• Marel

    Fritid som förälder

    Hej!

    Jag har alltid haft många intressen. Mitt största intresse nu är att träffa kompisar (mest singlar) och spela sällskapsspel. Hade jag varit singel hade jag velat göra detta så ofta jag bara kan. Jag hade då gärna även spelat golf nån eller några gånger i veckan igen när det blir varmare. Jag hade nog även tränat eftersom jag gjort det i relativt stor utsträckning tidigare i livet.

    Nuläget är så att jag och min fru har två små barn, 3 år och 1 år. De somnar vid 7-tiden, jag nattar alltid 1-åringen medan min fru nattar 3-åringen. 1 åringen brukar vakna till vid 9 tiden men somnar om efter man gett nappen. Sedan vaknar hen först igen framåt 1-2 och vill ha välling. Det är alltid jag som sköter 1-åringen nattetid. 3 åringen vaknar ofta någon gång under natten och då måste min fru gå dit. Nätterna är alltså inte helt smärtfria men brukar vara det innan 12 i alla fall. Under dagarna delar vi alltid upp allt rättvist, det är till och med jag som brukar vara extra mån om att ha det i alla fall undanplockat även om städning är något som inte är så prioriterat av någon av oss. Jag är väldigt närvarande och leker med barnen. Min fru i kanske lite högre utsträckning men det är i så fall för att jag ordnar mer i hemmet.

    Jag inser att jag inte kan göra lika mycket nu. Därför har jag i princip lagt golfen på hyllan. Förra året spelade jag 2 rundor och i år ska jag inte spela mer än kanske max 4 rundor eftersom det är det jag betalat för. Jag tränar aldrig längre. Däremot har vi enats om att jag en gång varannan vecka ska kunna få komma iväg och spela. Då brukar jag planera in det en dag under helgen, ofta kanske vid 4-5 tiden så hon inte behöver vara ensam så länge med barnen, jag brukar vara hemma senast 12. För att hon inte ska behöva dra ett allt för stort lass vid nattningen så brukar min mamma hjälpa till just då. Hon får också alltid ringa mig ifall barnen vaknar, det har hänt några gånger att jag lämnat ett spel och stuckit hem för att hjälpa till.

    Jag vill egentligen kunna komma iväg oftare. Gärna en gång i veckan. Kanske att jag varannan vecka kan åka hemifrån redan vid 4-5 under en helg och varannan vecka efter att jag nattat 1-åringen någon veckodag eller även då helgdag. Jag skulle i så fall försöka välja någon dag när hon börjar lite senare dagen efter ifall något av barnen skulle vakna innan jag är hemma. Vid enstaka tillfällen som tex. ifall vi har ett nytt spel vill jag kanske trycka in ytterligare ett tillfälle den veckan, skulle i så fall vara kanske en gång varannan eller var tredje månad.

    Hon tycker däremot att det är alldeles för mycket och att jag inte är tacksam för den tid jag får och att jag måste tänka om nu sedan jag fått barn. Hon jämför ofta med andra och säger att de männen hittar minsann inte på lika mycket som jag, vilket är sant. Jag brukar däremot alltid erbjuda mig att kompensera henne. T.ex. att jag kan ta hand om barnen helt själv så hon kan ligga i soffan en halvdag för varje gång jag åker iväg. Eller dammsuga huset varje gång eller likande. Vad som helst faktiskt bara jag skulle få komma iväg. De få gånger hon vill hitta på något är jag alltid uppmuntrande, oavsett om det skulle vara att jag tar barnen en hel dag och kväll inklusive nattning själv. Men hon vill inte bli kompenserad, hon vill bara att jag är hemma och hjälper till och "tar mitt ansvar".

    Mina frågor då:

    1. Anser ni att mina önskemål om omfattningen på mina intressen är orimligt? Trots att jag erbjuder henne kompensation? Jag vill gärna ha åsikter från kvinnor, jag tror jag har lättare att få män på min sida. Tycker alla kvinnor som min fru?

    2. Hur ska vi hantera situationen? Den har varit ett problem ända sedan början av relationen och återkommer med jämna mellanrum. Den är det absolut största hotet mot vår relation. Även om alla skulle vara på min eller hennes sida så kommer ju den andre tycka det är jobbigt. Hade jag t.ex. inte haft så stort behov av att hitta på saker hade vi inte haft något problem men nu har jag det och blir väldigt lycklig när jag håller på med det. Jag varken kan eller vill sluta ha fritidsaktiviteter.

  • Svar på tråden Fritid som förälder
  • cosinus

    Ska jag vara helt ärlig tror jag aldrig ni kan bli nöjda ihop. Du vill iväg och göra saker och hon vill det inte. Hon kommer aldrig uppmuntra dig, du kommer alltid få brättad med mer eller mindre dåligt samvete för att du är iväg.

    Man ledsnar, tro mig!!!! Man kan aldrig gottgöra någon som inte vill annat än att man ska vara hemma och jag har iaf aldrig slutit vilja hitta på saker.

  • Natulcien

    Det låter som om detta i grund och botten handlar om att ni är för olika. Du vill göra lite egna saker och hon vill inte det. Och då blir hon sur för att du inte är likadan som hon själv. Hon vill ändra på dig, helt enkelt. Omöjlig ekvation.
    Personligen håller jag med dig. Det är mer sunt att göra lite egna saker ibland, tycker jag. En gång i veckan är absolut inte för mycket begärt. Men, som sagt, detta handlar nog inte om det.

  • Marel

    Jo du har ju helt rätt Natulcien. Och det är därför jag i min andra fråga i ursprungsinlägget ber om råd för hur vi ska kunna hantera våra olikheter. För även om de flesta verkar vara "på min sida" så mår ju inte hon bättre för det, ifall vi nu skulle använda nån form av statistik för att avgöra hur mycket fritid jag kan ha.

  • scanmia

    Jag skulle tro att det har att göra med sömnbrist och att känna sig överväldigad av småbarnstiden. Den är så intensiv! Ett av mina symptom vid sömnbrist är att jag blir missunnsam och börjar hålla koll på exakt hur mycket folk omkring mig sover... Väldigt produktivt det där. Eller inte, då.

    Men, om jag nu skulle ha rätt, så är det rätt så stor chans att båda dina barn kommer att sova bättre om bara några månader och då kommer det här problemet att te sig mycket mindre. Du kan ju också jobba på att försöka komma på en mysig nattningsrutin som gör att en förälder kan lägga båda barnen så att ni kan ta varannan kväll, du och din fru. Då blir det inte heller så stor skillnad om du är i huset eller inte.

  • Emerun

    Kan du inte spela golf väldigt tidigt på morgonen istället?
    Gjorde min man när vi va gifta.
    Han gick ut typ 6:30 lör el sön morgon. Rundan tog 3,5h. Så han va hemma igen till 11. Nu va/är våra inte särskilt morgonpigga så dom vakna typ 8:30-9, likamed att det inte blev så många timmar själv för mig. Om det nu är där skon klämmer för din fru

  • Physalis

    Jag har en 8 v bebis och är föräldraledig, bor långt ifrån min släkt och jag trivs hemma själv.

    Min man jobbar och är föräldraledig men han gymmar flera kvällar i veckan och har varit ute med kompisar på bio och middagar några gånger, bio hade jag gärna följt med på i vanliga fall men nu kan jag inte pga bebisen.

    Hittills har jag inte varit iväg på egen hand, men eftersom jag inte känner nått behov så skulle det ju vara missunsamt att inte låta honom gå bara för att det ska vara "rättvist".

    Så jag tycker absolut inte att du har en orimlig önskan men så länge hon tycker det så kan du inte göra så mycket.

    Sedan kanske det är för tufft för henne fast att du underlättar allt vad du kan när du är borta. Alla är vi ju individer och det kanske tär på henne mer än på dig att sköta det själv?

  • amalie79

    Tycker inte det låter orimligt, tror mer att du gift dig med en människa som är olik dig. Hon verkar inte ha så mycket intressen utanför familjen o därför vill hon att du är hemma, medan du å andra sidan har ett liv utanför hemmet med.

    tror ni får svårt att komma överens för jag tror inte inte hon vlll du ska göra något annat utan bara leva för familjen, som hon gör.

  • Fru Ve

    Jag håller med TS att det inte låter orimligt eftersom du erbjuder din fru kompensation i form av egen tid dessutom! Många män ser ju egen tid som något självklart medan fruns egentid inte alls är samma. Sen verkar inte din fru vilja ha egen tid men du har ju i alla fall erbjudit det.

    Det är väldigt viktigt att du får komma iväg och göra saker som du själv vill, risken är ju att du tröttnar ur på relationen till slut annars. Men är det så just nu att barnen är inne i en extra jobbig period med sömn m.m.? Eller mår din fru inte riktigt bra psykiskt? Jag funderar varför hon upplever det som så jobbigt att vara ensam med barnen. Om det är så att läggningen just nu är väldigt jobbig så kanske du kan ha lite tålamod och tänka att du är hemma mer nu men om ½-1 år kanske du får ha mer egentid?

    Mitt förslag är att ni bokar en tid hos en familjerådgivare för att diskutera med en tredje part. Man måste ju inte vara nära skilsmässa för att gå till familjerådgivning utan det kan ju också vara för att förebygga problem.

    Jag och min man ser till att vi får egentid bägge två men det är klart att det i perioder har varit svårare och jobbigare. Jag vet t.ex. när äldsta sonen var bebis och hade kolik - då orkade jag absolut inte med att min man var borta efter jobbet på egna intressen.  Våra barn är 4 och 8 år och det är ju väldigt lätt att vara ensam med båda. Det är lite skillnad på en 1 samt 3-åring.

  • Fru Ve

    Är din fru föräldraledig TS eller jobbar ni bägge två? Jag tänker att hon kanske blir extra trött på att vara ensam med barnen om det är hon som annars är hemma på dagarna. Då vore det ju en god idé om ni byttes av?

    Sedan kanske du kan fundera på sätt att få "egen tid" och ta med ett av barnen åtminstone? Kanske inte går att göra samma aktiviteter som helt ensam. Men gällande träning går det ju att skaffa joggingvagn och ta med ett barn. Eller skaffa medlemskap på gym med barnpassning, kanske 3-åringen skulle tycka det var roligt att följa med? För mig är det iaf så att jag har tyckt det är mycket enklare med bara ett barn att ta hand om när man annars har två. Då har din fru samtidigt bara ett barn hemma och blir lite avlastad.

    Gällande golf kan jag ingenting men det kanske också går att spela litegrann och ta med ett barn. Kanske passa på då barnet ska sova middag på dagen och ta med i vagn?

  • Pkb

    Svår situation, din fru vill ha "mer" hjälp och du behöver mer fritid för att må bra. Min man är ute och umgås med sina kompisar 2-3h per dag, varje dag, jag tycker att han behöver det för att stressa ner.

Svar på tråden Fritid som förälder