han kunde ha gjort så.

    I min mening är det för mycket curling nu för tiden, mellan skilsmässobarn, förr var det klart och tydligt var man var nånstans. Föräldrarna höll inte på att inkräkta på varandras umgänge. Men iallafall om min son blir att han aldrig vill med på nåt när han blir som de så skulle jag ändå inte acceptera att han var hos pappa under min tid. Om vi nu vore i den sitsen.

    Mamman kollar aldrig med oss, bestämmer via barnen och om då jag nekar dom.. Ja ni fattar själva.


    Du verkar ha en lite skev syn på barn. Precis som om barnens syfte här i livet skulle vara för att göra din "familjeupplevelse" bättre. News flash! Barnen existerar INTE för din skull utan för sin egen. Och de är nu såpass stora att de kapabla att börja skapa sina egna liv med sina egna planer. Som vilka tonåringar som helst. Det skulle lika gärna kunna handla om att de hellre ränner hos kompisar än följer med på era helgaktiviteter.

    Sedan måste jag fråga dig en sak. Skulle du sätta dina bonusbarn/ditt barn i husarrest om du kunde när de väljer bort familjeaktiviteter? Eller är det bara den andra föräldern de inte får besöka??
  • BioBonus
    Anonym (G) skrev 2015-12-15 16:42:17 följande:

    Men herregud!

    Får din sambo inte heller gå utanför hemmet utan att redovisa för dig in i minsta detalj vad han ska göra och när?


    Jag förväntar mig faktiskt att min man informerar mig om han ändrat sina planer och inte kommer hem till middagen eller helgen.

    Så även av mina barn. Vill jag ha lite koll på var de är? Ja. Behöver jag veta i detalj vad de gör? Nej.

    Med tanke på alla ungar som springer vind för våg bara på vår lilla ort. Rökande och packade femtonåringar, så finns det uppenbarligen föräldrar som har alldeles för liten koll. Och har man två föräldrar som båda antar att de är hos den andra, för de får ju vara var de vill i sina båda hem, så kan man lätt hänga på stan istället utan att nån bryr sig.
Svar på tråden Umgås med mamma på pappavecka?