Höstbebisar efter IVF 2016

Alltså.. Det där med jobbet. Jag känner mig osäker på vissa saker jag gör.

Jag har fått byta arbetsuppgifter pga att jag körde en maskin som bullrade alldeles för högt och hade kraftiga vibrationer så det var ju skönt att slippa den. Slapp även åkgräsklipparen.

Det har blivit bättre men inte helt bra känner jag. Kör hjullastare och traktor, ibland lift på högre höjder samt en mindre maskin utan hytt.. Även den väldigt skakig och högljudd.

En hel del hydraulslangar att koppla var dag då man ibland får olja på händerna och en hel del dieselavgaser när jag kör liften och den mindre maskinen utan hytt. Samt att det ibland är väldigt ojämnt där jag kör hjullastaren så det rycker och sliter i kroppen.

Risken är bara att om jag säger till att jag inte vill/får köra de maskinerna heller är att jag antingen kommer få typ städa, måla eller göra trädgårdsarbete och det vill jag verkligen inte heller.

Man vill ju gärna trivas med jobbet med..

Kan meddela ang mitt jobb att jag tog upp det med min dr idag och hon tyckte att det var direkt olämpligt så hon sjukskrev mig hundra procent från och med idag. Har även pratat med en dr på arbets- och miljömedicin som tyckte att mitt jobb hade några direkt olämpliga faktorer. Kommer ev bli att jag får graviditetspenning istället för sjukskrivning om försäkringskassan ska bråka, vi får se hur det går.

Sen har jag min migrän med som gör mig sängliggandes 2-3 dagar i veckan.

Meddelat jobbet idag vilket kändes skitjobbigt men de förstod mig och tycker att jag ska tänka på mig själv och bebisen i första hand.

Blir jobbigt ekonomiskt nu men vad ska man göra?

Vem vet om detta bara blir en gång i mitt liv med tanke på ivf.. Det får bara bli som det blir.

Känns lite jobbigt att ta in allt när jag knappt ens känner mig gravid och har fortfarande svårt att ta in att jag verkligen är det.

Kanske blir bättre efter rul nästa vecka när vi får se lilla kotten.

Tack hörni!

Blir kanske bra när jag fått smälta detta lite. Känns sjukt att vara borta från jobbet i typ 1,5 år!

Magen börjar faktiskt ta emot benen när jag går i trappen men känner inte av kotten någonting alls.

Hoppas att den lilla mår bra. På onsdag nästa vecka får vi veta hur det står till

Det var precis så jag upptäckte min mage med. Plötsligt bara var den där!

Så olika det kan vara, jag är inte alls ivrig att veta vad det är för kön

Kan lätt vänta till födseln. Hoppas att jag inte ser själv vad det är för kön på rul

Kollade min vikt idag, har bara gått upp 0,6 kg men magen har vuxit mycket.

Läst lite och förstått att det inte är något farligt. Känns ändå konstigt att ha blivit så mycket större utan att öka mer i vikt.

Avis på er som känner bebisen! Jag känner inte ett dugg.

Hoppas allt är bra med liten ändå.

Ah, då är vi två! Vet ju inte hur det ska kännas heller.

Har också tänkt så.. Verkar ju inte ovanligt att det dröjer innan man känner nåt men man vill ju så gärna!

Vi har rul på onsdag. Då får vi veta hur det ligger till med allt.

Givetvis supernervös och de värsta tankarna far runt i huvudet lite då och då. Enda trösten är ju att magen har vuxit.

Vi ska inte ta reda på kön Ska ni?

Jag har också de senaste tre veckorna haft minst en natt då jag har haft hemsk magknip och varit lös i magen. Varit hemma från jobbet en dag pga det.

Inte så orolig, det är ju massor som händer där inne och möbleras om osv. Så tänker jag iaf.

Härligt! Stort grattis

Lycka till imorgon! Har ju också mitt rul imorgon men jag har inte sett kotten sen i vecka 12. Blir spännande, jag är också nervös!

Hemkommen från ett lyckat rul! Så underbart att få se den lilla. Ville ju ej veta kön men kaaaaaaanske att jag själv kunde skymta att det är en tjej. I november vet vi om jag såg rätt eller inte

Hon ändrade inte mitt datum pga ivfen men om de hade fått säga själva så hade hon skjutit fram det en dag så tillväxten var bra.

Jag har också moderkakan i framvägg!

Helt slut nu. Helt överväldigad.. Måste vila nu.

Kram och tack för lyckönskningar <3