Fritid som förälder

Ska jag vara helt ärlig tror jag aldrig ni kan bli nöjda ihop. Du vill iväg och göra saker och hon vill det inte. Hon kommer aldrig uppmuntra dig, du kommer alltid få brättad med mer eller mindre dåligt samvete för att du är iväg.

Man ledsnar, tro mig!!!! Man kan aldrig gottgöra någon som inte vill annat än att man ska vara hemma och jag har iaf aldrig slutit vilja hitta på saker.

Det låter som om detta i grund och botten handlar om att ni är för olika. Du vill göra lite egna saker och hon vill inte det. Och då blir hon sur för att du inte är likadan som hon själv. Hon vill ändra på dig, helt enkelt. Omöjlig ekvation.
Personligen håller jag med dig. Det är mer sunt att göra lite egna saker ibland, tycker jag. En gång i veckan är absolut inte för mycket begärt. Men, som sagt, detta handlar nog inte om det.

Jo du har ju helt rätt Natulcien. Och det är därför jag i min andra fråga i ursprungsinlägget ber om råd för hur vi ska kunna hantera våra olikheter. För även om de flesta verkar vara "på min sida" så mår ju inte hon bättre för det, ifall vi nu skulle använda nån form av statistik för att avgöra hur mycket fritid jag kan ha.

Jag skulle tro att det har att göra med sömnbrist och att känna sig överväldigad av småbarnstiden. Den är så intensiv! Ett av mina symptom vid sömnbrist är att jag blir missunnsam och börjar hålla koll på exakt hur mycket folk omkring mig sover... Väldigt produktivt det där. Eller inte, då.

Men, om jag nu skulle ha rätt, så är det rätt så stor chans att båda dina barn kommer att sova bättre om bara några månader och då kommer det här problemet att te sig mycket mindre. Du kan ju också jobba på att försöka komma på en mysig nattningsrutin som gör att en förälder kan lägga båda barnen så att ni kan ta varannan kväll, du och din fru. Då blir det inte heller så stor skillnad om du är i huset eller inte.

Kan du inte spela golf väldigt tidigt på morgonen istället?
Gjorde min man när vi va gifta.
Han gick ut typ 6:30 lör el sön morgon. Rundan tog 3,5h. Så han va hemma igen till 11. Nu va/är våra inte särskilt morgonpigga så dom vakna typ 8:30-9, likamed att det inte blev så många timmar själv för mig. Om det nu är där skon klämmer för din fru

Jag har en 8 v bebis och är föräldraledig, bor långt ifrån min släkt och jag trivs hemma själv.

Min man jobbar och är föräldraledig men han gymmar flera kvällar i veckan och har varit ute med kompisar på bio och middagar några gånger, bio hade jag gärna följt med på i vanliga fall men nu kan jag inte pga bebisen.

Hittills har jag inte varit iväg på egen hand, men eftersom jag inte känner nått behov så skulle det ju vara missunsamt att inte låta honom gå bara för att det ska vara "rättvist".

Så jag tycker absolut inte att du har en orimlig önskan men så länge hon tycker det så kan du inte göra så mycket.

Sedan kanske det är för tufft för henne fast att du underlättar allt vad du kan när du är borta. Alla är vi ju individer och det kanske tär på henne mer än på dig att sköta det själv?

Tycker inte det låter orimligt, tror mer att du gift dig med en människa som är olik dig. Hon verkar inte ha så mycket intressen utanför familjen o därför vill hon att du är hemma, medan du å andra sidan har ett liv utanför hemmet med.

tror ni får svårt att komma överens för jag tror inte inte hon vlll du ska göra något annat utan bara leva för familjen, som hon gör.

Jag håller med TS att det inte låter orimligt eftersom du erbjuder din fru kompensation i form av egen tid dessutom! Många män ser ju egen tid som något självklart medan fruns egentid inte alls är samma. Sen verkar inte din fru vilja ha egen tid men du har ju i alla fall erbjudit det.

Det är väldigt viktigt att du får komma iväg och göra saker som du själv vill, risken är ju att du tröttnar ur på relationen till slut annars. Men är det så just nu att barnen är inne i en extra jobbig period med sömn m.m.? Eller mår din fru inte riktigt bra psykiskt? Jag funderar varför hon upplever det som så jobbigt att vara ensam med barnen. Om det är så att läggningen just nu är väldigt jobbig så kanske du kan ha lite tålamod och tänka att du är hemma mer nu men om ½-1 år kanske du får ha mer egentid?

Mitt förslag är att ni bokar en tid hos en familjerådgivare för att diskutera med en tredje part. Man måste ju inte vara nära skilsmässa för att gå till familjerådgivning utan det kan ju också vara för att förebygga problem.

Jag och min man ser till att vi får egentid bägge två men det är klart att det i perioder har varit svårare och jobbigare. Jag vet t.ex. när äldsta sonen var bebis och hade kolik - då orkade jag absolut inte med att min man var borta efter jobbet på egna intressen.  Våra barn är 4 och 8 år och det är ju väldigt lätt att vara ensam med båda. Det är lite skillnad på en 1 samt 3-åring.

Är din fru föräldraledig TS eller jobbar ni bägge två? Jag tänker att hon kanske blir extra trött på att vara ensam med barnen om det är hon som annars är hemma på dagarna. Då vore det ju en god idé om ni byttes av?

Sedan kanske du kan fundera på sätt att få "egen tid" och ta med ett av barnen åtminstone? Kanske inte går att göra samma aktiviteter som helt ensam. Men gällande träning går det ju att skaffa joggingvagn och ta med ett barn. Eller skaffa medlemskap på gym med barnpassning, kanske 3-åringen skulle tycka det var roligt att följa med? För mig är det iaf så att jag har tyckt det är mycket enklare med bara ett barn att ta hand om när man annars har två. Då har din fru samtidigt bara ett barn hemma och blir lite avlastad.

Gällande golf kan jag ingenting men det kanske också går att spela litegrann och ta med ett barn. Kanske passa på då barnet ska sova middag på dagen och ta med i vagn?

Svår situation, din fru vill ha "mer" hjälp och du behöver mer fritid för att må bra. Min man är ute och umgås med sina kompisar 2-3h per dag, varje dag, jag tycker att han behöver det för att stressa ner.